Medan högervågen bland unga män uppmärksammats brett har en annan politisk förändring pågått mer obemärkt: Norska kvinnor under 30 röstar allt oftare på vänsterpartier.
För 22-åriga Hedda Andrine Skår Indrebø kändes valet naturligt. När hon som 17-åring började intressera sig för politik landade hon långt från sina morföräldrars partier – det norska högerpartiet Høyre och socialdemokratiska Arbeiderpartiet. Istället gick hon med i Rødt, ett socialistiskt parti på yttersta vänsterkanten.
— Det var helt naturligt att det blev Rødt, säger sjuksköterskestudenten till skattefinansierade NRK.
Hon representerar en större trend. Valforskare beskriver utvecklingen som en "tyst revolution" där norska kvinnor mellan 18 och 29 år successivt blivit mer vänsterorienterade. I en augustimätning från norska public service-kanalen NRK uppgav 18 procent av kvinnorna att de skulle rösta på Sosialistisk Venstreparti (SV) – jämfört med bara 4 procent av männen.
"Gemenskapstänket lockar många"
Stine Hesstvedt, forskare vid det norska Institutt for samfunnsforskning i Oslo, konstaterar att kön återigen blivit en central skiljelinje i norsk politik. I en analys visar hon att unga kvinnor har mer radikala åsikter i jämställdhetsfrågor och internationell solidaritet än tidigare generationer.
— Om trenden håller i sig bevittnar vi ett skärpt könsgap i norsk politik, säger hon.
Indrebø tror att kontakten med välfärdsstaten spelar roll. Trots att Norge är ett jämställt land är det oftast mödrar som sköter kontakterna med förskola, skola och vård.
— Gemenskapstänket lockar många kvinnor åt vänster. Det kan också vara en reaktion mot högervågen, spekulerar hon.
En central fråga är om förändringen är bestående eller tillfällig. Hesstvedt menar att könsgapet kan öka framöver om generation Z fortsätter att vara polariserad, men att det också är möjligt att högervågen hos unga män är en övergående trend.
"Olika politiska verkligheter"
Fenomenet är heller inte begränsat till Norge. Brittiska tidskriften The Economist kartlade förra året utvecklingen i Europa, USA och Sydkorea. Resultatet visar att det för 20 år sedan knappt fanns mycket stora politiska skillnader mellan unga kvinnor och män. Idag har de "glidit isär" och kvinnor har blivit märkbart mer vänsterorienterade.
I Polen illustrerades klyftan tydligt 2023 när nästan hälften av unga män röstade på det högerradikala Konføderasjonspartiet – mot 16 procent av kvinnorna.
Thea Joramo Lysne på den norska tankesmedjan Agenda varnar för konsekvenserna av ett växande könsgap.
— Det kan i värsta fall bli ett demokratiskt problem om män och kvinnor i ökande grad lever i olika politiska verkligheter, säger hon.
Hon menar att olika medievanor förstärker polariseringen och bedömer att ”skillnaden i politiska preferenser mellan könen är en djupgående tendens som bara kommer att fortsätta öka”.
