Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder. Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar.
En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten.
Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter.
— Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4.
Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".
Tror inte på straff
Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget.
— Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon.
Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna.
— Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.
14-åringen som sköt sex personer i Gävle var känd hos socialtjänsten.
Ansvarig enhetschef vill dock inte att han straffas, utan kräver ”mer resurser” för att kunna ge pojkar som honom träningskort, nya fotbollsskor, pengar till restaurangbesök och massage. pic.twitter.com/b4IiMMMS2a
— Herr Husis (@HerrHusis) October 6, 2025
"Behöver jobba mer med relationer"
Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas.
— Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting.
Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet.
— Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.
Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella
Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk.
Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella.
I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.
