I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.
Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.
Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.
Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.
– Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.
Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.
Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025
- Total låneram: 300 miljarder kronor
Fördelning:
- 250 miljarder till militärt försvar
- 50 miljarder till civilt försvar
Mål:
- 3,5 % av BNP till militärt försvar
- 1,5 % av BNP till civilt försvar
- Målen ska vara uppfyllda senast 2032
- Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
- Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
- Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga