Mer än var tredje svensk med skyddad identitet säger sig ha fått sina skyddade uppgifter röjda, visar en ny rapport från Skatteverket. Nära en fjärdedel av dessa uppger att de blivit hittade på grund av de röjda uppgifterna.
Sverige har ungefär 28 000 personer med någon form av skyddade personuppgifter, som idag har tre olika nivåer. Två av dessa handläggs av Skatteverket; skyddad folkbokföring och sekretessmarkering. Bland kvinnor är den vanligaste anledningen till skyddade uppgifter våld i nära relation, samtidigt som det för män är vanligare med arbetsrelaterat våld och hot eller hot från kriminella miljöer.
Av dessa uppger 37 procent att de fått sina skyddade uppgifter röjda av myndigheter eller andra aktörer. Ofta har det fått så allvarliga konsekvenser att man behövt flytta eller byta arbete. 23 procent uppger att de på grund av detta blivit funna av den som hotar eller utsatta för hot eller våld. Det kan handla om allt från vården, domstolar, socialtjänsten och hyresvärden som röjt uppgifterna.
– En upplevd röjning skapar alltid oro och kan även orsaka kostnader och förändringar i det vardagliga livet. De flesta som svarat att de blivit röjda uppger att orsaken till röjningen är okunskap eller slarv. Det här är ett område som är väldigt högt prioriterat för oss, både i vårt arbete internt och externt. De svar vi har fått ger ett bra underlag för att förbättra vårt arbete ytterligare, säger Camilla Karp, sektionschef på Skatteverkets folkbokföringsavdelning, i ett pressmeddelande.
Röstkort kommit för sent
Det är första gången Skatteverket genomför en enkät med gruppen som har skyddade personuppgifter. En enkät skickades ut via brev till 6700 av de med skyddade uppgifter i Sverige.
– Vi trodde att svarsfrekvensen på 17 procent skulle vara ännu lägre, dels för att det är en utsatt målgrupp som kan vara rädda för att svara på brev och sådär, och dels för att vi bara kunde skicka ut enkäten med fysisk post utan några påminnelser, säger Karolina Palmér, analytiker på Skatteverket, enligt Dagens Samhälle.
I rapporten framgår även att personer med skyddad identitet ofta upplever en del praktiska problem, som exempelvis posthantering. Räkningar och läkartider kommer inte fram i tid och leder till betalningsanmärkningar. Noterbart är också att en del uppger att deras röstkort inte kommit fram i tid.
– Det är inte jättemånga, men det är ändå något väldigt allvarligt att det finns en grupp i samhället som inte kan rösta, säger Palmér.