MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 23 september 2025

tisdag 23 september 2025

 

Vita britter i minoritet om 40 år

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 6 juni 2025
– av Redaktionen
Demonstrerande pakistanier i London - en vanligt förekommande syn.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny rapport förutspår att vita britter kommer att utgöra en minoritet i Storbritannien redan inom fyra decennier.

Genom att analysera migration, födelsetal och dödlighet fram till seklets slut konstaterar forskare att andelen vita britter kan minska från dagens 73 procent till 57 procent år 2050 – och falla under 50 procent år 2063.

Bakom forskningen står professor Matt Goodwin vid Buckingham University. Enligt analysen kan andelen vita britter sjunka så långt som till 33,7 procent vid seklets slut.

Samtidigt väntas andelen utlandsfödda och andra generationens invandrare stiga från under 20 procent till 33,5 procent inom de kommande 25 åren. År 2100 beräknas sex av tio invånare i Storbritannien antingen vara födda utomlands eller ha minst en invandrad förälder. Den muslimska befolkningen, som idag utgör cirka sju procent, förväntas växa till 11,2 procent inom 25 år och uppgå till 19,2 procent vid sekelskiftet.

Professor Goodwin, även hedersprofessor vid Kent University, betonar att forskningen bygger på data från brittiska statistikmyndigheten ONS och 2022 års folkräkning. Han menar att prognoserna väcker ”djupa frågor om Storbritanniens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Enligt honom riskerar utvecklingen att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politisk opposition” bland väljare som förespråkar minskad invandring för att bevara ”symbolerna, traditionerna, kulturen och levnadssätten hos den traditionella majoritetsgruppen”.

”En ö av främlingar”

– Deras oro kommer att behöva erkännas, respekteras och hanteras om Storbritannien ska undvika avsevärd politisk turbulens och polarisering under de kommande åren och decennierna, understryker han.

Rapporten publiceras i kölvattnet av rekordhög nettoinvandring uppgående till 906 000 under den påstått konservativa Toryregeringens styre 2023. Samtidigt har Labour i juni presenterat en vitbok med förslag om att begränsa migranters rätt att bo, arbeta och studera i landet – men många är skeptiska till att politikerna verkligen har en vilja att stoppa, eller ens bromsa massmigrationen.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar, betonar forskaren.

Redan i folkräkningen 2022 framkom det att vita redan har blivit en minoritet i stora brittiska städer som London och Birmingham. Just London har de senaste 10 åren också styrts av den brittisk-pakistanske borgmästaren Sadiq Khan – som själv är mycket positivt inställd till massinvandring från tredje världen.

– Mångfalden är vår huvudstads största styrka, slog han fast för några år sedan, i samband med att han uttryckte besvikelse över att denna mångfald inte hyllades tillräckligt helhjärtat – och att många av Londons gator och offentliga platser fortfarande bar namn med koppling till kolonialtiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

var embedConfig = { "hash": "k55qjmm", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Finländska politiker: Så ska invandrare rankas och sorteras

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 17:11
– av Jan Sundstedt
Invandring
Christoffer Ingo (SFP) lyfter fram Kanadas poängsystem som ett föredöme för arbetskraftsinvandring. Sannfinländarna går steget längre och vill poängsätta även flyktingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Flera riksdagspartier i Finland vill införa ett poängsystem för att styra arbetskraftsinvandringen.

Svenska folkpartiet och Sannfinländarna ser Kanadas modell som vägledande och hoppas att poängsättning kan stärka arbetsmarknaden – men synen på hur långtgående systemet ska vara skiljer sig åt.

Att poängbedöma personer som söker arbets- eller uppehållstillstånd är i sig inget nytt. Som exempel har Kanada länge använt ett flexibelt system där sökande samlar poäng för faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och regionala kopplingar.*

Nu lyfter både Svenska folkpartiet (SFP) och Sannfinländarna idén som en möjlig lösning för Finland, rapporterar Yle. SFP:s riksdagsledamot Christoffer Ingo framhåller transparensen i den kanadensiska modellen.

Han menar att tydliga regler underlättar för både arbetsgivare och potentiella invandrare. Poängsystemet ger fördelar åt unga, välutbildade personer med språkkunskaper eller personlig koppling till regionen.

Fördelen med modellen i Kanada är att man har ett tydligt mål för hur många arbetskraftsinvandrare man behöver i olika regioner, inom olika språkgrupper och till olika sektorer, förklarar Christoffer Ingo.

Ingo varnar dock för att ställa så höga poängkrav att näringslivet går miste om kompetens, och betonar att modellen inte ska kopplas till humanitär invandring.

Foto: Migrationsverket/Tomislav Stjepic

Sannfinländarna vill bredda modellen

Sannfinländarnas Mauri Peltokangas anser däremot att modellen bör ha ett bredare användningsområde än bara arbetskraftsinvandring. Han vill se poängsättning även för humanitära ärenden – och förordar att Finland hjälper dem som har lättast att anpassa sig.

Det är ingen synd att även poängsätta humanitära invandrare. I världen finns en miljard människor som behöver hjälp. Om Finland tar emot en liten bråkdel av dem så tycker jag att det är bra att välja att hjälpa sådana människor som har lättare att anpassa sig till vårt samhälle.

Enligt förespråkarna kan poängsättning ersätta dagens behovsprövning och minska byråkratin, men debatten om urvalskriterier och rättvisa går het.

Kriterier från Kanada – som språk, utbildning och arbetslivserfarenhet – nämns som tydliga förebilder, men både politiker och experter lyfter risken för att systemet missgynnar vissa grupper.

Frågan om poängsystemet ska gälla bara arbetskraft eller även humanitära skäl delar partierna. Samtidigt pekar modellen mot en större internationell trend: att länder i allt högre grad styr invandring med detaljerade kriterier.

 

*Kanadas poängsystem används för att bevilja permanenta ekonomiska uppehållstillstånd, inte uppehållstillstånd för arbete överlag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker bidragen för stora barnfamiljer

Migrationskrisen i Europa

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
Tidöpartiernas företrädare är tydliga med att bidragsreformen främst riktar sig mot personer med invandrarbakgrund.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen presenterade på onsdagen en bidragsreform med tak för försörjningsstöd där familjer med fem barn kan gå miste om 8 000 kronor i månaden.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) är tydlig med att förslaget främst riktar sig mot invandrarfamiljer som ”år efter år lever på bidrag, trots att man kan arbeta”.

Tidöpartierna lanserade idag en genomgripande reform av bidragssystemet som förväntas påverka 145 000 svenska hushåll. Förslaget innehåller tre huvudsakliga förändringar: ett bidragstak som framför allt påverkar flerbarnsfamiljer, aktivitetskrav för bidragstagare och en jobbpremie för dem som går från bidrag till arbete.

Det nya bidragstaket är konstruerat för att träffa hårdast från det fjärde barnet och uppåt. En familj med två föräldrar och fem barn som enligt ministern ”plockar ut 46 500 kronor skattefritt” skulle med det nya systemet få nöja sig med 38 300 kronor.

var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};

— För dem lönar det sig inte att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda börjar arbeta. Men med bidragstaket justeras det till 38 300. Det blir en minskning av försörjningsstödet med 8 000 per månad, säger Anna Tenje.

Ministern konstaterar vidare att de ”man kan arbeta, men gör inte det av olika skäl”. För mindre familjer blir effekterna betydligt mildare. Ett par med två barn skulle enligt regeringens beräkningar förlora cirka 800 kronor i månaden.

— Fler föräldrar kommer att gå till jobbet och försörja sig själva, fortsätter hon.

Införs ”enhetligt över hela landet”

Regeringspartierna betonar att reformen har dubbla syften. Dels handlar det om att bryta det bidragsberoende som många invandrare fastnat i, dels om att visa att det ”inte längre går att komma till Sverige och leva på bidrag”.

Reformen ska också fungera som en signal till andra migranter som vill ta sig till Sverige enbart för att ta del av bidragssystemet.

— Ett tak införs för hur mycket ekonomiskt bidrag som kommunerna får tillåta. Försörjningsstödet kommer att införas mer enhetligt över hela landet, förklarar Anna Tenje.

”Inget smörgårdsbord för världens folk”

SD:s gruppledare Linda Lindberg beskriver förändringarna som att man ”slänger den bidragslinje som funnits i papperskorgen och börjar ställa krav på migranter som tar sig till vårt land”.

— Sverige är inte längre ett smörgåsbord för all världens folk, deklarerar hon, och konstaterar att det är viktigt att skilja på svenskar och människor från andra delar av världen.

— Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle.

Aktivitetskrav och kvalificeringsperiod

Från sommaren 2026 måste samtliga kommuner införa aktivitetskrav för bidragstagare. Det kan handla om praktik eller andra samhällsnyttiga insatser. Samtidigt införs en jobbpremie för att göra övergången till arbete mer attraktiv när förändringarna träder i kraft 2026.

Dessutom måste alla som bosätter sig i Sverige från 2027 kvalificera sig för socialförsäkringssystemet. Detta kräver antingen fem års bosättning eller minst tolv månaders arbete med en månadslön över 20 000 kronor under en tvåårsperiod. Kvalificeringskravet omfattar barnbidrag, bostadsbidrag, sjuk- och aktivitetsersättning samt äldreförsörjningsstöd, men inte försörjningsstöd.

Regeringen planerar att lägga fram en proposition i början av 2025, med målet att reformerna ska träda i kraft i januari 2027. För att mildra omställningen införs förändringarna gradvis under 2027 och gäller fullt ut först från 2028.

Enligt regeringens beräkningar kommer cirka 30 000 personer att drabbas av kraftigt sänkta bidrag när reformen är fullt genomförd. Förslaget ska nu skickas på remiss till lagrådet innan den slutliga propositionen läggs fram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson: ”Ta inte Mellanösterns konflikter till svenska gator”

Folkmordet i Gaza

publicerad 17 september 2025
– av Jan Sundstedt
De högljudda pro-palestinska protesterna har kommit att bli ett mycket besvärande störningsmoment för Kristerssons regering.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Statsminister Ulf Kristersson (M) presenterar nya åtgärder mot demonstrationer och säger sig nu vilja få bort ”Mellanösterns konflikter” från svenska gator.

Kritiker konstaterar dock att Moderaterna under många år drivit på för massinvandring just från Mellanöstern – och att man fortfarande gör detta.

I ett inlägg på X skriver statsministern om hur politiker konfronterats utanför riksdagen, ministrar förföljts hem från jobbet och judiska familjer utsatts för hot och nu lovar regeringen hårdare tag.

”Ta inte Mellanösterns konflikter till svenska gator och torg. Vi måste ta hand om det Sverige vi älskar”, vädjar statsministern.

Uttalandet kommer från samma parti som under Fredrik Reinfeldts regeringstid från 2006 kraftigt ökade massinvandringen till Sverige från just Mellanöstern – en politik som trots alla problem och varningar fortsätter än idag, trots att retoriken förändrats.

Bara under dessa knappa två decennier har Sverige tagit emot hundratusentals människor från olika konfliktområden i Mellanöstern, och en stor del av dem har idag tilldelats svenska medborgarskap.

Efter Israels invasion av Gaza har dock svenska politiker från Moderaterna och andra liberala partier visat en växande frustration och ilska över de högljudda protesterna från många av de invandrare som de själva släppt in i landet.

Dessa demonstranter protesterar närmast dagligen mot Israels folkmord på palestinier och kräver bland annat att Sverige upphör med sitt stöd till den israeliska staten – krav som blivit alltmer besvärande för makthavarna.

”Påträngande” demonstranter kan straffas hårdare

Därför tillkännager Kristersson nu bland annat följande åtgärder:

• Översyn av straffansvaret för demonstranter som agerar ”påträngande eller aggressivt”
• Polisen får större möjlighet att besluta om annan tid och plats för demonstrationer
• Tydligare möjlighet för polisen att ingripa om beslut inte följs
• Polisen ska redovisa hur man arbetar mot ordningsstörningar vid sammankomster

Regeringen ser också över möjligheterna att utvisa pro-palestinska demonstranter som anses särskilt besvärliga eller som anklagas för att ”hylla terror” genom att exempelvis uttrycka sympatier för Hamas eller andra terrorstämplade grupperingar.

”Piskar upp hatiska stämningar”

Kristersson skriver i sitt inlägg att ”ett tungt ansvar vilar också på dem som genom att sprida lögner, terrorromantik och antisemitism polariserar och piskar upp hatiska stämningar i Sverige”.

För många framstår det dock som ironiskt att statsministern nu säger sig vilja stoppa Mellanösterns konflikter från svenska gator – konflikter som till stor del kommit till Sverige genom den politik som hans eget parti drivit igenom.

Andra pekar på att det är talande att makthavarna reagerar så starkt och fördömande först när de själva drabbas av störningar och obehag och att vanliga svenskar dagligen och under många år drabbats av betydligt värre invandringsrelaterade incidenter utan att detta överhuvudtaget får någon uppmärksamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland förhandlar med talibanerna om afghanutvisningar

Migrationskrisen i Europa

publicerad 16 september 2025
– av Isac Boman
Tyskarnas förhoppning är att Afghanistans politiska ledning ska acceptera att ta emot betydligt fler av sina landsmän än idag.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tyska regeringen för samtal med med talibanstyret i Afghanistan för att möjliggöra storskaliga utvisningar. Planen är att skicka tillbaka afghanska medborgare med reguljära flyg istället för enstaka dyra charterplan.

Tyska regeringsrepresentanter har inlett förhandlingar direkt med talibanerna om att etablera ett system för regelbundna utvisningar, rapporterar tidningen Bild. En delegation från det tyska inrikesministeriet träffade afghanska företrädare i Qatar i början av september för att diskutera en permanent utvisningsmekanism.

Nu planerar inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) att skicka tyska representanter till Kabul för fortsatta samtal på plats, där Qatar fungerar som medlare i förhandlingarna.

Den nya strategin innebär en dramatisk upptrappning av utvisningarna. Istället för att använda charterplan för små grupper ska afghanska medborgare skickas hem med vanliga linjeflyg, vilket möjliggör betydligt fler och mer regelbundna utvisningar.

Sedan talibanerna tog makten 2021 har Tyskland endast genomfört två utvisningsflyg till Afghanistan – 28 personer hösten 2024 och 81 personer i juli 2025. Samtliga utvisade var grovt kriminella individer.

Över 100 000 grova brott

Behovet av utvisningar är enligt regeringen akut. Mellan 2015 och 2024 registrerade tysk polis 108 409 grova brott där minst en afghansk misstänkt var inblandad, enligt förbundsregeringens egen statistik.

Cirka 11 500 afghaner uppskattas idag befinna sig illegalt i Tyskland, uppger det tyska migrationsverket BAMF. Totalt bor omkring 461 000 personer med afghanska rötter i landet, varav 347 600 har sökt asyl i landet.

CDU/CSU och SPD skrev in i sitt koalitionsavtal att utvisningar till både Afghanistan och Syrien ska återupptas så snabbt som möjligt.

”Vi kommer att utvisa till Afghanistan och Syrien och börja med brottslingar och personer som utgör en säkerhetsrisk”, lovade man.

”Omänsklig behandling”

Beslutet möter hård kritik från asylaktivister och lobbyorganisationer och efter den senaste utvisningen i juli, hävdade gruppen Pro Asyl att personer som utvisas till Afghanistan riskerar att torteras.

”På grund av den dramatiska situationen på plats bryter alla utvisningar till landet mot det folkrättsliga utvisningsförbudet, eftersom tortyr eller omänsklig behandling hotar”, påstod man då.

Med den motiveringen kräver Tysklands inflytelserika flyktingorganisationer därför fortsatt ett totalstopp för alla utvisningar till det talibanstyrda Afghanistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.