Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Ryska varor blir allt vanligare i Kina, där honung och choklad nu toppar försäljningslistorna. Samtidigt har antalet företag som handlar med ryska varor ökat kraftigt sedan 2022.
Antalet butiker som säljer ryska varor ökar snabbt i Kina. De senaste åren har "pop-up"-butiker med fokus på rysktillverkade produkter blivit en allt vanligare syn. Sedan 2022 har 2 500 nya företag startat inom handeln med ryska varor, varav nästan hälften registrerades förra året.
Efter att Västvärlden införde sanktioner mot Ryssland har Kina blivit en viktig ekonomisk partner för landet, rapporterar CNN. De största ryska exportvarorna till Kina är gas, olja och kol, men även vodka, Matrjosjka-dockor, honung och choklad har blivit populära produkter.
Ryska varor marknadsförs som hälsosamma och av hög kvalitet, något som uppskattas av kinesiska konsumenter.
Annons:
– Bästsäljaren är rysk honung, det är en stor succé, och chokladen är väldigt fin. Allt är jättegott, säger ett butiksbiträde i Peking.
Företagaren Su, 20 år, har öppnat tre butiker med ryska produkter sedan september 2023 och anser att de passar den lokala smaken bättre än varor från Australien och Sri Lanka.
– Kina och Ryssland har haft ganska goda relationer under de senaste åren, och personligen har jag en ganska positiv syn på Ryssland som land, säger hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Svenska småföretagare upplever den svagaste konjunkturen sedan mätningarna startade 1985. Lönsamheten faller och sex av tio är oroliga för framtiden. Samtidigt finns det ett hopp om vändning under 2026, enligt årets Småföretagsbarometer.
År 2025 har kantats av fortsatta svårigheter för landets småföretagare. De förväntningar om förbättring som fanns vid förra årets mätning har inte infriats. Tvärtom visar den senaste Småföretagsbarometern, som publiceras av Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund, att konjunkturen har försvagats ytterligare.
Den sammanlagda konjunkturindikatorn sjunker till -13,4, jämfört med -11 föregående år. Det innebär att mätningen för sjätte året i följd ligger under det historiska genomsnittet. Småföretagen befinner sig därmed mitt i en ovanligt utdragen period av ekonomisk motgång. Sex av tio företagare känner oro över utvecklingen.
Trots det dystra nuläget finns ändå tecken på ljusning. Inför nästa år väntas konjunkturindikatorn stiga till 60, vilket närmar sig det historiska snittet på 66.
Annons:
— Att investeringsplaner pausas eller ställs in är ofta en följd av osäkerhet. Företagen väger riskerna noggrant och prioriterar att hålla likviditeten intakt. Det är ett mönster vi känner igen från tidigare lågkonjunkturer, men också ett beteende som kan vända snabbt när förtroendet återkommer, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.
Krympande marginaler
Lönsamhetsutvecklingen ger anledning till oro. Andelen företag som uppger att de har god lönsamhet har minskat från 84 till 77 procent. Samtidigt har andelen som tjänar tillräckligt för att kunna investera i framtiden sjunkit från 50 till 42 procent. Mest oroande är att 22 procent av företagen nu har svårigheter att få verksamheten att gå runt ekonomiskt, en ökning från 16 procent året innan.
— Nedgången i lönsamhet är ett tecken på att marginalerna krymper i takt med att ett högt kostnadstryck bitit sig fast. Många företag väljer att avvakta med investeringar tills de ser stabilare efterfrågan och lägre räntor. Det är rationellt, men innebär samtidigt att återhämtningen riskerar att dra ut på tiden, konstaterar Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund.
Svag efterfrågan bromsar tillväxten
Brist på efterfrågan har blivit det främsta tillväxthindret för småföretagen. Nästan var fjärde företagare, 24 procent, pekar ut detta som det största problemet. Tätt därefter kommer svårigheter att rekrytera rätt kompetens, som 15 procent anger som huvudhinder.
När företagarna tillfrågas om vad som oroar dem mest svarar 29 procent att de fruktar en kraftig nedgång i kundernas köpkraft.
— Att efterfrågan nu lyfts fram som det största tillväxthindret visar att återhämtningen går trögt. Det är en signal om att hushållen håller hårt i plånboken och att företagen därmed får allt svårare att växa på hemmamarknaden. För att konjunkturen ska vända krävs ett tydligt skifte i konsumtionsmönstren, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping träffades på torsdagen i Busan, Sydkorea, och kom överens om att sänka tullarna på kinesiska varor i utbyte mot åtgärder mot fentanylhandeln och återupptagna amerikanska sojabönsinköp. Det var det första mötet mellan ledarna sedan 2019.
Trump meddelade att tullarna på kinesisk import ska minska från 57 procent till 47 procent genom att halvera de fentanylrelaterade tullsatserna till 10 procent. Enligt presidenten kommer Xi att arbeta "mycket hårt för att stoppa flödet" av den syntetiska opioid som är den främsta orsaken till amerikanska överdoser.
Kina gick också med på att pausa de exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller som infördes tidigare i månaden. Dessa grundämnen är avgörande för produktion av bilar, flygplan och vapen och har blivit Pekings starkaste hävstång i handelskriget med USA. Pausen ska gälla i ett år, enligt Kinas handelsministerium.
Försiktig marknadsreaktion
Mötet vid flygbasen utanför Busan, som ägde rum i samband med APEC-toppmötet, varade över en och en halv timme. Trump beskrev samtalen som "fantastiska" och gav dem betyget "12 av 10".
Annons:
Reaktionen på de internationella börserna var dock dämpad. Shanghaibörsen föll från den högsta nivån på tio år, medan amerikanska sojabönsterminer sjönk.
— Marknadernas respons har varit försiktig i kontrast till Trumps entusiastiska beskrivning av mötet, konstaterade Besa Deda, chefsekonom vid analysföretaget William Buck i Sydney.
Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, var kritisk och skrev på X att "Trump vek sig för Kina".
Fler överenskommelser på gång
Parterna kom även överens om att pausa ömsesidiga hamnavgifter på sjöfart och att Kina ska återuppta köp av amerikansk energi. Trump sade att han planerar att besöka Kina i april innan Xi tar emot honom i USA.
Känsliga frågor som Taiwan och Nvidias avancerade AI-chips diskuterades inte, enligt Trump.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tyska företag rapporteras tvingade att överlämna känslig industriell information till Kina i utbyte mot tidsbegränsade licenser för leveranser av sällsynta jordartsmetaller. Kraven har väckt oro för Tysklands ekonomi och säkerhet.
Tysk industri har hamnat i ett svårt dilemma i spåren av Kinas växande dominans över produktionen av sällsynta jordartsmetaller, rapporterar Bloomberg.
Sedan våren 2025 har Kina infört omfattande exportkontroller och kräver att företag som vill importera kritiska råvaror redovisar detaljerad information om sina verksamheter. Det kan röra sig om produktbilder, data om mineralanvändning, produktionsflöden, årsstatistik och framtidsprognoser samt kundlistor.
Detta har på kort tid blivit ett krav för att ens få tillfälliga importlicenser — licenser som ofta gäller i så kort tid som sex månader.
Annons:
Kina dominerar idag en stor del av den globala raffineringen och bearbetningen av jordartsmetaller, vilket gör många europeiska ekonomier starkt beroende av kinesiska leveranser. Tysk industri kan sägas vara särskilt utsatt.
China’s expansion of export controls to production facilities outside of China is a concern being discussed in Germany and at the EU level, a German Economic Ministry spokesperson said https://t.co/Tdc4NylaWM
De nya reglerna har redan tvingat flera mindre tillverkare att stänga ned, medan större aktörer nu står inför svåra avvägningar: avslöja känslig information och riskera konkurrensnackdelar eller riskera att mista tillgången till råvaror.
Handelsrelationerna har också komplicerats genom att Kina nu i licensansökningar ofta kräver affärsinformation om kundbaser och produktionskedjor. Analytiker varnar för att Kina genom sådan insamling kan kartlägga europeiska företags svagheter och använda dem som strategiska maktmedel.
Det europeiska beroendet av kinesiska leveranser gör bolagen sårbara för påtryckningar, och skapar en bredare oro för ekonomisk stabilitet och nationell suveränitet.
Under 2025 har EU och tyska branschorganisationer intensifierat påtryckningarna på Bryssel och Berlin att accelerera diversifieringen av leverantörskedjor och säkra alternativa råvarukällor.
Flera initiativ lanseras för att stärka gruvverksamhet och halvledarproduktion i Europa, men experter varnar för att vägen till oberoende är lång.
I slutändan illustrerar situationen hur Kinas kontroll över strategiska råvaror snabbt kan omvandlas till ett maktinstrument i globala handelsrelationer. För tyska företag innebär kraven en betydande osäkerhet kring affärshemligheter, konkurrenskraft och leveransstabilitet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Krisen djupnar för svenskbaserade stålbolaget Stegra när finansmannen Harald Mix lämnar styrelseordförandeposten och hans investmentbolag Vargas Holding drar sig ur. Ny största ägare blir istället Just Climate, dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesteringsföretag.
Detta trots att bolaget ännu inte har kommit i produktion och kassan riskerar att ta slut inom några månader
Stegras största ägare Vargas Holding lämnar nu "klimatsmart stål"-projektet till följd av att Harald Mix kliver av som styrelseordförande. Istället träder Just Climate in som ny huvudägare, enligt uppgifter till Schibstedägda Svenska Dagbladet.
Just Climate är ett investeringsbolag grundat av ökände aktivisten Al Gore, och hör till förvaltningsbolaget Generation Investment Management. Bolaget har sedan starten 2021 attraherat drygt 14 miljarder kronor från investerare för klimatprojekt, och Stegra är ett av dem.
Annons:
Harald Mix ersätts av Shaun Kingsbury, som enligt uppgifter blir ny styrelseordförande för Stegra. Mix kommer dock även fortsättningsvis att jobba med och verka för projektet.
— Mitt förtroende för företaget är orubbat och jag kommer fortsätta stötta bolaget finansiellt som investerare och i mitt arbete som aktiv styrelseledamot, uppger Harald Mix för Dagens Industri.
Al Gore i samband med ett möte med World Economic Forum, år 2020. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0
Stora pensionsmedel bakom fonden
Bland investerarna i Just Climate finns två svenska statsägda AP-fonder, Andra AP‑fonden och Fjärde AP‑fonden, som tillsammans förvaltar hundratals miljarder kronor.
Fondernas investering i Just Climate uppskattas för närvarande till drygt 600 miljoner kronor – ett relativt blygsamt belopp sett till totalkapitalet, men ändå en källa till oro då projektet befinner sig i djup kris.
Att svenska pensionspengar återigen satts in i ett högriskprojekt har väckt reaktioner. Inte minst efter fiaskot med Northvolt - en företagskollaps som kostat svenska skattebetalare miljarder.
Den gröna omställningen blir återigen en stor grushög denna gång heter grushögen Stegra pic.twitter.com/WYh5cMYQ7g
Stegra har ännu inte påbörjat produktion av fossilfritt stål vid fabriken som ska byggas i Boden. Produktionsstarten är för närvarande uppskjuten till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder skjutit i höjden.
Enligt uppgifter från Financial Times bränner Stegra ungefär tre miljarder kronor i månaden och riskerar att stå utan pengar inom två månader om kreditramar inte beviljas. Storbanken Citigroup sägs dessutom ha dragit sig ur finansieringen.
Krisen för Stegra har jämförts med konkursen hos batteritillverkaren Northvolt tidigare i år, och en källa med insyn menar: — Det här börjar likna Northvolt mer och mer. Det är svårt att se något annat än att investeringar kommer att raderas ut.
Om projektet kollapsar riskerar svenska pensionssparare återigen stora förluster. Bland annat har AMF Pension investerat 1,8 miljarder kronor i bolaget och Tredje AP‑fonden finns med som investerare via riskkapitalbolaget Altor – grundat av Mix och Stegras näst största ägare.
Al Gore, född 31 mars 1948 i Washington D.C., var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993–2001. Efter det kontroversiella presidentvalet 2000 ägnade han sig helt åt klimatfrågan. Dokumentären An Inconvenient Truth (2006) gjorde honom till en global klimatalarmistisk profil, och 2007 delade han Nobels fredspris med FN:s klimatpanel, IPCC.
Parallellt med sin aktivism har Gore byggt upp betydande ekonomiska intressen. Han är medgrundare av Generation Investment Management, ett Londonbaserat investeringsbolag med fokus på "hållbarhet" och dotterbolaget Just Climate, nu största ägare i Stegra, har samlat in miljarder dollar från institutionella investerare, däribland svenska pensionsfonder.
Kritiker ifrågasätter om Gores ekonomiska engagemang undergräver trovärdigheten i hans aktivism, medan anhängare hävdar att investeringar i hållbara bolag är nödvändiga för den så kallade gröna omställningen.
Gore är också grundare av The Climate Reality Project, som arbetar med opinionsbildning och utbildning kring miljö- och klimatfrågor globalt. Samtidigt har han etablerat nära kopplingar till internationella maktnätverk, bland annat World Economic Forum och andra inflytelserika globala ekonomiska och politiska plattformar. Detta förstärker hans inflytande, men har också väckt frågetecken om hur nära samverkan med stora ekonomiska och politiska intressen egentligen påverkar hans roll som aktivist och opinionsbildare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
