MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/ostfronten-i-gungning/

Utrikes

Kommentar: Östfronten i gungning

Kriget i Ukraina

Jan Sundstedt

Oktober kan sägas ha varit en betydelsefull månad för ryskt vidkommande i det pågående kriget i Ukraina med framsteg i flera nyckelområden. I Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor kunnat avancera vid flera frontavsnitt och intagit såväl byar, samhällen och mindre städer. Säkra källor gör gällande att så mycket som över 800 kvadratkilometer mark erövrats av Ryssland under oktober månad.

Uppdaterad november 5, 2024, Publicerad november 4, 2024
– av Jan Sundstedt
Ryska trupper har gjort betydande landvinningar den senaste tiden och en ukrainsk seger på slagfältet tycks alltmer avlägsen.
5 min läsning

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den pågående ryska offensiven har sedan i somras, och i synnerhet under oktober månad, visat på stora strategiska framgångar för Ryssland. Något som också påverkat utvecklingen i andra regioner, inklusive en avmattning av den ukrainska arméns Kurskoffensiv.

Ett tydligt fokus tycks vara de omstridda oblasterna Zaporizjzja och Donbass, där ryska styrkor uppges ha etablerat kontroll över ett antal nya områden.

I Zaporizjzja har ryska trupper successivt avancerat och säkrat flera mindre samhällen, vilket stärkt dess position i regionen. Flertalet byar och mindre bosättningar i utkanten av regionen har på kort tid fallit under rysk kontroll, vilket försvårat ukrainska försök att hålla försvarslinjen.

Den ryska militära ledningen beskrivit själva oktober månads offensiver som betydelsefulla för den fortsatta strategiska utvecklingen.

Annons:

Pokrovsk under hårt tryck

De viktigaste händelserna vid frontlinjen utspelas nära staden Pokrovsk (även känd som Krasnoarmeysk). Pokrovsk är det sista större befolkningscentret under ukrainsk kontroll i västra delen av Donbassregionen.

Den ryska militären säger sig har tagit kontroll över Nikolayevka, lokaliserad cirka 10 km sydost om staden. Den ligger bara 2 km från Myrnograd, en större stad som i praktiken bildar en tätort med grannstaden Pokrovsk.

Ryssland har ävenledes expanderat sin kontrollzon söder om Pokrovsk och intagit byn Zoryanoye. Kontrollen över byn innebär sannolikt problem för den ukrainska garnisonen i Gornyak, en större by i nordväst, som enligt uppgift redan delvis kontrolleras av ryska styrkor.

Intensiva strider rapporterats också Selidovo, en större stad som ligger cirka 15 km söder om Pokrovsk.

Ryska enheter nådde fram till staden i mitten av september men valde då att inte gå till frontalangrepp utan ryckte istället fram på stadens flanker. Något som tycks ha betalat sig, då ett antal geolokaliserade videoklipp visar ryska flaggor vaja över några av stadens byggnader.

De ryska styrkorna har också tillämpat intensifierad artilleribeskjutning på strategiska ukrainska positioner, vilket till svåra materiella förluster för den ukrainska armén och bidragit till att Ryssland för närvarande ser ut att bibehålla initiativet i flera nyckelområden.

Har Kurskoffensiven stannat upp?

Utöver de direkta militära framstegen i Zaporizjzja och Donbass har ryska styrkor enligt uppgifter även bromsat in den ukrainska arméns offensiva initiativ i riktning mot den ryska staden Kursk.

Offensiven, som inleddes tidigare under sensommaren och initialt rönte ukrainsk framgång, har sedan dess mötts av hårt motstånd från Ryssland. Vilket resulterat i utdragna strider som nu visar tecken på att sakta in.

Militära analytiker menar att Rysslands försvarsåtgärder i området effektivt har försvagat de ukrainska truppernas rörelseförmåga. Efter nästan tre månaders strider har anfallet mot Kursk kostat Ukraina nästan 29.000 soldater, enligt ryska försvarsministeriets egna siffror.

General Aleksandr Syrsky, den högsta befälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, menar att ukraina står inför "en av de mest kraftfulla" ryska offensiverna sedan starten i februari 2022.

Han uppger att en kombination av taktiska innovationer och nyutvecklade vapen har möjliggjort snabbare ryska framryckningar än tidigare förväntat.

– För närvarande håller Ukrainas väpnade styrkor tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna sedan starten av den fullfjädrade invasionen, skriver Syrsky på Telegram. Han betonar även att ukrainska enheter är i "ständig efterfrågan på påfyllning av sina resurser".

Syrsky gjorde uttalandet i helgen, efter ett möte med en militär delegation från Tjeckien under ledning av dess generalstabschef, generallöjtnant Karel Rehka.

Alexandr Syrsky Pokrovsk Ukraina
General Alexandr Syrsky, t.h., i samband med en lägesrapport över situationen i Pokrovsk. Foto: Ministry of Defense of Ukraine, CC BY 4.0

Zelenskyj kräver Tomahawks samt mer pengar

Ukrainas regering har bekräftat att trycket från de ryska trupperna ökat i både Zaporizjzja och Donbass men insisterar samtidigt på att man behåller kontroll över situationen, samt i förlängningen hoppas kunna återta förlorade territorier.

Ukraina fortsätter emellertid att mobilisera och stärka sitt försvar med stöd från västerländska allierade. Varav en majoritet av dessa fortlöpande levererar enorma summor pengar, avancerade vapen och utrustning till de ukrainska styrkorna.

Politico rapporterade i förra veckan att Kiev bett USA om Tomahawk kryssningsmissiler för att kunna slå till mot mål djupt inne i Ryssland. Tidningens källor beskrev begäran som "helt ogenomförbar".

Tillhandahållandet av sådana vapen, med en räckvidd på upp till 240 mil, beskrevs som nödvändigt för att utgöra en del av de konventionella avskräckningsstyrkor som Zelenskyj efterfrågar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte i onsdags frustration över att hemligstämplade detaljer kring dessa läckt ut till västpressen.

Sett i ljuset av den senaste tidens ryska framgångar och med ett stundande och ovisst amerikanskt presidentval runt hörnet, samt vissa tecken som tyder på en vacklande västlig tilltro till Zelenskyjs vision om seger, ser en framtida ukrainsk viktoria på slagfältet ut att bli alltmer avlägsen.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/norskledd-traningsbas-for-ukrainska-soldater-oppnad-i-polen/

Utrikes

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

"Inte en enkelriktad väg"

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ungern-bryssel-forbereder-for-krig-och-europeerna-ska-betala-priset/

Utrikes

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

"Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset", skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

"Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig", skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som "en Ukraina-budget", inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

"Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären", varnade ministern.

Vill se "patriotiskt skifte"

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

"Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären", förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett "patriotiskt skifte" sker i Bryssel.

"Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina", skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

"Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!", betonade Orbán.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/stoltenbergs-uppmaning-offra-valfarden-for-att-stoppa-putin/

Utrikes

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Annons:

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ukraina-har-rekryterat-over-10-000-fangar-till-armen-aven-mordare-far-strida/

Utrikes

Ukraina har rekryterat över 10 000 fångar till armén – även mördare får strida

Kriget i Ukraina

Publicerad september 30, 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina soldater
Enligt ukrainsk lag kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Mer än 10 000 ukrainska fångar har rekryterats till landets militär sedan en ny lag infördes förra året. Bland de rekryterade finns även dömda mördare och i utbyte mot att strida vid fronten kan de beviljas villkorlig frigivning.

På straffkoloni nr 4 i Ukraina förbereder sig Andrii Askerov, 30, och Roman Chech, 36, för att byta fängelseoverallen mot militäruniform. Båda är dömda för narkotikabrott och har ansökt om att gå med i armén.

— Jag kan inte föreställa mig hur det är att döda en människa, jag har bara sett det på film, säger Andrii Askerov, som har avtjänat 18 månader av ett sexårigt straff, till BBC.

För Roman Chech handlar det inte bara om frihet utan också om hämnd. Han uppger att hans syster dödades när en rysk missil träffade hennes hus i Charkiv 2023.

Annons:

— Mest av allt vill jag hämnas henne, berättar han.

En månads träning

Enligt den nya lagen kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

De som dömts för de grövsta brotten som upprepade mord, sexuellt våld, korruption och förräderi är dock uteslutna, och får inte värvas till armén, hävdas det.

De flesta fångarna har enligt regeringen anmält sig frivilligt till infanteriet där striderna är som intensivast. De kommer också att ingå i en ny anfallsstyrka som president Volodymyr Zelenskyj tillkännagav i september.

Enligt chefen för straffkoloni nr 4 är ungefär hälften av de tusen interner som hittills anmält sig frivilligt redan döda.

"Enorm skillnad"

Ukrainas biträdande justitieminister Evhen Pikalov försvarar programmet och menar att Ukrainas rekrytering av fångar inte alls är jämförbar med Rysslands värvningar.

— Det finns en enorm skillnad: ryssarna får betalt per hundra meter, och ukrainare drivs av patriotiska känslor, påstår han.

Pikalov understryker också att det handlar om villkorliga frigivningar, inte regelrätta benådningar.

Både Ukraina och Ryssland har alltså vänt sig till sina fängelser för att rekrytera nya soldater till fronten. För båda länderna erbjuder detta ett sätt att förstärka sina militära styrkor utan att behöva utöka den reguljära mobiliseringen, något som historiskt ofta mött starkt motstånd bland civilbefolkningen.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.