MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 19 juni 2025

torsdag 19 juni 2025

Flashbacks grundare åtalas för bristande censur

Nätcensuren

publicerad 6 september 2024
– av Jan Sundstedt
Flashbacks popularitet beror till stor del på att forumet har "högt till tak" och att även kontroversiella ämnen får diskuteras.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Jan Axelsson, grundare av nätforumet Flashback, åtalas för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor – detta eftersom han inte raderat tolv inlägg som påstås utgöra åsiktsbrottet hets mot folkgrupp. Själv förnekar han att han gjort något fel.

Jan Axelsson har, av grov oaktsamhet underlåtit att ta bort meddelanden som uppenbarligen innehåller hets mot folkgrupp från sidan flashback.org för vilken han är tillhandahållare. Det hände vid tolv tillfällen under perioden från och med den 30 oktober 2022 till och med den 28 februari 2023 på okänd plats”, deklarerar kammaråklagare Lucas Eriksson i den stämningsansökan som lämnats in till Stockholms tingsrätt.

Kommentarerna som Axelsson åtalas för handlar om olika invandrargrupper och beskriver dessa på ett plumpt, fientligt eller hånfullt sätt – men Axelsson och dennes advokat, Nils Hillert, menar att det är ytterst tveksamt om flera av dem överhuvudtaget är straffbara. Advokaten påpekar vidare att hans klient inte har begått något brott och raderat inläggen när han uppmärksammats på dem – i enlighet med lagen.

Jan Axelsson ifrågasätter inledningsvis i sig att alla angivna inlägg ens objektivt är att anse som hets mot folkgrupp”, skriver advokaten i en erinran och pekar på tidigare domar som slagit fast att ”kriminaliseringen inte ska utgöra ett hinder mot opinionsfriheten eller ett hot mot den fria åsiktsbildningen” samt att ”påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs genom en fri och öppen debatt bör inte omfattas” av lagstiftningen.

I den tidigare domen man hänvisar till framgår det också att lagen om hets mot folkgrupp ”ska tolkas restriktivt” och att det ska tas ”hänsyn till grundläggande fri- och rättigheter” samt att den ”får inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen” – särskilt inte vad gäller politiska angelägenheter.

”Direkt felaktiga uppgifter”

Långt ifrån alla anmärkta inlägg torde i ljuset av gällande rättsläge kunna anses som uppenbart hets mot folkgrupp”, menar advokaten vidare och pekar vidare på att det finns ett system där användare kan anmäla inlägg som bedöms bryta mot lagen till forumets moderatorer, som sedan tar ställning till huruvida dessa ska raderas.

Aktuella inlägg har aldrig rapporterats till Jan Axelsson eller moderatorerna. Anmälaren har, av oklar anledning, valt att göra en polisanmälan istället för att rapportera inläggen till Flashback. Till anmälan har även bifogats en mängd uppgifter om Flashback, forumet, Jan Axelsson och hans anhöriga, som är direkt felaktiga”, konstateras det vidare.

Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor infördes 1998 och innebär att den som tillhandahåller exempelvis ett forum eller ett kommentarsfält är skyldiga att radera eller på andra sätt förhindra att brottsliga meddelanden får spridning – exempelvis hets mot folkgrupp, uppvigling, upphovsrättsbrott, barnpornografi eller olagliga våldsskildringar.

Om Axelsson döms riskerar han böter eller fängelse i högst sex månader. Bedöms brottet som grovt kan det istället ge två års fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polisens uppmaning: Radera chattappar från barnens telefoner

Organiserade brottsligheten

publicerad 13 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Inför sommarlovet varnar polisen för att kriminella gäng utnyttjar sociala medier för att rekrytera unga till brottslighet. På Facebook publicerar myndigheten en lista över appar som föräldrar bör hålla särskild uppsikt över – eller radera omedelbart.

Kritiska röster argumenterar dock för att listan är godtycklig och att det blir märkligt om polisen uppmanar föräldrar att radera appar som används av svenska myndigheter.

Under sommarlovet minskar ofta vuxennärvaron i ungas vardag, samtidigt som skärmtiden ökar. Det skapar, enligt polisen, en ökad sårbarhet. Kriminella nätverk försöker då rekrytera ungdomar till att hantera vapen, sälja narkotika eller delta i grova våldsbrott som skjutningar och sprängningar.

För att förebygga detta har en nationell informationskampanj inletts i samarbete med Länsstyrelsen. Polisen har tillsammans med Länsstyrelsen sammanställt en lista över mobilappar som enligt dem innebär en betydande risk:

  • Ta bort omedelbart: Signal, Telegram, Wickr Me
  • Ha kontroll över: Snapchat, WhatsApp, Discord, Messenger
  • Hålla uppsikt över: TikTok, Instagram

Digital föräldranärvaro

Maja Karlsson, kommunpolis i Jönköping, betonar också vikten av digital föräldranärvaro:

– Man behöver öka den digitala kontrollen och kunskapen kring vilka appar mitt barn använder, vilka kontakter de tar, i vilket syfte man har olika typer av kommunikationsappar nedladdade.

Polisen rekommenderar att föräldrar pratar öppet med sina barn om vad de gör på nätet och använder tekniska hjälpmedel som föräldrakontroll.

– Det finns hjälpmedel för föräldrar som tycker att det är svårt. Det är inte en omöjlighet, det finns hjälp att få, fortsätter Karlsson.

Man uppmanar också till att barnen har fasta rutiner och får tillgång till meningsfulla sommaraktiviteter.

”Komplett vansinne”

Listan har dock mötts av hård kritik från flera håll. Användare påpekar att appen Signal även används av svenska Försvarsmakten och ifrågasätter varför polisen listar den som farlig.

Om generella appar som Signal anses farliga, borde telefonappen och sms vara först på listan”, skriver en annan användare.

Kritiker menar att det inte är apparna i sig utan hur de används som är avgörande, och anser att det är anmärkningsvärt att polisen godtyckligt och utan djupare motivering talar om för föräldrar vilka meddelandeappar som är okej att använda och vilka som inte är det.

Komplett vansinne att rekommendera avinstallation för chatappar så där generellt. Ni borde veta bättre”, kommenterar en annan upprörd läsare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron vill sätta stopp för barn på sociala medier

Nätcensuren

publicerad 12 juni 2025
– av Redaktionen
Även om de flesta håller med om att barn behöver skyddas på nätet oroar sig många för godtycklig censur och bristande rättssäkerhet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrikes president Emmanuel Macron vill förbjuda sociala medier för barn under 15 år. Samtidigt markerar EU-kommissionen att sådana beslut är en nationell angelägenhet.

Macron förespråkar ett EU-gemensamt system för ålderskontroll, men kommissionen anser att det ansvaret vilar hos de enskilda medlemsländerna.

Presidentens uttalande kom sent på tisdagen, som en reaktion på en tragisk knivattack i en förort till Paris där en lärarassistent knivhöggs till döds av en 14-årig elev. Macron, som tidigare förespråkat ett förbud mot sociala medier för yngre användare, höjde nu tonläget ytterligare och uppmanade EU och dess medlemsländer att agera skyndsamt.

– Jag ger oss några månader att uppnå europeisk mobilisering. Annars kommer jag att förhandla med européerna så att vi kan göra det själva i Frankrike, sa presidenten.

EU-kommissionens svar var dock tydligt: det är franska makthavare som själva måste fatta beslut i frågan.

– Låt oss vara tydliga … ett brett förbud mot sociala medier är inte något som Europeiska kommissionen håller på med. Det är inte dit vi är på väg. Varför? För att detta är medlemsstaternas befogenhet, sa kommissionens talesman Thomas Regnier till journalister under gårdagen.

Stort problem i Danmark

Enligt EU:s dataskyddsförordning, GDPR (General Data Protection Regulation), har medlemsländerna rätt att själva fastställa en lägsta ålder för när sociala medieplattformar får behandla personuppgifter, så länge den är över 13 år.

GDPR är en EU-lag som reglerar hanteringen av personuppgifter och ger utrymme för nationella anpassningar – exempelvis får data behandlas för yngre användare om föräldrarna lämnar sitt samtycke.

– Självklart kan medlemsländerna välja det alternativet, fortsatte Regnier.

Men att införa ett sådant förbud är lättare sagt än gjort. Tekniska utmaningar gör det svårt att kontrollera användarnas ålder. I Danmark, till exempel, har nästan hälften av alla barn under tio år redan konton på sociala medier. Vid 13 års ålder är nästan alla registrerade, enligt landets digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen.

Digital Services Act

Förutom GDPR spelar även DSA (Digital Services Act) en viktig roll. DSA är en EU-lag som reglerar digitala tjänster och plattformar och ger kommissionen ansvar och befogenheter att övervaka stora sociala medieplattformar. Lagen ställer också krav på att minderåriga ska skyddas online.

– Vi vill göra det digitala rummet säkert men också hantera riskerna som kommer från det. Det är här DSA kommer in, hävdade Regnier.

Kommissionen arbetar för närvarande med EU-gemensamma riktlinjer för hur plattformar ska följa DSA i frågor som rör skydd av minderåriga. Dessa riktlinjer väntas vara färdiga före sommaruppehållet. Samtidigt utvecklas en app för åldersverifiering som ska testas i fem länder, inklusive Frankrike.

Risk för censur

Trots pågående initiativ uttrycker Frankrike och flera andra EU-länder frustration över kommissionens arbetstempo. Danmark, som tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd från juli till december, planerar att driva frågan om bättre skydd för minderåriga online under de kommande månaderna.

Även om Digital Services Act hyllas av dess förespråkare har lagen också kritiserats för att hota rättssäkerheten och yttrandefriheten. Kritiker varnar för att DSA, som kräver snabb borttagning av olagligt innehåll, riskerar att leda till godtycklig censur och överblockering där plattformar raderar även lagligt material i rädsla för sanktioner.

Det finns också oro för att reglerna kan missbrukas för att tysta oppositionella och politiskt oliktänkande och att det egentligen inte alls handlar om att skydda barnen. Eftersom rättslig prövning ofta sker i efterhand ifrågasätts även skyddet för grundläggande rättigheter.

Varför vill Frankrike förbjuda sociala medier för barn?

Franska makthavare lyfter flera skäl till ett förbud för barn under 15 år:

  • Psykisk ohälsa: Oro för ökande psykisk ohälsa bland unga, kopplat till sociala mediers påverkan på självkänsla, sömn och koncentration.
  • Mobbning och trakasserier: Sociala medier används ofta som plattform för nätmobbning, vilket drabbar barn särskilt hårt.
  • Exponering för skadligt innehåll: Barn riskerar att komma i kontakt med våldsamt, sexuellt eller extremt innehåll utan att kunna hantera det.
  • Dataskydd och integritet: Barns personuppgifter hanteras av kommersiella plattformar utan tillräcklig kontroll eller förståelse.
  • Skolrelaterat våld: Den senaste knivattacken vid en skola användes som exempel på hur digitala miljöer kan bidra till radikalisering eller aggressivt beteende.
  • Föräldraansvar och kontroll: Macron menar att dagens system gör det svårt för föräldrar att veta vad deras barn gör online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA stänger ner Bidens censurmyndighet

Donald Trumps USA

publicerad 18 april 2025
– av Isac Boman
Medlemmar ur Trump-administrationen har länge uttryckt en oro över hur yttrandefriheten begränsas och inskränks på olika sätt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har nu officiellt lagt ned en myndighet som, enligt utrikesminister Marco Rubio, använts av Biden-administrationen för att systematiskt censurera amerikanska medborgare med obekväma åsikter.

Global Engagement Center (GEC) etablerades år 2016 inom det amerikanska utrikesdepartementet. Enligt dess uppdrag skulle centret ”identifiera, förstå, avslöja och motverka propaganda och desinformation från utländska statliga och icke-statliga aktörer”.

I december bytte centret namn till Counter Foreign Information Manipulation and Interference (R/FIMI), men på onsdagen meddelade Marco Rubio att verksamheten stängts ner permanent.

– Under den föregående administrationen använde denna enhet, som kostade skattebetalarna mer än 50 miljoner dollar om året, miljontals dollar till att aktivt tysta och censurera de amerikaner den var satt att tjäna, sade Rubio.

– Detta strider mot de grundläggande principer vi borde försvara och det är ofattbart att det fick ske i USA.

I en intervju som publicerades på onsdagen med konservative aktivisten Mike Benz, förklarade Rubio att GEC från början var avsett som ett verktyg för att bekämpa extremistpropaganda från grupper som al-Qaida och IS, men att verksamheten senare ”började ge sig på enskilda amerikanska röster”.

– Vi har avslutat regeringssponsrad censur i USA genom utrikesdepartementet, deklarerade han.

”Värsta förövaren inom amerikansk regeringscensur”

Rubio tillade att Biden-administrationen hade stött grupper som “bokstavligen märkte och stämplade röster i amerikansk politik – Ben Shapiro, The Federalist, andra – och beskrev dessa som utländska agenter”.

GEC hade en årsbudget på 61 miljoner dollar och sysselsatte cirka 120 personer. I december vägrade republikanska ledamöter i kongressen att bevilja fortsatt finansiering till enheten.

President Donald Trump och hans anhängare har länge anklagat Demokraterna för att använda statliga institutioner för att tysta konservativa åsikter på nätet. År 2023 kritiserade även techmiljardären Elon Musk GEC och kallade centret för “den värsta förövaren inom amerikansk regeringscensur och mediemanipulation” samt “ett hot mot vår demokrati”.

Journalisten Matt Taibbi anklagade även centret för att ha försökt undertrycka diskussioner om covid-19 under förevändning att bekämpa “ryska identiteter och ombud”.

Redan förra året riktade en grupp republikanska kongressledamöter hård kritik mot GEC i ett brev till dåvarande utrikesminister Antony Blinken. I brevet anklagades centret för partiskhet till förmån för “amerikanska progressiva” samt för att ha försökt tysta åsikter som “ansågs politiskt obekväma eller misshagliga”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Amerikanska techjättar viker sig för EU:s censurkrav

Nätcensuren

publicerad 28 januari 2025
– av Redaktionen
De flesta stora techjättar har valt att anamma EU:s uppförandekod - som påstås vara frivillig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

64 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De amerikanska teknikföretagen Facebook, X och YouTube har gått med på att intensifiera sina insatser för att bekämpa påstått näthat.

Överenskommelsen sker under EU:s uppdaterade uppförandekod, som nu integreras i unionens regleringsramverk Digital Services Act (DSA).

Meta, Elon Musks X (tidigare Twitter), Googles YouTube och flera andra teknikföretag har gått med på att stärka sitt arbete mot så kallat hatiskt innehåll på sina plattformar. Detta inkluderar förbättrade insatser för att upptäcka och hantera icke tillåtna yttranden och inlägg online inom ramen för EU:s uppdaterade uppförandekod.

– Det finns ingen plats för olagligt hat i Europa, varken offline eller online. Jag är glad att aktörerna nu engagerar sig för en stärkt uppförandekod under Digital Services Act (DSA), kommenterar EU:s techkommissionär Henna Virkkunen.

Den reviderade koden, som påstås vara frivillig för företag att ansluta sig till, ställer bland annat krav på snabbare hantering av rapporter angående misstänkt ”näthat”. Företagen åtar sig att samarbeta med ideella organisationer och offentliga aktörer för att granska minst två tredjedelar av inkommande rapporter inom 24 timmar. Dessutom ska automatiska verktyg användas för att minska spridningen av så kallat hatiskt innehåll, och företagen ska även presentera detaljerad information om algoritmers roll och innehållsrekommendationer.

Förutom de större plattformarna är andra anslutna aktörer bland andra TikTok, LinkedIn och Twitch. EU betonar att efterlevnad av denna uppförandekod kan påverka hur unionens tillsynsmyndigheter tillämpar reglerna i DSA, som trädde i kraft 2022 och bland annat syftar till att bekämpa olagligt innehåll och skydda användarnas säkerhet online.

Hotade ogiltigförklara val

EU:s nya åtgärder är en del av unionens bredare strategi för att reglera tekniksektorn och säkerställa att företag agerar i linje med vad EU själva hävdar är ”demokratiska värderingar”. Tidigare har EU även introducerat Digital Markets Act (DMA), som syftar till att begränsa teknikjättarnas dominans och främja konkurrens.

Ett annat exempel på EU:s regleringsiver är nyligen rapporterade uttalanden från Thierry Breton, tidigare EU-kommissionär, om att unionen kan använda DSA för att ogiltigförklara val om det finns misstanke om utländsk påverkan. Breton nämnde bland annat Elon Musks plattform X som en potentiell risk för påverkan under det kommande tyska valet.

Utöver detta har Google kritiserats för sin introduktion av ”digitala fingeravtryck”, en teknik som enligt kritiker undergräver användarnas integritet. Den brittiska dataskyddsmyndigheten ICO har uttryckt oro över tekniken och varnat för att den kan användas för omfattande övervakning.

Även om EU framhåller att målet med DSA och den uppdaterade uppförandekoden är att bekämpa hatpropaganda och skydda demokratin, har kritiker varnat för att unionens regler kan innebära omfattande inskränkningar i medborgarnas yttrandefrihet.

Genom att ställa hårda krav på plattformarna att övervaka och filtrera innehåll riskerar man enligt bedömare att skapa ett digitalt landskap där kontroversiella åsikter censureras och debattklimatet påverkas negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.