MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 13 augusti 2025

onsdag 13 augusti 2025

”Microgreens” – nyttigare än vuxna plantor

publicerad 28 augusti 2024
– av Sofie Persson
"Microgreens" eller skott har ofta många positiva hälsoeffekter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Microgreens kan innehålla mer näring än sina vuxna motsvarigheter, visar forskning. Bland annat har man funnit att grönkål innehåller fem gånger så mycket glukosinolater, ämnen som studerats för sina potentiella hälsofördelar, inklusive skydd mot cancer.


Artikeln publicerades ursprungligen den 15 januari 2024.


Att odla så kallade microgreens, eller skott, innebär att man odlar och skördar växten på kort tid. Skott är steget efter grodd, som är det första stadiet i växtens livscykel efter fröet, och är i princip enkelt att odla i liten skala. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man går tillväga för att enkelt grodda och även odla skott.

Microgreens beskrivs ofta som nyttigare än den vuxna växten och forskare vid Agricultural Research Service of the US Department of Agriculture (USDA) har tillsammans med University of Maryland närmare undersökt näringshalterna i de unga växterna.

Forskarna har i sina resultat, som presenterats vid American Chemical Society under hösten, kommit fram till att det finns sanningshalt i skottens positiva rykte.

När man tittade på rödkål kunde man se hur växtens näringsinnehåll förändrades över tid, som skott innhöll växten mycket rikligare av ämnen som glukosinolater, vilket är kväve- och svavelhaltiga föreningar som kan ge skydd mot cancer, även grönkål innehöll fem gånger så mycket av ämnena. Vidare fann man att andra växter även de var mer näringstäta som unga, än som vuxna.

Positiv bakteriell mångfald

Vi undrade om de bioaktiva komponenterna i mikrogrön grönkål skilde sig från de i mogen grönkål och vi fann att näringssammansättningen är mycket annorlunda, säger forskaren Thomas Wang.

Vidare undersökte man de biologiska effekterna av skott och färdigvuxen grönkål. Där upptäckte man istället att båda växtstadierna var effektiva vid viktminskning när man forskade på möss. Wang tror att det beror på att grönsaken delvis kan förändra djurens mikrobiom, det vill säga dess bakterier i tarmen. Konsumtion av grönkål, oavsett växtens stadium, ökade antalet tarmbakterier. Däremot gav microgreens en mer påtalad förbättring.

Det är viktigt eftersom en större mångfald av bakterier i allmänhet är förknippad med bättre hälsa, säger forskaren.

Forskarna kommer nu att fortsätta studera andra växter för att bland annat kunna underlätta för andra att äta nyttigare.

Till exempel, för människor som inte gillar broccoli, säger Wang. Kan vi hitta någon annan grönsak som de gillar bättre och som har liknande hälsoeffekter?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler gravida snusar

publicerad Idag 9:25
– av Redaktionen
Förra året snusade drygt 1800 kvinnor under sin graviditet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet gravida som snusar har ökat de senaste åren, visar nya siffror från graviditetsregistret. Ökningen kan kopplas till att snusning generellt har blivit vanligare bland unga kvinnor.

Gravida som snusar har legat på ungefär en procent under en tioårsperiod men började sakta öka för några år sedan. Mellan 2019 och 2024 ökade andelen gravida som snusar från 1,2 procent till 1,9 procent. Förra året snusade drygt 1 800 kvinnor under sin graviditet, rapporterar Bonniertidningen DN.

Snusning har blivit vanligare bland unga kvinnor, särskilt sedan introduktionen av det vita snuset 2016. Bland kvinnor i alla åldrar har andelen snusare ökat från fyra procent till 13 procent under de senaste 15 åren.

2023 var det första året då det var vanligare för gravida kvinnor att ha snusat tre månader före graviditeten än att ha rökt.

De data som finns om riskerna tyder på att snusning under graviditeten kan leda till missfall, dödfödslar eller problem med andningen hos barnet.

De flesta vet att rökning under graviditet är dåligt, men det finns en kunskapslucka kring snuset. Detta trots att riskerna går att jämställa med cigaretter, säger Anna Gunnerbeck, som är barnneurolog och forskare på nikotinexponering under graviditet vid Karolinska Institutet, till skattefinansierande SVT.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omega 3 – Näring för hjärta, hjärna och syn

Annonssamarbete med Swebbtv

publicerad Igår 11:11

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det är lätt att tro att vi får i oss tillräckligt med fettsyror, men i verkligheten är brist på Omega 3 ett av de vanligaste näringsglappen i västvärlden. Många äter för lite fet fisk, samtidigt som intaget av inflammationsdrivande fettsyror från fröoljor är högt. Det påverkar hjärtats funktion, hjärnans skärpa och även synförmågan.

Swebbtvs Omega 3-tillskott innehåller högkoncentrerad fiskolja med EPA och DHA i färdig form – det vill säga i en struktur som kroppen enkelt kan ta upp och använda direkt.

Vad Omega 3 bidrar till:

  • Hjärtats normala funktion (EPA och DHA)
  • Bibehållen hjärnfunktion (DHA)
  • Normal synförmåga (DHA)
  • Balansering av fettsyraprofilen i kroppen

När kroppen behöver rätt fett

Fett är inte farligt – det är livsnödvändigt. Men det handlar om rätt sorts fett. Ett för högt intag av Omega 6-fettsyror från t.ex. solros- och majsolja, utan motsvarande Omega 3, kan skapa obalans. För den som inte äter fet fisk flera gånger i veckan, kan ett tillskott göra skillnad för cirkulation, fokus och allmänt välbefinnande.

Tips som kan förstärka effekten:

  • Undvik industriella fröoljor (byt till smör, olivolja eller talg)
  • Ät sardiner, makrill eller sill 2–3 gånger i veckan om möjligt
  • Lägg till valnötter och ekologiska ägg i kosten
  • Begränsa transfetter och snabba kolhydrater

En investering i långtidsfunktion

Omega 3 verkar inte bara i stunden – det är ett tillskott som bygger upp kroppen långsiktigt. Hjärtat, hjärnan och ögonen består till stor del av fett. Genom att förse kroppen med rätt byggstenar förbättrar du grunden för både mental och fysisk funktion. Ett enkelt val som gör skillnad över tid.

Vill du ge hjärta, hjärna och syn de fettsyror de behöver?

Beställ Omega 3 från Swebbtv här

Foto: Swebbtv

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läkare vittnar om vaccinskador i amerikansk senatutfrågning

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 30 juli 2025
– av Markus Andersson
Den amerikanske narkosläkaren Dr. Robert Sullivan vittnade inför den amerikanska senaten i en utfrågning med titeln "Voices of the Vaccine Injured."

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En narkosläkare med 20 års erfarenhet berättade för amerikanska senatorer om hur han utvecklade en livshotande lungsjukdom efter covid-19-vaccinationen. Dr. Robert Sullivan var ett av vittnena i en senatutfrågning om vaccinskador som hölls av senatens säkerhetskommitté.

Senate Homeland Security and Governmental Affairs Committee arrangerade den 15 juli en senatutfrågning med titeln ”Voices of the Vaccine Injured” där personer som menar sig ha skadats av covid-19-vaccin fick dela sina upplevelser. Dr. Robert Sullivan, en legitimerad läkare och certifierad anestesiolog (narkosläkare) med över 20 års aktiv praktik i Maryland, var ett av de främsta vittnena.

Dr. Sullivan beskrev en dramatisk förändring av sitt hälsotillstånd efter vaccinationen. Samma månad som han fick sin första mRNA-dos hade han figurerat i Wall Street Journals träningskolumn för sina prestationer inom luftcirkus.

Jag var stark, frisk och blomstrade. Bara tre veckor efter min andra dos kunde jag inte gå uppför en trappa utan att flämta efter luft, berättade Sullivan för senatorerna.

Läkaren utvecklade konstant bröstsmärta, hjärtarytmier och överväldigande trötthet. En ekokardiogram bekräftade senare skador på hans hjärta och lungor.

Diagnosen var pulmonell hypertension (förhöjt blodtryck i lungornas pulsådror). Jag hade skador och förträngningar av blodkärlen i mina lungor, vilket begränsar blodflödet och anstränger hjärtat. Det här är inte som vanligt högt blodtryck. Pulmonell hypertension är vanligtvis progressiv och dödlig även med behandling. Det finns inget botemedel, förklarade Sullivan.

Systemet svarade inte

Dr. Sullivan rapporterade sin skada till VAERS (Vaccine Adverse Event Reporting System), det amerikanska systemet för rapportering av vaccinbiverkningar. Trots att VAERS samlade in hans medicinska journaler hörde han aldrig från de amerikanska hälsomyndigheterna FDA eller CDC.

Jag trodde på systemet. Jag trodde att jag skulle bli hörd. När jag inte blev det kanaliserade jag den vantron till att samarbeta med British Medical Journal om en rapport om systemets misslyckanden. Det jag lärde mig är skrämmande. Om du skadas får du klara dig på egen hand, sade Sullivan.

Han förklarade att de flesta läkare han känner aldrig hört talas om VAERS, och ännu färre förstår att det finns obligatoriska rapporteringskrav. Sullivan fick aldrig lära sig om VAERS under sin medicinska utbildning och uppgav att det fortfarande inte undervisas om.

Forskning förutspådde problemen

Under sin egen forskning upptäckte Dr. Sullivan att en vetenskapsman från Georgetown hade förutspått exakt hans typ av skada redan samma månad som vaccinerna började rullas ut.

Han varnade för att exponering för spikprotein, oavsett om det kom från viruset eller från sprutan, kunde skada blodkärlen i lungorna och placentan, berättade Sullivan.

Läkaren hänvisade till studier som visar att spikproteinet från SARS-1-viruset också orsakade kärlskador hos djur, och att många hospitaliserade covid-patienter utvecklar pulmonell hypertension.

Bred vaccinationssyn trots personlig skada

När senator Johnson frågade om läkares attityder till vaccin överraskade Dr. Sullivan med att förklara att han fortfarande är ”entusiastisk för vaccination” och att han ser covid-injektionerna som något helt annat.

Jag är inte vaccinskadad. Jag är skadad av en mRNA-preparat. Jag var mycket noggrann i mitt vittnesmål med att använda ordet spruta, klargjorde Sullivan.

Han förklarade att träningen för vaccin nu är begränsad till att memorera schemat, men att den dolda kostnaden för skador inte studeras eller undervisas.

Spikproteinets toxicitet

Senator Johnson tog upp frågan om spikproteinets toxicitet och kritiserade att många symptom nu tillskrivs ”långtidskovid” istället för potentiella vaccinbiverkningar.

Det finns många sätt att gå vilse med denna nya mRNA-teknologi. Det finns problem med nanopartiklarna. Det finns en separat uppsättning problem med syntetiskt mRNA. Det kvarstår hos vissa människor 700 dagar och fortsätter, svarade Dr. Sullivan.

Han förklarade att när kroppen instrueras att tillverka ett protein som presenteras på cellytan skapas en förutsättning för autoimmuna störningar, och att spikproteinet i sig är biologiskt aktivt.

Det publicerades i december 2020, även om det inte var allmänt känt, att det orsakade skador på placenta och lungor, tillade Sullivan.

Dr. Sullivan avslutade sitt vittnesmål med en vädjan om erkännande och transparent information för patienter, och betonade vikten av verkligt informerat samtycke i all medicinsk behandling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: Pfizers covidvaccin kan påverka hornhinnan

Kritiserade covidvaccineringen

publicerad 22 juli 2025
– av Markus Andersson
Enligt studien kan covidvaccinet göra hornhinnan tjockare och minska antalet viktiga celler som håller synen klar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Turkiska forskare har upptäckt att Pfizers covid-19-injektioner kan orsaka förändringar i ögats hornhinna som potentiellt kan leda till synproblem. Studien, som följde 64 personer under tre månader, visar att vaccinet kan göra hornhinnan tjockare och minska antalet viktiga celler som håller synen klar.

Forskarna mätte förändringar i hornhinnans inre skikt, endotelet, före den första vaccindosen och två månader efter den andra dosen. Resultaten visade att båda doserna ledde till tjockare hornhinnor, färre endotelceller och större variation i cellernas storlek.

Konkret ökade hornhinnans tjocklek från 528 till 542 mikrometer – en ökning på ungefär två procent. Samtidigt minskade antalet endotelceller från 2 597 till 2 378 celler per kvadratmillimeter, en förlust på cirka åtta procent.

”Endotelet bör övervakas noga hos dem med lågt antal endotelceller eller som har genomgått hornhinnetransplantation”, varnar forskarna i studien som publicerades i tidskriften Ophthalmic Epidemiology.

Kortsiktig påverkan utan symptom

I det korta perspektivet tyder förändringarna på att Pfizers injektioner tillfälligt kan försvaga endotelet, även om patienterna inte upplevde några tydliga synproblem under studieperioden. För personer med friska ögon kommer dessa små förändringar sannolikt inte att påverka synen omedelbart.

Om förändringarna däremot kvarstår under flera år kan de leda till hornhinnesvullnad eller suddig syn, särskilt hos personer med redan befintliga ögonproblem eller de som genomgått hornhinnetransplantation. En tjockare hornhinna och minskad celldensitet kan bidra till tillstånd som hornhinneödem eller korneal dekompensation, som i allvarliga fall kan orsaka permanent synförlust.

Behov av långtidsstudier

Forskningsteamet betonar vikten av långtidsstudier för att se om förändringarna kvarstår månader och år efter injicering. En ögonläkare kan använda speciell mikroskopi för att kontrollera om någon har lågt antal endotelceller.

Studien bidrar till en växande lista av problem kring Pfizers covid-injektioner. I maj tvingade amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Pfizer och Moderna att utöka varningsetiketterna om risker för hjärtskador, särskilt för män mellan 16 och 25 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.