Runtom i Europa har flera nationalistiska, invandringskritiska eller så kallade Eu-kritiska partier nått mycket bra resultat i EU-valet. Trots framgångarna tyder dock det mesta på att Ursula von der Leyens kristdemokratiska och liberala partigrupp EPP kommer att fortsätta dominera i Bryssel.
Redan igår kväll stod det klart att Marine Le Pens Nationell Samling blir Frankrikes största parti i EU-parlamentet och får stöd av ungefär var tredje fransos.
– Det här visar att när människor röstar – då vinner människorna, sa Le Pen när vallokalsundersökningen presenterats.
Nous sommes le premier parti de France !
Merci aux millions de Français qui nous ont largement placés en tête des élections européennes !
La victoire d’hier en appelle de nouvelles. Les 30 juin et 7 juillet prochains, allez voter et prenez le pouvoir ! pic.twitter.com/GsDUgh3Kel
— Rassemblement National (@RNational_off) June 10, 2024
President Emmanuel Macrons regeringsparti, Renässans, gör däremot ett katastrofval och hamnar runt 15 procent – ett så undermåligt resultat att han valt att utlysa nyval som ska hållas i slutet av juni.
– Jag kan inte låtsas som att ingenting har hänt, sade Macron efter förlusten.
AfD – störst i Östtyskland
Även i Tyskland når de invandringskritiska och mer antiglobalistiskt inriktade partierna framgångar. Alternativ för Tyskland blir landets näst största parti när man ökar från 11 till 15,9 procent och 15 mandat i Bryssel. I samtliga sex delstater som tidigare utgjorde Östtyskland blir AfD allra störst.
I Italien ser Giorgia Melonis ”Italiens bröder” ut att bli största parti och förväntas enligt vallokalsundersökningar hamna på mellan 25 och 31%, i Grekland väntas nationalistiska Grekisk lösning få cirka 10% av rösterna.
Österrikiska FPÖ ökar enligt prognoserna med cirka 10 till 27 procent och blir för första gången landets största parti i ett nationellt val.
”Tack Österrike – idag har bi skrivit historia tillsammans”, deklarerar man på sitt X-konto.
DANKE ÖSTERREICH Heute haben wir gemeinsam Geschichte geschrieben! pic.twitter.com/fZZ1a1aqjY
— FPÖ (@FPOE_TV) June 9, 2024
Belgiens premiärminister avgår
Belgiska Vlaams Belang förväntades också bli störst i EU-valet men fick nöja sig med en andraplats och 17,5 procent av rösterna. Störst blir istället konservativa Ny-Flamländska Alliansen med cirka 22 procent av rösterna.
Premiärminister Alexander De Croos liberala parti, VLD, lyckades dock skrapa ihop mindre än 7 procent av väljarstödet och låter meddela att han därför också lämnar sin post.
– Från och med imorgon är jag en avgående premiärminister, sade Alexander De Croo i sitt tal.
”Hier staat een voorzitter die ongelofelijk fier is op wat we bereikt hebben. We hebben geknokt voor een Vlaanderen dat weer van ons wordt en dat gaan we de komende vijf jaar blijven doen.” @tomvangrieken #kies24 pic.twitter.com/Ms4MqfHvx1
— Vlaams Belang (@vlbelang) June 9, 2024
Ungerns, och Viktor Orbáns Fidesz backar kraftigt och gör sitt sämsta val sedan 2006 – trots det är man landets fortsatt största parti med cirka 44 procent av rösterna och förväntas knipa 11 mandat i Bryssel.
– Många högerradikala partier är på väg mot radikalisering. Jag tror inte att alla kommer sitta tillsammans efter valet, utan att vi kommer få se tre partierna bilda tre politiska grupper, säger Steven Van Hecke, professor i EU-politik, till Euronews.
Fortsatt stöd till Ukraina att vänta
Trots flera framgångar för Eu-kritiska och invandringskritiska partier ser Ursula von der Leyens mittenhöger-gruppen, EPP, där bland andra Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, ut att bli valets stora vinnare med cirka 185 av 720 platser i parlamentet.
– Vi ska fortsätta på denna väg med de som är pro-europeiska, för Ukraina och för rättstaten, förkunnade von der Leyen, som också tycks räkna med att få fortsätta som EU-kommissionens ordförande i ytterligare fem år.
De gröna och vänsterliberala partierna backar samtidigt betänkligt och de socialdemokratiska och mer vänsterorienterade tycks stå relativt still jämfört med föregående val.
EU-gruppernas förväntade mandat:
EPP (kristdemokratiska och liberala gruppen) – 185 mandat
S&D (socialdemokratiska gruppen) - 137
Renew Europe (vänsterliberala gruppen) – 80
ECR (konservativa och reformistiska gruppen) – 73
ID (nationalistiska gruppen) – 58
De Gröna (miljöpartistiska gruppen) – 52
The Left (vänstergruppen) – 36
Obundna medlemmar – 46
Nya medlemmar utan fastslagen partigrupp - 53