Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg.
Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland.
Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet.
Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen.
Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition.
Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är "skadligt för landet".
– Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen.
Stormaktslogik styr beslut
Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt.
Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik.
I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten.
Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet.
– Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan.
Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt.
Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.
