Enligt ny statistik från SCB upplever en växande del av Sveriges befolkning eskalerande ekonomiska svårigheter. Under de senaste två åren har allt fler haft svårt att klara vardagliga utgifter för bilägande, semester men även självklara saker som uppvärmning av den egna bostaden.
Statistiken baseras på Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF), där frågor om befolkningens privatekonomi ingår.
Siffrorna från SCB visar en nedgång i ekonomisk trygghet bland svenska hushåll. År 2021 kunde 58 procent av de tillfrågade ”lätt eller mycket lätt” få sin hushållsekonomi att gå ihop.
Två år senare har denna siffra minskat till 46 procent.
– Om vi tar hänsyn till felmarginalerna, innebär det att mellan 700 000 och en miljon svenskar nu upplever ekonomiska svårigheter, säger Katya Vasileva-Gull, utredare på SCB.
Inte råd att värma bostaden
Andelen som har det ”svårt eller mycket svårt” att klara ekonomin har också ökat, från 7 procent 2021 till knappt 9 procent 2023.
En av de mest framträdande förändringarna är att allt fler svenskar inte har råd med uppvärmning av sina bostäder. År 2022 uppgav nästan 6 procent av befolkningen att de inte kunde hålla det tillräckligt varmt hemma, jämfört med knappt 2 procent två år tidigare.
– Vi ser också en ökning av de som inte har råd med bilägande eller en veckas semester per år, tillägger Vasileva-Gull.
Tuffast för ensamstående kvinnor
Ekonomiska svårigheter verkar även ha en större inverkan på kvinnor än män. År 2021 hade 56 procent av kvinnorna och 60 procent av männen lätt eller mycket lätt att klara ekonomin. Men skillnaden har blivit större fram till 2023, då endast 44 procent av kvinnorna och 49 procent av männen upplevde samma ekonomiska trygghet.
– Ensamstående kvinnor med barn i åldrarna 0 till 24 år är den grupp som har det allra svårast. Nästan var tredje kvinna i denna grupp hade ekonomiska problem 2023.
Dessutom saknade 57 procent av dem kontantmarginal, jämfört med 24 procent av ensamstående män i samma situation, avslutar Vasileva-Gull.