Barn och unga drabbas i ökande utsträckning av sexuella övergrepp och utpressning på internet. Cyberutredare efterlyser mer utbildning och vuxennärvaro som motåtgärd – inte förbud mot appar och spel.
Oskyldiga chattkonversationer i spelmiljöer och på sociala plattformar övergår allt oftare i sexuellt utnyttjande och utpressning av barn och ungdomar och polisen ser en tydlig ökning av internetrelaterade sexualbrott mot unga.
Alexandra Lindgren, polisassistent och cyberutredare inom enheten för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (Isöb) i Region Öst, menar att lösningen inte ligger i att förbjuda digitala plattformar. Istället krävs bättre utbildning.
— Vi måste prata med barn och ungdomar och verkligen få dem att förstå att de måste vara kritiska i vem de väljer att prata med. Ofta finns inte den tanken att ifrågasätta, säger hon.
I polisens utredningar återkommer vissa plattformar: Snapchat, Whatsapp, Discord och olika gamingmiljöer. Det som inleds som en harmlös konversation kan snabbt utvecklas till något farligt.
— Barn saknar konsekvenstänket. I vissa appar, som exempelvis Snapchat, finns det olika poäng att tjäna i att lägga till många nya vänner. Då reflekterar man inte över vem som finns bakom användarnamnen, säger Lindgren.
"Mår dåligt och skäms"
Det är inte enbart vuxna som begår övergreppen – även ungdomar utsätter varandra. I vissa fall tar ungdomarna själva initiativet, drivna av önskan om dyra varumärkeskläder eller andra statussymboler. De skickar bilder i utbyte mot pengar eller produkter, utan att förstå att bilderna sedan kan användas för utpressning.
Flickor är den vanligaste offergruppen, men pojkar utsätts också i större omfattning än statistiken visar. Mörkertalet är dessutom betydande eftersom pojkar har svårare att berätta om övergreppen.
De vanligaste brotten är utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. Forskning visar att de drabbade ofta utvecklar psykisk ohälsa, delvis eftersom övergreppen saknar tydligt slut – bilderna kan spridas vidare och offren vet aldrig vem som sett dem.
— De mår ofta väldigt dåligt och skäms. De vill inte att mamma och pappa ska få veta. Vissa får också skäll när det kommer fram, vilket enligt mig är fel väg att gå. Det är mycket bättre att prata och lyssna och stötta, säger Alexandra Lindgren.
Polisen har kritiserats för att utredningar tar för lång tid. Lindgren bekräftar problemet och pekar på flaskhalsar inom digital analys och beroende av externa parter som internetleverantörer.
