Aldrig tidigare har bostadsbristen i Stockholm varit så akut som nu. Enligt färska uppgifter från Bostadsförmedlingen står för närvarande 810 000 personer i kö för en hyresrätt, något som slår hårdast mot kategorin låginkomsttagare.

– Bostadskön ökar kraftigt och vår panelundersökning visar att väldigt många vill ha en billigare bostad, säger Marika Nordström, chef för marknad och kommunikation på Bostadsförmedlingen i Stockholm.

Bostadsbristen i Sverige blir alltmer påtaglig och allra dystrast är situationen i Stockholm. Där köar för närvarande 810 000 personer i hopp om att erhålla en hyresrätt, vilket är rekord sedan starten år 1947 då man började föra statistisk över antal bostadssökande.

Inom denna enorma grupp sökande ryms emellertid såväl reellt bostadslösa som ”kanske-bra-i-framtiden-sökande”, där allmänna uppskattningar av antalet konkret bostadslösa rör sig om omkring en halv miljon.

Enligt senaste siffror från Bostadsförmedlingen Stockholm är det framförallt billigare hyresbostäder som efterfrågas, rapporterar bland andra statskanalen Sveriges Radio.

Högt tryck på billiga hyresrätter

Trycket på det något svårtolkade segmentet ”billigare bostäder” märks inte minst på att kötiden för dessa ökat kraftigt. Ett exempel är lägenheter i innerstan samt närförort med en årshyra under 1 600 kronor kvadratmetern – cirka 133 kronor per kvadratmeter/månad.

– Totalt sett har kötiden bara ökat marginellt med två månader, medan kötiden för bostäder under 1 600 kronor kvadraten har ökat med 1,5 år, det är ju ett tecken på att man söker sig till billigare bostäder, kommenterar Marika Nordström till Bonniertidningen DN.

Ökningen har generellt rört sig om cirka 5 procent per år, en procentsats som under 2023 nåddes redan i augusti. Bara under 2023 har antalet sökande ökat med över 4000 personer – per månad.

– Vi ser i panelundersökningen tydligt att intresset för hyresrätter ökar, den ägda marknaden kan vara svår att komma in på nu med stigande räntor, berättar Marika Nordström

Under många år var söktrycket relativt högt på exklusiva hyresrätter i nyproduktion med höga hyror. Idag går utvecklingen dock i motsatt riktning där sökanden i stället letar billigare lägenhet i det äldre beståndet.

Månadshyran kan ofta vara så stor som uppemot 50 procent eller mer av disponibel inkomst, samtidigt som många värdar ställer inkomstkrav på sökande motsvarande tre gånger årshyran, något som främst drabbar låginkomsttagare som ensamstående föräldrar, pensionärer, sjukskrivna och studenter.

Den faktiska möjligheten för kategorin låginkomsttagare att tillskansa sig hyresrätt är svår att säkerställa, då samtliga sökande slåss om samma utbud.

När Nya Dagbladet kontaktar Bostadsförmedlingen för att söka få klarhet i situationen, uppger man att det inte förs statistik på vilken maxhyra varje enskild sökande angett. Vilket i sig betyder att antalet lediga lägenheter för låginkomsttagare med stor sannolikhet är lägre än de som faktiskt finns lediga.

– Väldigt många vill ha ett billigare boende, 30 procent av de som var intresserade av att byta bostad angav ekonomiska skäl, vissa för att de inte hade råd att bo kvar i sin nuvarande bostad, förklarar Marika Nordström.

Ingen ljusning i sikte

För medel- och höginkomsttagare med större ekonomiska muskler är situationen samtidigt betydligt ljusare. Att få kontrakt på en hyreslägenhet i nyproduktion har aldrig gått så snabbt som nu, där det på sina håll i länet knappt förekommer någon kötid alls, exkluderat byggtiden.

Kötiden varierar således stort mellan nyproduktion och befintliga lägenheter. Nyproduktion är i genomsnitt dessutom 44 procent dyrare och långtifrån alla sökande klarar inkomstkravet, ett krav som kan vara så högt som tre gånger årshyran hos privata värdar.

En siffra som i ljuset av den rekordstora kön kanske överraskar är det faktum att Bostadsförmedlingen slår rekord i antalet förmedlade bostäder – 2 140 lägenheter bara i augusti. Det är den högsta siffran någonsin under en enskild månad.

Detta bör dock ställas i relation till den rekordhöga befolkningsökningen i länet, vilken gör att tillgängliga bostäder minskar i relation till antal sökande. Bostadsförmedlingen räknar på denna linje med både längre bostadskö och fler förmedlade bostäder under 2023, och menar att nedgången i bostadsbyggandet inte kommer att påverka årets utbud men däremot framöver.

– I år kommer vi troligtvis att förmedla fler bostäder än någonsin. De bostäder som byggstartas nu kommer till oss först om två år. Det blir en fördröjd effekt. Vi räknar med att få in mycket mindre nyproduktion om några år, avslutar Marika Nordström.

Lågt utbud – höga hyror

Bostadskön i Stockholm har under många år vuxit stadigt, något som framförallt är en följd av den flora arbetstillfällen som trots rådande lågkonjunktur står att finna i huvudstaden.

En ytterligare faktor till den alltmer extrema bostadsbristen som ofta nämns som bidragande i sammanhanget är att offentligheten behöver reservera bostäder för att hantera den omfattande invandringen till Sverige.

Ofiltrerat finns, enligt Bostadsförmedlingens startsida, för närvarande omkring 300 hyreslägenheter tillgängliga i Stockholm. Av dessa är den idag billigaste en etta på 14 kvadratmeter lokaliserad vid Herbert Widmans väg 3 i Farsta – till det facila priset av endast 2 854 kronor i månaden.

Den som önskar ett något rymligare boende kan glädjas åt en femrummare på 111 kvadratmeter vid Barkabystaden i Järfälla för 21 443 kronor i månaden.

Däremellan ligger snitthyran för två- till trerummare på omkring 10 000 kronor i månadshyra – inräknat äldre hyresrätter av lägre standard i Stockholms kranskommuner.