MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 10 juni 2025

tisdag 10 juni 2025


Zelenskyjs förre säkerhetsrådgivare varnar för Ukrainas domedagsplaner: ”De planerar att spränga kärnkraftverken”

Kriget i Ukraina

  • Ukrainska makthavare har planer på att spränga samtliga landets kärnkraftverk och göra hela regionen till en obeboelig zon.
  • Planerna uppges vara en del av en "brända jordens taktik" - att man ifall man ser kriget som förlorat kommer att förinta hela landet hellre än att det faller under rysk kontroll.
  • Det uppger Oleksij Arestovytj, tidigare säkerhetsrådgivare åt Volodymyr Zelenskyj med insyn i Kievs innersta krets - som han benämner som "en grupp galningar".
publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Enligt Zelenskyjs tidigare rådgivare bygger domedagsplanen på att "ta alla med sig" om man är på väg att falla.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Oleksij Arestovych arbetade mycket nära Zelenskyj fram till januari 2023 då han avpolletterades efter att bland annat offentligt ha medgivit att ukrainsk militär bar skuld för att ett flerfamiljshus i staden Dnipro förstördes och 46 människor dödades, något som vid tillfället skylldes på Ryssland.

Efter att han vid flera tillfällen kritiserat Zelenskyjs-administrationens beslut och kompetens under kriget föll han i ännu mer onåd och kände sig tvingad att fly landet av rädsla för att arresteras av landets underrättelsetjänst.

Via sociala medier, intervjuer och i videoform har han fortsatt att kommentera krigets utveckling och i en färsk intervju med en ukrainsk journalist avslöjar han att den högste chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst – Kirill Budanov – har tagit fram en plan som riskerar att bli ödesdiger för hela Europa.

Planen uppges gå ut på att alla Ukrainas kärnkraftverk – och eventuellt även några av Rysslands, ska sprängas om alla andra försvarsåtgärder misslyckas och kriget bedöms vara förlorat.

Under amerikansk kontroll?

I dagsläget finns fyra aktiva kärnkraftverk med totalt 15 reaktorer i landet. Zaporizjzjas kärnkraftverk är det största i hela Europa, och ryska trupper tog kontroll över detta redan i mars 2022, kort efter att kriget inleddes. I Ryssland finns det därtill ytterligare 37 reaktorer fördelade på 11 kärnkraftverk.

Exakt hur stor påverkan det skulle få för livet i regionen om alla eller någon av dessa reaktorer faktiskt sprängdes är svårt att avgöra – men konsekvenserna av en sådan händelse riskerar enligt bedömare att bli fullständigt förödande.

Arestovych lyfte fram uppgifterna i samband med Trumps förslag att ukrainska kärnkraftverk ska ställas under amerikansk kontroll – ett förslag som USA:s president också ska ha diskuterat med sin ukrainska motsvarighet.

”En apa med en handgranat”

Officiellt skulle detta enligt Vita huset vara det ”bästa skyddet” för landets kärnkraftsinfrastruktur, men Zelenskyjs tidigare rådgivare menar att det i verkligheten snarare handlar om att Trump-administrationen känner till Kievs domedagsplaner och vill undvika att dessa realiseras.

– De ser oss som en apa med en handgranat och vill helt enkelt ta kontroll över dessa farliga leksaker, menar Arestovych.

– De känner till våra planer på att spränga alla kärnkraftverk om Ukraina förlorar, förklarar han vidare.

”Ta alla med oss”

Enligt Arestovych började idén dryftas bland det ukrainska ledarskapet redan för 1,5 år sedan, och det talades inte endast om att spränga de egna kärnkraftverken – utan även de ryska reaktorer man har kapacitet att nå med sina vapen.

– Principen är att om vi ska dö så ska vi också ta alla med oss, fortsätter han, och beskriver Zelenskyj och dennes innersta krets som en ”grupp galningar”.

Ex-rådgivaren berättar också att USA redan under Biden-administrationen mer försiktigt försökte ta kontrollen över ukrainska kärnkraftverk – men Trumps regering är mer explicita och tydliga i denna strävan.

Han uppger även att ukrainska oligarker i dagsläget försöker samla in pengar i syfte att finansiera ett ukrainskt kärnvapenprogram.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas ex-premiärminister: USA har gett klartecken för att avsätta Zelenskyj

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:22
– av Redaktionen
Ukrainas tidigare premiärminister tror att Zelenskyj kommer att "tvingas bort" om han inte själv avgår.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukrainas tidigare premiärminister Mykola Azarov är övertygad om att president Volodymyr Zelenskyj snart kommer att avgå och lämna landet, och uppger att makthavarna i Washington redan har gett klartecken för att avsätta den ukrainske ledaren.

I ett inlägg på Telegram, den 9 juni, skrev Azarov att beslutet att avsätta Zelenskyj ”redan har fattats i USA” och att Washington gett ”klartecken” för processen. Han tillade att även om Zelenskyj har visst stöd i Europa, är det osannolikt att det kommer att påverka utgången och ”knappast hjälpa” honom.

Azarov, som var premiärminister under den störtade presidenten Viktor Janukovytj, hävdar att Zelenskyj kommer att avgå med hänvisning till att hans femåriga mandat löpte ut i maj 2024. I ett sådant scenario skulle talmannen Ruslan Stefanchuk enligt Azarov träda in som tillförordnad president och börja forma ”ett nytt politiskt landskap” i Ukraina.

Jag tror inte att Zelenskyj kommer att stanna i Ukraina efter detta”, sa Azarov. ”Han kommer att begära skydd, troligen från specialstyrkor, men de kommer inte att göra sådana uppoffringar för honom. Alternativen för hans framtid kan variera”, tillade han.

”Processen att avsätta Zelenskyj har inletts”

Redan veckan före sitt senaste uttalande gjorde Azarov en liknande förutsägelse, där han påstod att USA har ”avskrivit” Zelenskyj och inlett en flerstegsprocess för att avlägsna honom. Som exempel nämnde han gripandet av Leonid Mindich – beskriven som en finansiell medarbetare till både Zelenskyj och presidentens stabschef Andrej Yermak – vilket Azarov betraktar som ett tecken på en pågående maktförskjutning.

Han betonade att gripandet inte genomfördes av riksåklagarens kontor, utan av Ukrainas nationella antikorruptionsbyrå och den specialiserade antikorruptionsåklagarmyndigheten – institutioner som han beskrev som ”skapade av USA, bemannade av USA och endast rapporterande till amerikanerna”.

Detta är en allvarlig signal om att processen att avsätta Zelenskyj har inletts”, skrev Azarov. Han antydde också att om presidenten inte avgår frivilligt, kommer han att bli ”tvingad bort”. Vidare påstod han att amerikanska revisorer nyligen anlänt till Kiev för att granska hur amerikanska skattepengar använts – ett initiativ som han tillskrev instruktioner från Vita huset.

Eventuellt hinder för fredsavtal

Skeptiker menar att Azarovs uttalanden bör ses i ljuset av hans politiska bakgrund, som tidigare premiärminister under den störtade presidenten Janukovytj, och pekar på att ex-premiärministern länge varit en högljudd kritiker av Zelenskyj, och vid upprepade tillfällen krävt just att denne ska avsättas.

Zelenskyjs mandatperiod löpte formellt ut den 20 maj 2024, men presidentval har inte kunnat hållas på grund av det undantagstillstånd som råder i Ukraina. Moskva hävdar därför att Zelenskyj saknar legitimitet som landets ledare.

Trots detta har den ryska regeringen uppgett att man är öppen för förhandlingar med den nuvarande administrationen i Kiev. Samtidigt har man varnat för att Zelenskyjs status kan utgöra ett hinder för att underteckna ett bindande fredsavtal, eftersom dokument som godkänts av en president med ifrågasatt legitimitet kan komma att ogiltigförklaras av en efterträdare.

Nikolaj Azarov (född 17 december 1947) var premiärminister i Ukraina mellan 2010 och 2014, under president Viktor Janukovytj. Han var tidigare finansminister och en av grundarna av det proryska Regionernas parti. Azarov avgick i januari 2014 i samband med de Väststödda Euromajdan-protesterna och lämnade kort därefter landet.

Sedan dess lever han i exil i Ryssland och är efterlyst i Ukraina, misstänkt för maktmissbruk. Han har sedan dess återkommande uttalat sig kritiskt mot Zelenskyj och den nuvarande ukrainska regeringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad Igår 15:09
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Zelenskyj gav Putin anledning att bomba Ukraina sönder och samman

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 8:05
– av Redaktionen
Bilder från ukrainska drönarattacker mot ryska flygbaser och delar av landets kärnvapenbombarflyg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump har uttryckt stark kritik mot Ukrainas senaste drönarattacker mot ryska långdistansbombplan. Enligt Trump har dessa attacker gett Ryssland giltig anledning att slå tillbaka med full kraft och drastiskt ökat risken för upptrappning av konflikten.

I uttalanden till journalister under fredagen kommenterade Trump de ukrainska attackerna mot ryska flygbaser som huserar strategiska bombplan med kärnvapenkapacitet. Han menade att dessa attacker, tillsammans med sabotage mot ryska järnvägar, har gett Moskva skäl att trappa upp sina militära insatser.

”De gav Putin en anledning att gå in och bomba skiten ur dem i natt”, sade Trump. ”Det var något jag inte gillade med det. När jag såg det sa jag: ’Nu kör det igång … nu kommer det att bli ett anfall’.”

Trumps kommentarer kom efter att Ryssland genomfört omfattande missilattacker mot ukrainska mål natten till fredag, som vedergällning mot vad Moskva kallar ”terrorhandlingar” från Kievs sida.

Putins varning i samtal med Trump

Enligt uppgifter diskuterade Rysslands president Vladimir Putin attackerna i ett telefonsamtal med Trump på onsdagen. Putin ska då ha varnat för att Moskvas oundvikliga svar är berättigat.

Det ryska försvarsdepartementet uppgav att fredagsnattens angrepp riktades mot mål kopplade till Ukrainas försvarsindustri, inklusive ”konstruktionsbyråer, företag involverade i produktion och reparation av Ukrainas vapen och militär utrustning, verkstäder för montering av attackdrönare, flygträningscenter samt vapenförråd”.

 

Anklagelser om sabotage mot fredssamtal

Moskva har anklagat Kiev för att trappa upp sina attacker i ett försök att underminera de USA-stödda fredssamtalen. Ryssland har också hävdat att Trump får ”filtrerad” information om konflikten från personer som driver på Washington att stödja Ukraina.

Situationen fortsätter att vara spänd, med risk för ytterligare eskalering om inte diplomatiska lösningar kan nås.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärexpertens varning: Ukrainska förluster katastrofala

Kriget i Ukraina

publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Jacques Baud
Jacques Baud.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den schweiziske översten, tidigare Nato-rådgivaren och säkerhetsanalytikern Jacques Baud varnar för att siffrorna som rapporterats inom Västblockets medier är kraftigt underdrivna vad gäller stupade ukrainska soldater.

I en längre intervju med podcasten Dialogue Works, målar den pensionerade underrättelseofficeren och översten Jacques Baud upp en mörk bild av kriget i Ukraina.

Enligt honom har den europeiska och amerikanska linjen präglats av splittring, brist på strategisk helhet – och ett direkt ansvar för att konflikten tillåtits förlängas på Ukrainas bekostnad.

Europa har aldrig formulerat ett tydligt mål. Man talar om att ”försvaga Ryssland”, men inte hur, varför eller till vilket pris, konstaterar Baud.

Hundratusentals döda – ”ingen vill prata om det”

En stor del av intervjun fokuserar på krigets verkliga kostnader i människoliv – en fråga som, enligt Baud, sällan diskuteras öppet i medier inom Västblocket. Jacques Baud har gått emot de breda narrativen i Väst och den främsta kritiken mot honom har varit att hans analyser pekar mer i linje med ryska narrativ.

Han hänvisar till flera oberoende uppskattningar av dödstalen på den ukrainska sidan, bland andra den ukrainska NGO:n WarTears som använder algoritmer och öppna källor för att beräkna förluster. Enligt WarTears rör det sig om upp till 285 000 ukrainska soldater som stupat i kriget.

Baud menar att denna siffra, som nyligen reviderats något nedåt, just nu är den mest tillförlitliga.

Jaques Baud - dödssiffror - Ukrainakriget
Illustration/diagram: Foto: faksimil/Youtube/

Samtidigt har det ryska oppositionsprojektet MediaZona – i samarbete med den brittiska statskanalen BBC – uppskattat de ryska förlusterna till omkring 100 000 döda fram till maj i år. Obalansen är tydlig, enligt Baud.

Det uppmärksammade påståendet från Ukrainas tidigare säkerhetsrådssekreterare Oleksij Danilov, som hävdat att sju ryssar dör för varje ukrainare – bedömer Baud som mycket osannolikt.

Om vi skulle ta Danilovs förhållande på allvar innebär det att Ryssland har förlorat över 700 000 man, säger han och tillägger att det saknas varje form av belägg för sådana siffror.

Enligt Baud är det istället Ukraina som fått bära den största bördan – något han menar att västvärlden valt att blunda för.

Förkastat fredsförslag – på EU:s begäran

Baud pekar också ut flera avgörande ögonblick där han menar att konflikten kunde ha avslutats. Bland annat lyfter han fram fredsförslagen som förhandlades fram i Istanbul i mars–april 2022 – ett förslag Ryssland var berett att acceptera.

Zelenskyj drog tillbaka det, inte av egen vilja, utan på uppmaning från europeiska regeringar.

I sin bok The Russian Art of War: How the West Led Ukraine to Defeat beskriver Jacques Baud hur Zelenskyj den 25 februari 2022 ska ha kontaktat Schweiz utrikesminister, Ignazio Cassis, för att organisera medling och en fredskonferens. Ett påstående som emellertid fortfarande är obekräftat i offentliga källor.

Enligt Baud var Ryssland redo för samtal och en första samtalsrunda hölls i Gomel, Vitryssland, den 28 februari 2022, men Rysslands krav, såsom erkännande av Krim och Donbassregionerna Donetsk och Luhansk, var oacceptabla för Ukraina.

Han menar att EU:s beslut den 27 februari 2022, att finansiera vapenleveranser för 450 miljoner euro, stoppade förhandlingsprocessen och uppmuntrade Ukraina att fortsätta strida.

Väst har konsekvent motarbetat varje realistisk fredsprocess, menar han.

Baud avslutar intervjun med Dialogue Works med en varning. Enligt honom är det nu Ryssland som har initiativet – och det militära övertaget. Men det innebär inte att någon vinner i egentlig mening.

Ryssland kommer troligen att segra militärt, men till ett enormt pris för Ukraina, säger han.

Han uppmanar västvärlden att ta ansvar för sitt agerande och öppna för nya fredssamtal – innan dödstalen ökar ytterligare.

Fakta: Jacques Baud

Jacques Baud, född 1955, är pensionerad överste i den schweiziska armén (tjänstgöring 1998–2020) och en erkänd expert inom underrättelse- och säkerhetsområdet. Han har haft ledande roller som säkerhetsrådgivare vid Nato, där han bland annat arbetade med att bekämpa spridning av handeldvapen och var rådgivare för Ukrainas väpnade styrkor.

Han har även varit chef för FN:s avdelning för fredsbevarande operationer (UN DPKO) i New York och militär rådgivare åt Schweiz utrikesdepartement.

Han är författare till flera böcker om underrättelsetjänst, asymmetrisk krigföring och internationella konflikter, däribland Operation Z (2024) – en djupanalys av Ukrainakriget och dess orsaker. Baud är känd för sin kritiska och faktabaserade syn på konflikten i Ukraina och västs roll i den.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.