Restriktionerna och nedstängningarna som infördes i samband med covid-19 slog alltför hårt mot barnen, medger regeringen. Bland annat ökade psykisk ohälsa bland unga och även våld och övergrepp mot barn under denna tidsperiod.
I Norge infördes de första restriktionerna under mars 2020, något man benämnde som de mest omfattande åtgärderna i fredstid. Bland annat infördes obligatoriska masker, karantän och hemundervisning. I ett uppdrag har norska hälso- och sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol bedömt regeringens hantering av den så kallade pandemin. Kjerkol medger att barn och andra utsatta grupper drabbades alltför hårt av coronarestriktionerna som infördes.
– Vi måste erkänna att vi misslyckades med att skydda utsatta grupper, särskilt barn, på ett adekvat sätt, säger hon enligt norska statskanalen NRK.
Hon pekar på att restriktionerna bidragit till att barnens hälsa och säkerhet märkbart försämrats, vilket man kan se följderna av idag. Bland annat menar hon att FN rapporterat ökat våld och övergrepp mot både barn och kvinnor, särskilt i nära relationer. Vidare ser man en ökad trend av psykisk ohälsa bland barn och unga.
– Vi måste anta att detta kan kopplas till pandemin, säger Kjerkol.
I redogörelsen menar Kjerkol att det som främst hade negativ inverkan för barnen var stängningarna av daghem, skolor och fritidsaktiviteter eftersom det isolerade barnen. I framtiden behöver man överväga andra åtgärder för att skydda barn och unga.
– Erfarenheterna och kunskaperna från pandemin, om att förebygga infektion och de psykosociala konsekvenserna, innebär att vi i nästa pandemi måste överväga åtgärder som påverkar barn och ungdomar på ett annat sätt, säger ministern.
Barnombudsmannen: Lyssna på barnen
Barnombudsmannen, Ivar Stokkereit, menar att det är bra att regeringen erkänner att man svikit barnen och hoppas att det kommer att resultera i åtgärder och ändringar för framtiden.
– Vi är glada över att det nu kommer att ställas krav på grundliga utredningar av barns bästa innan politiska beslut fattas. Samtidigt är det avgörande att myndigheterna pratar med barn innan beslut fattas och att barns professionella expertis finns med när beslut fattas, säger han till NRK.
