Annons:

Nytt förslag: Minkfarmare får ekonomiskt stöd för avveckling

Uppdaterad september 15, 2023, Publicerad september 15, 2023 – av Sofie Persson
Det finns idag ett 20-tal minkfarmar kvar i Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

210 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Regeringen vill avsätta 180 miljoner kronor till minkfarmare som frivilligt väljer att avveckla sin verksamhet. Stödet gäller om man avvecklar pälsproduktionen under 2024 och 2025.

I regeringens nya budgetpropositionen föreslås att företagare som frivilligt avvecklar sin verksamhet med minkuppfödning för pälsproduktion under 2024 och 2025 ska få ekonomisk stöd.

Man menar att det finns "utmaningar" när det gäller minkuppfödning, bland annat pekar regeringen på de förebyggande åtgärder som infördes under coronakrisen på grund av smittskyddsskäl. På minkfarmar och andra pälsindustrier hålls djuren ofta i små burar tätt intill varandra vilket gör att bland annat smitta lätt sprids, något man kunde se exempelvis i Danmark när man valde att avliva landets alla minkar då man misstänkte att djuren var smittade med ett muterat coronavirus. Nyligen avlivade även Finland ett tiotusental minkar efter att fågelinfluensa spridits på ett antal farmer i landet.

I åtskilliga EU-länder och Norge är minkuppfödning för pälsproduktion förbjuden och enligt regeringen är det inte omöjligt att det kan komma ett förbud på EU-nivå framöver.

Regeringen föreslår att avsätta totalt 180 miljoner kronor år 2024 och 2025 för att stötta minkföretagare som frivilligt avvecklar sina verksamheter. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Djurskyddsfrågorna är högt prioriterade för Sverigedemokraterna och specifikt minkuppfödning har länge varit föremål för diskussion. Sverigedemokraterna och regeringen är överens om att föreslå ett stöd för frivillig avveckling, säger Martin Kinnunen, miljöpolitisk talesman för Sverigedemokraterna, i ett pressmeddelande.

Vidare kommer man att se över nuvarande djurskyddslagstiftning och utreda om den ska ändras så att pälsdjursuppfödning inte längre blir tillåtet.

Idag är det enbart lagligt att föda upp minkar för pälsproduktion i Sverige och det finns ett 20-tal minkfarmer kvar. Rävpälsproduktion blev förbjudet 2001, men är fortfarande lagligt i bland annat Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Större frihet att bygga utan bygglov från 1 december

Publicerad Idag 10:44 – av Redaktionen
Fastighetsägare får nu större möjligheter att bygga till, bygga om och göra fasadändringar utan att söka bygglov.

Från och med 1 december införs nya regler som ger fastighetsägare betydligt större möjligheter att göra ändringar på sina fastigheter utan att söka bygglov. Regeringen genomför vad som kallas den största förenklingen av bygglovsregler på över 15 år. Målet är att underlätta både nybyggnation och ombyggnation samtidigt som fler bostäder ska kunna skapas.

Det nya regelverket ger fastighetsägare ökad frihet att uppföra komplementbyggnader, bygga till och göra fasadändringar utan krav på bygglov. Förändringarna gäller både inom och utanför detaljplanelagda områden.

Från och med i dag får svenska husägare större makt och frihet över sina hus. Nu blir det lättare att bygga nytt, bygga om och bygga till. Regeringen minskar nu på krångel, specialregler och byråkratiska bromsklossar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Ny kvadratmeterpott för komplementbyggnader

En central förändring är införandet av en så kallad pott för komplementbyggnader. Inom detaljplanelagt område får fastighetsägare uppföra komplementbyggnader på totalt 45 kvadratmeter och utanför sådant område 65 kvadratmeter. Ytan kan fördelas fritt på flera byggnader så länge ingen enskild byggnad överstiger 30 respektive 50 kvadratmeter.

Tillbyggnader upp till 30 kvadratmeter blir lovfria för alla typer av byggnader, inklusive flerbostadshus. Även kravet på anmälan för så kallade attefallsåtgärder försvinner helt.

Kravet på bygglov för fasadändringar på en- och tvåbostadshus tas bort, vilket underlättar för husägare som vill måla om, byta fasadmaterial eller installera solceller och takfönster.

Fler bostäder genom vindinredning

En annan nyhet är att bygglov för att inreda vind till bostad nu kan beviljas även om det strider mot förbud i detaljplanen. Detta förväntas underlätta för bland annat bostadsrättsföreningar att skapa fler bostäder i befintliga hus.

Även landsbygden gynnas av regelförändringarna. Befintliga byggnader utanför detaljplanelagt område får inredas med lokaler upp till 50 kvadratmeter utan bygglov, vilket underlättar företagande.

Bygglov kommer dock fortsatt att krävas vid byggnation nära fastighetsgräns, inom områden av riksintresse för totalförsvaret och i särskilt värdefulla områden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill tillåta AI-ansiktsigenkänning i realtid

Övervakningssamhället

Publicerad november 28, 2025 – av Jan Sundstedt
Regeringens pressträff där man la fram nya verktyg för brottsbekämpningen.

Regeringen presenterar lagförslag som ska ge polisen möjlighet att identifiera personer med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken ska användas för att snabbare hitta misstänkta, eftersökta och brottsoffer.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) meddelade vid en pressträff att regeringen beslutat om en lagrådsremiss som ska tillåta polisen att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid.

Vi ska presentera ett nytt kraftfullt verktyg, sade Strömmer, som också framhöll kamerabevakningens betydelse för att stoppa våld och utreda brott.

Civilminister Erik Slottner (KD) framhöll att tekniken kan förändra polisarbetet dramatiskt. Det som tidigare tog flera veckor kan nu göras "på några sekunder", enligt civilministern.

Genom ansiktsigenkänning i realtid kan vi hitta brottslingar, eller bortrövade barn, eller eftersökta terrorister, förklarade Slottner.

I dag är AI-igenkänning på allmän plats i princip förbjuden. Regeringens förslag innebär att polisen får bredare undantag från förbudet för att bekämpa allvarlig kriminalitet.

Liberalernas Martin Melin (L) preciserade att tekniken ska användas för att hitta offer, förhindra grova våldsbrott, utreda brott som mord och våldtäkt samt för att verkställa straff.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Tusentals gängkriminella lever på bidrag

Organiserade brottsligheten

Publicerad november 27, 2025 – av Jan Sundstedt
Gängkriminella
Över 4 000 gängkriminella bedöms enligt Försäkringskassans senaste rapport ha beviljats sammanlagda bidrag i mångmiljardklassen.

En ny rapport från Försäkringskassan visar att omkring 4 000 personer som polisen bedömer som aktivt gängkriminella får sin huvudsakliga försörjning via svenska bidragssystem. Rapporten har väckt starka reaktioner i regeringen.

Enligt rapporten rör det sig främst om ersättningar som sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsstöd.

Sammanlagt handlar det om cirka 3,6 miljarder kronor som under de senaste åren har betalats ut till runt 4 000 individer inom den gängkriminella miljön.

Bland de bidragsrelaterade brottsuppläggen finns enligt rapporten falska läkarintyg och så kallade skenseparationer, där ett par skriver sig som separerat men i praktiken fortsätter att bo tillsammans.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har reagerat kraftigt på uppgifterna.

I en kommentar till TT säger hon: – Det är häpnadsväckande och djupt provocerande. Våra gemensamma välfärdspengar ska gå till dem med störst behov. I stället hamnar de i kriminellas fickor och göder gängkriminaliteten.

Anna Tenje framhåller att uppgifterna bekräftar en problembild som regeringen länge har haft, och pekar på flera åtgärder som man hoppas ska stoppa bidragsfusk kopplat till den gängkriminella miljön.

Pengar lön köpkraft
Enligt Försäkringskassan har åtskilliga miljarder de senaste åren betalats ut till gängkriminella. Pressfoto: Riksbanken

Skärpta regler

En viktig del är enligt Anna Tenje den nya lagstiftning om sekretessbrytande bestämmelser som börjar gälla i december i år. Ett verktyg som ska göra det lättare för myndigheter att dela information med varandra.

Hon lyfter även arbetet mot falska läkarintyg och ett skärpt sanktionssystem med bidragsspärr för personer som återkommande begår bidragsbrott.

Regeringen uppskattar att mellan 15 och 20 miljarder kronor varje år betalas ut felaktigt från välfärdssystemen, varav ungefär hälften bedöms utgöras av rena bidragsbrott.

Det handlar om att bibehålla legitimiteten för systemen. Hårt arbetande människor måste kunna lita på att pengarna går till rätt personer. Ska vi knäcka gängen måste vi strypa den här tillförseln av våra gemensamma skattemedel, säger Tenje.

Försäkringskassan: "fasad av vita inkomster".

Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan, säger i ett pressmeddelande att rapporten visar hur gängkriminella utnyttjar socialförsäkringen för att skapa en "fasad av vita inkomster".

​– Vi ser en ökad gängkriminalitet som angriper hela samhället och vi jobbar nu på bred front för att säkra välfärdssystemet. Den här rapporten är ett resultat av att vi myndigheter nu kan dela information med varandra i betydligt större omfattning än tidigare. Därmed kan vi lättare slå sönder den kriminella ekonomin, säger han i en kommentar till Schibstedägda TV4.

Polisens senaste lägesbild visar samtidigt att omkring 67 500 personer ingår i den svenska gängmiljön.

Av dessa klassas 17 500 som aktivt gängkriminella, medan resterande bedöms ha någon form av koppling till nätverken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stegra beviljas mer statligt miljonstöd – trots skulder och uteblivande löner

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen

Stålbolaget Stegra har beviljats ytterligare 390 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten. Detta trots att turkiska arbetare larmat om uteblivna löner i nio månader.

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade batterifabriken Northvolt, som nu har kollapsat.

Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden är att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Men "klimatsmart stål"-projektet har inte varit särskilt lyckat – planen var att stålproduktionen skulle starta 2024 och även skapa stora jobbmöjligheter för invånarna i regionen.

Istället har produktionsstarten skjutits upp till årsskiftet 2026/2027, samtidigt som både kostnader och skulder har skjutit i höjden.

Ingen lön på nio månader

I november i år larmade turkiska arbetare om att de inte fått lön på nio månader, och att man planerade att hungerstrejka tills lönen kommit på kontot.

Innan dess hade gästarbetarna blivit lovade 13 dollar i timmen, något som sedan sänktes till 9 dollar innan lönen uteblev helt.

I samma veva beklagade sig Stegra att pengarna var slut och att man behövde ytterligare 10 miljarder kronor för att kunna slutföra projektet, något som skattefinansierade SVT rapporterade om.

Grönt ljus för ytterligare skattepengar

Trots problemen med anställdas löneutbetalningar har Energimyndigheten nu beslutat att bevilja Stegra 390 miljoner kronor i statligt stöd.

Motiveringen är att projektet har "goda möjligheter att skynda på omställningen inom järn- och stålindustrin".

Svensk industri befinner sig på sin resa mot fossilfrihet. Den resan kommer att ge Sverige stora fördelar i form av ökad konkurrenskraft och minskade utsläpp. Företagen banar väg framåt genom innovationskraft, nya lösningar och produkter. Men statligt stöd är nödvändigt för att industrin ska kunna ta de tekniksprång som krävs för att lyckas med omställningen, säger Caroline Asserup, Energimyndighetens generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Stegra har redan fått en betydande del i statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder kronor, varav 840 miljoner kronor som redan är utbetalda. 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november.

Vidare har bolaget även erhållit 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.