MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:
Den här artikeln publicerades för 2 år sedan

https://nyadagbladet.se/norden/nu-inleds-natoovningen-nordic-response-2024/

Norden

Nu inleds Natoövningen Nordic Response 2024

Publicerad mars 4, 2024 – av Jan Sundstedt
Nordic Response 2024
Sammanlagt deltar cirka 20 000 man från 14 länder i övningen.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Idag inleds den nationella militärövningen Nordic Response 24, en integrerad del av den rekordstora Nato-övningen Steadfast Defender som sträcker sig över Tyskland, Polen och Östersjön under vintern 2024. Övningen kan delvis ses i ljuset av Natos expansion österut mot den ryska gränsen.

Övningen Nordic Response 2024, där Sverige samarbetar med Norge, Finland och Danmark, har som uttalat mål att träna försvaret av Norden och möjligheten att ta emot internationella förstärkningar inom ramen för Nato. Deltar gör cirka 20 000 man från 14 nationer, inklusive cirka 4500 svenska soldater, officerare och civilanställd personal.

Cirka 3000 svenska deltagare utgör markförbanden, samorganiserade med en finsk armédivision. Flygvapnet bidrar med cirka 1400 deltagare från alla flygflottiljer, med fyra stridsflygdivisioner, en helikopterskvadron samt transport- och specialflyg. Från svenska marinen deltar en mindre enhet från Amfibieregementet samt röjdykare.

Omfattande militär närvaro

Nordic Response 2024 är en del av den pågående Nato-övningen Steadfast Defender, som inkluderar omfattande militär närvaro i Nordnorge under hela vintern. Övningen sträcker sig från Tyskland och Polen till Östersjön och är nära integrerad med den brittiskledda marinövningen Joint Warrior, som äger rum mellan Skottland, Norge och Island.

Huvuddelen av Nordic Response sker i norra Norden från den 3-14 mars 2024, med aktivitet i områden som Bjerkvik, inre Troms, Alta och centrala Finnmark i Norge. Syftet med övningen är att "tillsammans med Norge, Finland och Danmark öva försvaret av Norden samt att ta emot förstärkningar av internationella förband inom ramen för Nato".

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/norden/handlaggare-hotas-nu-kan-finska-myndighetsbeslut-bli-anonyma/

Norden

Handläggare hotas – nu kan finska myndighetsbeslut bli anonyma

Publicerad Idag 08:10 – av Redaktionen
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Finlands folkpensionsanstalt kräver att handläggares namn ska kunna utelämnas från beslut. Bakgrunden är allvarliga hot mot de anställda – inklusive bombhot och hot mot deras familjer.

Folkpensionsanstalten (FPA) har vänt sig till Social- och hälsovårdsministeriet med en begäran om ändrade regler. Myndigheten vill att det ska bli möjligt att fatta beslut utan att handläggarens namn framgår, något som i dag inte är tillåtet.

Säkerhetsdirektör Sami Niinikorpi beskriver en alarmerande situation där anställda utsätts för det värsta tänkbara.

— Det handlar om det allvarligaste möjliga hot som en människa kan ge en annan, säger han till finska statskanalen Yle.

Problemen har vuxit sedan FPA 2017 fick ansvar för beslut om social grundtrygghet. Myndigheten skickade ut omkring 14 miljoner beslut och brev under 2024, varav 1,6 miljoner rörde just grundtryggheten. Varje år inkommer omkring 200 anmälningar om hot och trakasserier från personalen.

Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, bekräftar att ministeriet nu utreder två möjliga lösningar: antingen tas namnen bort helt från besluten, eller så införs ett system med identifikationsnummer liknande det polisen använder.

Han menar att fallet handlar om en avvägning mellan två grundläggande principer: öppenhet i myndighetsutövning och de anställdas rätt till personlig säkerhet.

— Ställen där de anställda upplever hot och farliga situationer kan mycket väl också ha intresse för liknande åtgärder som FPA nu eftersträvar, säger Syrjänen.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/i-dag-ser-utsjoki-solen-for-sista-gangen-pa-tva-manader/

Norden

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad Igår 11:17 – av Redaktionen
1 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/ny-sjovag-mellan-sverige-och-finland-kan-bli-mojlig/

Norden

Ny sjöväg mellan Sverige och Finland kan bli möjlig

Publicerad november 24, 2025 – av Redaktionen
1 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

En ny sjörutt kan bli möjlig mellan Sverige och Finland. Passagerarfärjan skulle i så fall gå mellan Gävle och Raumo.

I nuläget planerar man att förlänga Europaväg 16, eller E16, som idag sträcker sig från Nordirland, via Skottland och Norge, och slutar i Gävle. Planen är att den ska gå hela vägen till Kotka i Finland, något som finska presidenten Alexander Stubb godkände i oktober. För att dessa planer ska gå i lås kommer FN:s generalsekreterare António Guterres att informera alla länderna som omfattas av avtalet om ändringarna.

Planerna för E16 har dock skapat diskussioner kring huruvida man skulle kunna skapa en ny rutt för passagerarfärjor mellan den svenska staden Gävle och finska Raumo.

— Det här är ett framtidsprojekt. Man måste blicka fram över fem år, säger Raumos stadsdirektör, Esko Poikela till finska statskanalen Yle.

I Gävle bor cirka 70 000 personer och i Raumo 39 000. I nuläget har det inte förts några förhandlingar kring en sådan rutt. Om den skulle bli av skulle det också handla mycket om ekonomiska aspekter, exempelvis om exporten skulle vara lönsam eller inte.

— Hur samarbetet med Sverige fungerar och på vilket sätt rutter vidare från Sverige kan säkras avgör saken, säger Poikela.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/norsk-borgmastare-slar-larm-om-flyktingpolitiken/

Norden

Norsk borgmästare slår larm om flyktingpolitiken

Migrationskrisen i Europa

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Fyra av fem kronor i socialbidrag går till flyktingar i norska Sarpsborg. Nu kritiserar kommunens borgmästaren Norges integrationspolitik och kallar den misslyckad, med hänvisning till en ny kommunal rapport.

I den norska staden Sarpsborg, med cirka 60 000 invånare, har en ny kommunal rapport avslöjat siffror som väcker debatt. Hela 79,1 procent av det ekonomiska socialbidraget som betalades ut under 2024 gick till flyktingar.

Borgmästare Magnus Arnesen från Høyre tar nu stark ställning mot den norska statens integrationspolitik.

— Kommunchefen presenterar siffror som jag anser visar att integrationspolitiken i Norge inte fungerar. Den är bristfällig, säger borgmästaren till norska statskanalen NRK.

Rapporten visar också att hälften av invandrarna i kommunen har flyktingbakgrund, jämfört med en tredjedel på nationell nivå. Under de senaste 15 åren har antalet invandrare i Sarpsborg ökat med 132 procent, från 6115 till 15140 personer.

Enligt Arnesen beror problemen delvis på hur det norska systemet för flyktingmottagande är utformat. Flyktingar som beviljas uppehållstillstånd bosätts initialt i en kommun, men är fria att flytta efter fem år utan att förlora sin introduktionsersättning.

Många väljer då att flytta till större städer som Sarpsborg, Fredrikstad eller Drammen – så kallad sekundär bosättning. Problemet är att de då kommer utan arbete och utan de statliga medel som kommunerna får för primär bosättning.

Håller inte med

I veckan mötte arbets- och integrationsminister Kjersti Stenseng från Arbeiderpartiet borgmästarna i Sarpsborg och Fredrikstad för att diskutera problemen.

Men hon håller inte med Arnesen om att integrationspolitiken har misslyckats.

— Nej, det håller jag inte med om. Vi har många goda exempel på människor som kommer till detta land, lär sig språket och hittar arbete, säger Stenseng.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.