MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 27 juli 2025

söndag 27 juli 2025

Cilla ville ha strålningsfri elmätare i hemmet – Vattenfall svarade med tvångsinstallation

  • Ensamstående Cilla och hennes son flyttade ut på landet i Dalarna för att minska exponeringen för strålning som gör dem båda mycket sjuka.
  • Under sommaren har hon av samma anledning varit i kontakt med Vattenfall för att informera bolaget och försöka få behålla sin gamla elmätare, eller en ny som inte är trådlös.
  • Starka bilder visar hur eljätten svarar med att anlita en patrull på åtta personer med väktare och låssmed för att tvångsinstallera den trådlösa smartmätaren i familjens hem.
publicerad 19 december 2024
– av Markus Andersson
Vattenfall sände ut en grupp på åtta personer för att tvinga "smartmätaren" på Cillas hem.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ensamstående Cilla och hennes son har flyttat ut på landsbygden för att de blir sjuka genom exponering av vissa former av strålning. Trots att hon informerat Vattenfall om detta beslutade företaget, mot hennes uttryckliga vilja, att tvångsinstallera en ny trådlös elmätare på hennes tomt.

Starka filmer visar hur elbolaget för ändamålet beger sig ut med en grupp på åtta personer varav en låssmed, två väktare och understöd av Kronofogden för att tvinga sig på Cillas hem.

Cilla uppger att man är särskilt känsliga för strålning från trådlös teknik och reagerar med allvarliga symptom vid nivåer som de flesta inte ens märker av. De symptom hon kan drabbas av vid exponering för sådan strålning som sänds ut från mobilmaster, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och så kallade smarta elmätare, innefattar bland annat huvudvärk, näsblod, utslag, eksem, hjärtarytmier, sömnlöshet, kräkningar, illamående, tinnitus och blod i urinen vid högre nivåer. Därför valde Cilla också att flytta från Stockholm och ut på landsbygden till Garpenberg i Dalarna, där hon och sonen nu bott sedan flera år tillbaka.

Under sommaren fick hon information från sitt elbolag, Vattenfall, om att de ville byta ut den tidigare elmätaren mot en ny så kallad ”smart elmätare”, som ska föra över data om bland annat elkonsumtion med hjälp av trådlös kommunikation via 4G-nätet. I samtal och skrivelser till Vattenfall har Cilla informerat bolaget om att hon inte motsätter sig utbyte av elmätare, men däremot installation av en mikrovågssändare eftersom hon och sonen inte tål denna strålning. Hon har även tydligt betonat till Vattenfall att det finns andra tekniska lösningar, så som att informationen förs över via elnätet eller via fiber.

Vattenfalls svarade med att skicka väktare

Även bestämmelserna i miljöbalken till trots, som gör gällande att bästa möjliga teknik ska användas om det finns skäl att anta olägenheter för människors hälsa, valde Vattenfall att tvinga sig på Cillas hem för att installera den trådlösa sändaren, tillsammans med en ny elmätare en dag i mitten av augusti. För att ta sig in på familjens egendom anlitade Vattenfall tre personer från Kronofogden, låssmed och två väktare för att tvångsinstallera den trådlösa sändaren. Även två montörer från Vattenfall utan namnbricka dök upp. Totalt trampade åtta personer in på Cillas egendom mot hennes vilja.

Själv beskriver hon det som en chockerande upplevelse.

Jag kunde inte ens föreställa mig i min vildaste fantasier att vi inte skulle få gehör och få stopp på galenskapen, säger Cilla till Nya Dagbladet.

Kan inte längre bo i huset

Cilla och sonen har efter installationen av mikrovågssändaren drabbats av just de symptom de varit oroliga för, huvudvärk, näsblod, sömnsvårigheter, att kunna svälja ner mat samt andra akuta symptom. Familjen kan nu inte bo i huset eller vara ute på tomten utan att bli sjuka och hon uttrycker stor förtvivlan över vad elbolaget, med myndigheternas understöd, tvingat på dem.

Att utsättas för detta rättsövergrepp som bryter mot flera lagar inklusive mänskliga rättigheter, jordabalken, egendomsrätten, miljöbalken och möta denna kallblodiga ignorans, trots hotet mot våra liv, känns som något taget ur en skräckfilm och inte ur vårt skenbart trygga liv i Sverige. Rätten att bestämma över våra liv och slippa bli tvångsbestrålad gäller, oavsett vad ett företag som Vattenfall har på sin agenda, säger Cilla om händelsen.

Vattenfall hänvisar till att man är ”tvingade” till byte av elmätare på grund av den nya förordning om funktionskrav på elmätare som regeringen beslutade om år 2018. Emellertid finns det inte något krav i förordningen om att elmätarna måste föra över information med hjälp av trådlös teknik.

Vattenfall: ”Uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet”

Vattenfalls presstjänst uppger till NyD att man inte vill kommentera enskilda fall, men bekräftar via mejl att det längre tillbaka i tiden, för cirka 15-20 år sedan, fördes en dialog med Elöverkänsligas Riksförbund där man sedan dess haft avtal med vissa kunder gällande manuell mätaravläsning. Detta uppger man dock skall komma att upphöra helt efter årsskiftet till 2025. Detta hänvisar man till ”lagar och bestämmelser” på Energimarknadsinspektionens webbplats (en statlig myndighet för vilken Ebba Busch (KD) för närvarande är ansvarigt statsråd), en myndighet som i sin tur sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet.

Från 2025 så ska samtliga Sveriges elmätare uppfylla nya lagstiftade funktionskrav och det nya regelverket stödjer inte längre denna typ av kundavtal som hanterar manuell mätaravläsning”, skriver Sofia Quant, chef för Intressent- och Påverkanskommunikation på Vattenfall.

Miljöbalken stipulerar att bästa möjliga teknik ska användas särskilt om ”det finns skäl att anta olägenheter” för människors hälsa. Erbjuder ni alternativ för att undanröja potentiella hälsokonsekvenser av trådlös teknik från era elmätare?

”Vår elmätare likt andra elektriska produkter ska uppfylla vissa krav och vi följer de lagar och bestämmelser som finns angående säkerhet och hälsa. Elmätaren är CE märkt, vilket betyder att tillverkaren intygar att produkterna uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet. Elmätaren befinner sig även inom referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten”, fortsätter Sofia Quant som tillägger att man ”gör inga övriga bedömningar”.

”Samtliga elmätare från Vattenfall Eldistribution är typgodkända samt korrekt installerade för att möta alla myndighetskrav. Vi gör inga övriga bedömningar i vår roll som elnätsföretag. Kunder kan alltid kontakta oss vid frågor kopplat till mätarbyten och sin elanläggning”, menar Quant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu börjar rötmånaden

publicerad 25 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rötmånaden är här – tiden då maten surnar snabbare, bananflugorna invaderar köket och gamla råd plötsligt känns högst relevanta. Även om få längre oroar sig på allvar, finns det gott om tips att ta till för att klara sig genom värmen.

Rötmånaden karaktäriseras av att det är den tiden på året då vädret är som varmast och fuktigast, vilket innebär större risk för maten att bli dålig även att man blir sjuk. Ordet kommer från fornsvenskans röta som betyder ”få att ruttna” och infaller traditionellt mellan 22–24 juli och 22–24 augusti varje år. Ibland kallas den även för ”hunddagarna” eftersom solen står i närheten av Hundstjärnan (Sirius) vid periodens början, enligt Institutet för språk och folkminnen.

Kunde bli fördärvade

Även om det idag ofta inte innebär någon panik för svenskarna att det är rötmånad, är det något som hängt med i vårt ordförråd och ofta påpekas varje år, speciellt av den äldre generationen, vilket inte är särskilt märkligt med tanke på hur viktig den tidigare var i det svenska samhället. Bakterier sprids som bäst under den här tiden, maten blir snabbt försämrad och sjukdomar sprids mer. I folktron trodde man också att om en människa föddes under den här tiden kunde den bli klen eller ”till och med fördärvad”. Kalvar troddes kunna bli vanskapta och föl otämjbara under den här månaden.

Vid den här tiden undvek man ofta slakt eftersom köttet blev dåligt snabbt. Svenskar undvek också att bada samt att syssla med exempelvis åderlåtning, en historisk medicinsk metod som innebär att man tappade blod från en patient för att bota eller förebygga sjukdomar, eftersom sår läkte dåligt.

Eftersom märkliga och osannolika saker ofta sades inträffa under rötmånaden, började man kalla otroliga eller överdrivna berättelser för ”rötmånadshistorier” – alltså historier som man har svårt att tro på.

Tips under rötmånaden

Även om man idag har både kyl och frys, samt mer kunskaper inom allt från medicin till mathantering, kan det vara bra att tänka till lite extra under den här perioden för att undvika sjukdomar och dålig mat, enligt Livsmedelsverket.

  • Håll maten kall från affären till hemmet, särskilt om man bor en bit bort. Kylväska med kylklampar är bra.
  • Tvätta händerna både före och efter matlagning, särskilt om man hanterat rått kött eller kyckling.
  • Håll varm mat varm och kall mat kall.
  • Låt inte kylvaror stå framme mer än två timmar i sträck.
  • Ha kallt i kylen, +4 är lagom.

Den ökända plågan som heter bananflugor är också extra ivriga under rötmånaden. För att undvika att de frodas kan man lägga in sin frukt i kylen, särskilt bananer lockar dessa små irritationsmoment. Vidare kan man klippa ner blommor och växter inomhus, sådana som drar till sig flugor.

Håll även rent, särskilt i köket. Bananflugor kan lägga ägg i avloppen, därför kan man hälla kokande vatten i avloppet för att minska bestånden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Återvunnen plast kan orsaka hormonstörningar

publicerad 24 juli 2025
– av Redaktionen
Återvunnen plastpellet från polyetylen kan användas för att tillverka exempelvis en vattenflaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Återvunnen plast läcker ut kemikalier som kan påverka hormoner och metabolism hos zebrafiskyngel, visar forskning från Sverige och Tyskland. En enda plastpellet med återvunnen plast kunde innehålla mer än 80 kemikalier.

Plastföroreningar världen över är ett starkt hot mot både människors hälsa och miljö. Att återvinna plast har setts som en del av lösningen, men eftersom plast innehåller tusentals kemiska tillsatser och andra ämnen som kan vara giftiga, och dessa nästan aldrig deklareras, kan de farliga kemikalierna hamna i återvunna produkter.

För att undersöka detta närmare köpte forskare från Göteborgs universitet in plastpellet återvunnen från polyetylenplast från olika delar av världen. Polyetylen, som förkortas PE, är en sorts plast som används i åtskilliga produkter som exempelvis plastpåsar, kapsyler, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Dessa typer av plastpellet används till att tillverka exempelvis plastpåsar eller vattenflaskor i hårdplast.

Förändrade hormoner

Forskarna lät plastpellet ligga i vatten i 48 timmar. Efter detta exponerade man yngel av arten zebrafisk för vattnet under fem dagars tid. Där upptäckte forskarna att genuttrycket i ynglen förändrades i gener kopplade till fettomsättning och hormonreglering.

Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Vidare genomförde forskare en kemisk analys av de kemikalier som läckte ut från plastpellet till vatten. Där upptäckte man en hel del olika kemiska föreningar, men de skiljde sig åt mellan olika prover av pellet. En enda pellet kunde dock innehålla över 80 olika kemikalier.

Vi identifierade vanliga plastkemikalier, inklusive UV-stabilisatorer och mjukgörare, samt kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast, säger Eric Carmona, forskare vid Department of Exposure Science, Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig i Tyskland.

Inte säkert med återvunnen plast

Tidigare forskning har även visat att exponering för giftiga kemikalier i plast har liknande effekter på människor som på zebrafiskyngel. Vissa kemikalier som används i plast är kända för att störa hormoner, som i sin tur kan ha negativ effekt på fertilitet och barns utveckling samt ha kopplingar till vissa cancerformer och metaboliska störningar, inklusive fetma och diabetes. Forskarna pekar därför på att detta är bland de största hindren med återvunnen plast, att man helt enkelt aldrig vet säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av denna plast.

Slutligen konstaterar forskarna att plast inte återvinnas på ett säkert och hållbart sätt om man inte tar itu med farliga kemikalier.

Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel. Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, säger professor Bethanie Carney Almroth.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Invasiva sammetsgetingen hotar nordiska honungsbin

publicerad 15 juli 2025
– av Isac Boman
Sammetsgeting till vänster, europeiskt honungsbin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sammetsgetingen har nu observerats i Danmark. Oro finns för att europeiska honungsbin nu är alltmer hotade, inklusive i Norden.

Sammetsgetingen, Vespa velutina nigrithorax, tillhör familjen bålgetingar och förekommer naturligt i Asien. Den misstänks från början ha kommit till Europa med en sändning lergods från Kina till Frankrike år 2004, och har sedan dess snabbt spridit sig till Spanien, Schweiz och även Tyskland.

Observerad i Danmark

Nu har arten observerats även på ön Fyn i Danmark och spridningen betraktas som ett allvarligt hot mot binäringen, säger Astrid Bjerke Lund, kommunikationsansvarig i Norges Birøkterlag (Norges biodlarförbund) till den norska statskanalen NRK.

Det oroar oss. Det är ett hot mot bland annat våra honungsbin och därmed också frukt- och grönsaksproduktionen, säger Bjerke Lund.

Det östasiatiska honungsbiet har för vana att forma en boll kring invaderande Vespa velutina-individer och värma ihjäl dem, men det europeiska honungsbiet har inte lärt sig denna försvarsmetod. I Europa uppfattar europeiska honungsbin den asiatiska getingen som skrämmande så till den grad att de inte vågar flyga på samma sätt som annars.

Om honungsbiet inte kan komma ut för att samla nektar och pollen kommer de inte att överleva. Därför är det väldigt allvarligt om sammetsgetingen kommer till Norge, fortsätter Bjerke Lund.

Även Jordbruksverket varnar

Det svenska Jordbruksverket utesluter inte att den kan bli ett hot även för södra Sverige, både mot honungsbin genom predation, och vanlig bålgeting genom födokonkurrens.

Den asiatiska getingen är något mindre än den europeiska och mörk på bakkroppen, förutom en gul rand på bakdelen, medan den europeiska getingen har röda tecken på bakkroppen. Dessutom är den känd för att ha gula ben.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kråkbär – det anonyma superbäret

publicerad 12 juli 2025
– av Redaktionen
Redan på 1100-talet ska man ha gjort kråkbärsvin i Norden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svarta kråkbär är kanske inte lika smakrika som blåbär, men de är minst lika nyttiga. Med höga halter av fibrer, antioxidanter och c-vitamin är de kort sagt superbär som har ätits flitigt i Norden och även använts inom traditionell folkmedicin.

Kråkbär är ett svart bär som liknar blåbär, men är mindre och har hårdare samt större kärnor. Dess blad är barrliknande, vilket gör dem lätta att känna igen och inte förväxlas med andra växter. De finns i större delen av landet och i nästan lika stor utsträckning som blåbär. Till skillnad från blåbär färgar kråkbäret inte av sig lika mycket på händer och kläder. Bäret kan plockas från juli tills den första snön faller. Det går även att plocka överåriga bär på våren.

Inte mat till kråkan

Kråkbär ska vara en av de tidigare växter som tillkommit efter istiden, enligt Arkeologerna. De äldsta spåren man hittat i avföringsrester är 10 00 år gamla och hittades i Balltorp utanför Göteborg. I Sverige har det dock skiljt sig åt mellan var man ätit dem mest. I de nordiska delarna, med en gräns vid Gävle och Falun, ska man ha ätit mycket kråkbär. Däremot inte lika mycket i de sydligare delarna. Anledningen kan vara att det finns två olika sorters kråkbär, en nordlig variant och en sydlig variant. De nordliga bären har ansetts vara mer välsmakande, men däremot är det svårt att skilja dem åt med blotta ögat.

Namnet innebär inte att det är ett bär som kråkan äter, utan är istället något björnen gillar att äta tillsammans med blåbär. Historiskt har dock kråkan ansetts olycksbringande och ofta trodde man förr att mörkare bär kunde vara oätliga, vilket skulle kunna vara orsak till namnet ”Kråkbär”. Kråkan förekommer också i bärets namn i engelskan, crowberry, finskans variksenmarja samt även tyskans krähenbeere.

Även om kråkan kanske inte äter bären i första hand, gör andra fåglar det. Eftersom bären inte blir dåliga under vintern är de en viktig föda för återvändande flyttfåglar. Även mindre djur som hermelin äter gärna bäret.

Bären har varit väldigt viktiga i samisk kultur där de ätits i soppor eller med varmt renfett. Även mosade kråkbär i mjölk eller vassle ska ha varit vanligt, enligt finska statskanalen Yle. I en bok om de finska skolterna, som skrivits av den nu framlidne etnografen Samuli Paulaharju, ska just kråkbär ha varit det enda bär den samiska befolkningen samlat inför vintern.

Även i Finland och Norge ska bären ha ätits flitigt. I Norge kan de också kallas för ”tystnadsbär” eller ”tröstbär”, troligen för att de kan ha varit en källa till tröst när det inte fanns något annat att tillgå för en torr hals vid vandringar i skogen, enligt norska Helsemagasinet. Bären ska också ha varit vanliga att använda för att göra bläck eller färg till kläder eller fiskenät.

Inom folkmedicinen

Kråkbär har använts som urindrivande och laxerande inom folkmedicinen, där de exempelvis i Norge kallats ”pissbär”. Barn ska ha varnats för att äta dem på kvällarna på grund av risken för sängvätning. De har även använts mot skörbjugg och orala sår, som man kan behandla genom att exempelvis gurgla avkok på bären. Ett te gjort på omogna, gröna bär ska ha använts för behandling av njursten, enligt Skogsskafferiet.

De ska även ha används mot huvudvärk, feber och trötthet.

Hälsa

Tillsammans med blåbär innehåller kråkbär de högsta halterna antocyanin, vilket är en antioxidant och även det ämne som ger den mörka färgen på bären. I en japansk studie från 2008 identifierades tretton olika antocyaniner i kråkbär. Forskarna analyserade det totala innehållet av antocyaniner i kråkbär, blåbär och åtta andra vanliga bärsorter och fann att innehållet var högst i just kråkbär.

De innehåller också flavonoider, vilket också fungerar som antioxidanter. Antioxidanter kan skydda mot exempelvis oxidativ stress som orsakas av fria radikaler.

Enligt en finsk studie ska kråkbär som växer i områden utsatta för tidig frost ha högre halter antocyanin. De ska också innehålla mer c-vitamin än lingon.

Kråkbär innehåller också mycket fibrer, mer än de flesta importerade frukter. Bären sägs också ha antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper.

Användning

Kråkbär kan smaka lite strävt, beskt och syrligt, men kan med fördel ätas färska i skogen, de är perfekta om man behöver lite extra energi på vandringen. Däremot ska de smaka bättre om de syltas eller saftas. De ska också göra sig bra i sylt eller saft tillsammans med andra bär, som exempelvis vinbär. Bladen ska man kunna koka te av. Vill man bevara bärets nyttigheter lite extra kan man göra ouppvärmd saft, som Anu Tossavainen. Hon gör saft utan att koka upp den och sötar med honung istället för socker.

Dagen kan inte gå åt pipan, om man börjar med att hälla i sig ett glas kråkbärssaft, säger hon enligt Yle.

Det går också fint att torka bären och sedan använda i fil, gröt eller i en smoothie. Det går också bra att frysa in bär för att använda vid senare tillfällen. Likt lingon, kan man också förvara färska bär i vatten i en burk i kylen, där de håller sig fräscha under längre tid.

Kråkbärsvin

I Norge ska man ha gjort kråkbärsvin sedan 1100-talet, under kung Sverre Sigurdssons tid. Det berättas att tyska köpmän importerade så mycket vin till Norge att det blev lika billigt som öl, vilket också ökade antalet fyllerier i landet. Kung Sverre ansåg att detta var problematiskt och meddelade norrmännen att det var folkets plikt att ta hand om sig själva och upprätthålla den allmänna ordningen, vilket befolkningen lyssnade på och de tyska köpmännen fick inte längre importera vin. Kungen, som ska ha haft god kunskap om naturen efter att ha växt upp på Färöarna, föreslog att man istället för att importera det tyska vinet skulle skapa eget av kråkbär. Detta håller i sig än idag då flera norska företag tillverkar kråkbärsvin. Kråkbär kan också användas för att smaksätta sprit.

Recept: Kråkbärssaft

1,5 liter kråkbär (färska eller frysta)
1 liter vatten
Citronsaft
Honung/socker

Mosa bären. Lägg till vatten och citronsaft från ungefär en halv citron. Förvara blandningen svalt i en vecka. Rör om nu och då. Sila saften genom ett tyg och söta med lite honung eller socker. Skumma av ytan och lägg på flaskor. Saften förvaras svalt.

Receptet kommer från Anu Tossavainen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.