Primatologen Jane Goodall har avlidit

Den biologiska mångfalden

Publicerad today 15:31
– av Redaktionen
Jane Goodall, en av världens mest betydande experter på primater, revolutionerade förståelsen för schimpansers beteende genom sin banbrytande fältforskning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den brittiska etologen, antropologen och primatologen Jane Goodall har avlidit och blev 91 år gammal. Hon är mest känd för sin banbrytande forskning av vilda schimpanser, men också för sitt starka engagemang kring djur och natur.

Goodall började forska på vilda schimpanser i Tanzania 1960, där hon gjorde banbrytande upptäckter kring de vilda djuren som skulle förändra vetenskapens syn på dem. Bland annat upptäckte hon att de använde sig av redskap samt att de jagar, dödar och äter andra djur – tidigare hade man trott att schimpanser var vegetarianer.

Den brittiska naturvårdaren levde intill schimpanserna under en väldigt lång tid där hon kunde studera dem på nära håll. Hon skapade med tiden relationer till dem och blev accepterad som en jämlike. Det är just den här samvaron hon skapade med de vilda djuren som också gjorde att hon kunde studera dem på ett unikt sätt inom den vetenskapliga världen.

1977 grundade hon The Jane Goodall Institute – en organisation som arbetar för att bevara vilda djur och djurens livsmiljö.

Goodall dog fridfullt i sömnen i Los Angeles, där hon befann sig på turné genom USA, bekräftar The Jane Goodall Institute.

Dr Goodalls liv och arbete har inte bara satt outplånliga spår i vår förståelse av schimpanser och andra arter, utan också av mänskligheten och den miljö vi alla delar”, skriver organisationen.

Hon lämnar efter sig sin son samt tre barnbarn, och en syster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands vargstam växer kraftigt

Den biologiska mångfalden

Publicerad yesterday 10:33
– av Redaktionen
Vargar har observerats på nya platser, främst i sydvästra Finland.

Finlands vargstam ökade markant förra året – betydligt mer än under tidigare år. Den största tillväxten skedde i de västra delarna av landet.

I mars förra året uppskattades antalet vargar i Finland till 295 individer. I mars i år hade siffran växt till 430. Siffrorna är uppskattningsvis och bygger på registrerade observationer, DNA-övervakningar, samt data om dödlighet kring vargar. Antalet vargar kan därför vara mellan 413 och 465 individer.

Antalet individer har vuxit med hela 46 procent jämfört med i fjol, så det är en verkligt häftig ökning, säger forskaren Mia Valtonen vid finska Naturresursinstitutet till Yle.

Vargstammen har ökat främst i västra Finland, särskilt i de sydvästra delarna. Vargar har dock observerats i betydligt större områden än tidigare, även på platser där de aldrig setts förut.

I Skandinavien har vargen länge ansetts hotad och haft ett starkt skydd, men i maj godkände EU-parlamentet en nedgradering av vargens skyddsstatus. Det innebär att det nu kan bli tillåtet med stamvårdande jakt i Finland, något som jord- och skogsbruksminister Sari Essayah yrkat starkt på.

Utan stamvårdande jakt beräknas antalet vargar öka till 557 individer i november och 436 i mars nästa år. Med stamvårdande jakt skulle det förstås vara färre, säger Samu Mäntyniemi, ledande forskare vid Naturresursinstitutet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska fröpåsar innehåller främmande arter

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 16, 2025
– av Redaktionen
Ängsblommor gynnar den biologiska mångfalden, men utländska arter kan påverka den negativt.

En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.

Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.

I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.

Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt”, skriver Naturskyddsföreningen.

Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.

Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanlig gråhaj hittad i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 5, 2025
– av Redaktionen
Johan Lembke från Eskilstuna som fångade en gråhaj som var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo.

Gråhajar är ovanliga att träffa på i Sverige, men i år har man fiskat upp inte bara en utan två stycken. Det är första gången på 47 år som arten registreras i Storfiskregistret.

Det var Johan Lembke från Eskilstuna som fångade den första gråhajen när han och familjen var ute och fiskade på västkusten i Tjörn i somras.

Efter en timmes fiske kände jag först ett lätt hugg på mitt spö. Halvvägs upp från botten small det till rejält – men släppte lika snabbt. Upp till ytan kom en liten långa, avbiten rakt av. Så mitt tackel agnades åter med just långa. Betet hann knappt nå botten 25 meter ned innan en ny, betydligt starkare fisk högg, säger han till Sportfiskarna.

Hajen var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo. Den släpptes ut i havet igen efter att man vägt och fotograferat den.

Några dagar senare fiskade Dan Lundqvist upp en till gråhaj, som var 66 centimeter lång och vägde 1,37 kilo. Även denna släpptes ut i havet igen.

Gråhajen är en långsamväxande art, men kan bli uppemot två meter långa. De är också ovanliga i svenska vatten. Lembkes gråhaj är den första som registrerats i Storfiskregistret på 47 år.

Det är väldigt spännande att den här ovanliga fiskarten återigen dyker upp i svenska vatten. På bara några dagar har vi alltså nu registrerat två av de totalt fyra gråhajar som finns noterade i Storfiskregistret sedan 1971, säger Nicka Hellenberg, storfiskregistrerare vid Sportfiskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar efter flera års minskning

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 3, 2025
– av Redaktionen
I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.

Efter tio års minskning ökar den svenska älgstammen, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det innebär att fler älgar får skjutas under årets älgjakt, men trots ökningen kan älgen ändå rödlistas.

Under 2012 infördes den nya älgförvaltningen i Sverige, vars syfte är att hitta kompromisser mellan olika intressen och sätta upp mål för stammen. Älgen kan ofta ses som en nationalsymbol för Sverige och är en av de viktigaste djuren vid jakt. Samtidigt orsakar de viltolyckor, ofta med dödlig utgång, samt orsakar skador på skogen – enligt SLU.

Var femte år sammanställer Artdatabanken vid SLU en rödlista med arter som anses hotade. SLU beräknar också sedan 2021 hur älgstammen förändras. Så sent som förra året ansåg man att arten minskat så pass mycket att den skulle riskera att rödlistas vid nästa sammanställning, som ska ske i år. Detta på grund av att älgstammen minskat i stora delar av landet de senaste tio åren.

Fler jägare avstår

Nu har stammen ökat, visar den senaste rapporten från SLU. Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, vilket är en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år.

En av anledningarna är, enligt rapporten, att alltfler jägare har avstått från att skjuta en del av älgarna de ser. Framförallt har man låtit bli korna som ska föda nästa års kalvar.

– Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU och den som koordinerar arbetet med älguppdraget, i ett pressmeddelande.

Kan ändå rödlistas

Det innebär att man inför årets jakt, som började under veckan, får skjuta mer älg än förra året. I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.

Trots ökningen kan älgen ändå komma att rödlistas, men det preliminära förslaget är att man istället lägger den på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.