MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 1 juli 2025

tisdag 1 juli 2025

Brittiska familjer lovar ge pengar till slavättlingar

publicerad 18 september 2023
– av Isac Boman
Laura Trevelyan besöker slavättlingar på Grenada.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare journalisten på statskanalen BBC, Laura Trevelyan, har utlyst att hon ska skänka 100 000 pund till slavättlingar mot bakgrund av att hennes förfäder ägde plantager i Grenada på 1800-talet. Nu har över 100 prominenta brittiska familjer anslutit sig till kampanjen av den nya lobbygruppen ”Heirs of Slavery” (”ättlingar till slaveriet”).

Enligt The Telegraph ska dessa ”samlas för att fastställa hur de praktiskt kan sona sina slavägande förfäders handlingar”.

Enligt Trevelyan själv är detta bara början på en växande ”rörelse” av vita som vill gottgöra utomeuropéer för hur dessa behandlades av deras förfäder långt tillbaka i tiden. Hon hänvisar bland annat till ett ”momentum” som skapats av den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM.

– Det finns ett stort momentum mot repertoarrättvisa, vad det än innebär, i kölvattnet av Black Lives Matter. Det är en fråga om hur man kan kanalisera allt detta momentum och all denna energi, påstår hon.

Heirs of Slavery har som målsättning att följa Caricom – en politisk och ekonomisk union med 15 medlemsländer i regionen som bland annat krävt skadestånd och utarbetat en 10-punktsplan för hur Europa ska be om ursäkt för slaveriet, skänka pengar till utveckling och satsa mer resurser på utbildningar om slaveriet.

En stor andel av familjerna som nu utlovar ersättning är ättlingar till personer som ägde slavplantager i Jamaica, Barbados och Guyana. Flera familjer har tidigare också formellt bett om ursäkt för sin historiska inblandning i slaveriet. I november kommer en större konferens att anordnas i London där det ska beslutas mer i detalj vad familjerna ska göra ekonomiskt.

Omstridd idé

Idén om att vita har skyldighet att ge pengar till slavättlingar har blivit alltmer utbredd de senaste decennierna – framförallt bland vänsterorienterade grupper i USA.

Synen på vem som ska betala och hur ersättningen ska fördelas varierar. Vissa menar att alla svarta eller utomeuropéer har rätt till ekonomisk ersättning – medan andra menar att bara de som kan belägga att de faktiskt är slavättlingar ska kunna få denna. Samma variation finns angående notan, där vissa vill att ättlingar till dokumenterade slavägare ska betala denna, medan andra anser att staten och skattebetalarna ska stå för finansieringen.

Kritik som ofta riktats mot konceptet omfattar bland annat grundpremissen om kollektiv etnisk arvsskuld. En annan kritik som ofta förs fram är att slaveri historiskt har varit en global kulturell företeelse, vilket försvårar att på ett rättvist sätt avgöra vilka grupper som ska kompenseras och av vem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet av ukrainare vill se fred genom kompromiss

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 11:02
– av Redaktionen
Tidigare påstods det ofta att Ryssland skulle besegras på slagfältet - idag är bilden en annan och allt fler röster förespråkar fred genom förhandlingar istället.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av Ukrainas befolkning uppger nu att de är beredda att acceptera kompromisser eller göra eftergifter för att få ett slut på kriget med Ryssland.

Det visar en ny opinionsundersökning genomförd av den ukrainska tankesmedjan Janus Institute for Strategic Studies and Forecasts, opinionsinstitutet SOCIS Centre for Social and Marketing Research och publikationen Barometer of Public Opinion, som sammanställer och sprider opinionsdata.

Enligt undersökningen stödjer nu 55,7 procent av de tillfrågade en lösning genom kompromiss med medverkan av internationella ledare. Ytterligare 16,6 procent förespråkar en tillfällig frysning av kriget, med ett vapenstillestånd längs den nuvarande kontaktlinjen.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Sammantaget innebär detta att över 70 procent av respondenterna är öppna för någon form av uppgörelse eller paus i stridigheterna.

Samtidigt vill 12,8 procent fortsätta kriget tills Ukrainas gränser från 1991 återställs, medan 8,6 procent uppger att de föredrar fortsatt kamp tills gränserna från den 23 februari 2022 – dagen innan den ryska invasionen inleddes – är återställda.

1,2 procent valde ett annat alternativ och 5 procent av de tillfrågade vägrade att svara eller kunde inte ta ställning.

Foto: faksimil/socis.kiev.ua

Undersökningen visar också att 57,6 procent anser att val bör hållas i Ukraina om fredsförhandlingar med Ryssland leder till ett tillfälligt upphörande av stridigheterna och ett slut på krigstillståndet.

Opinionsundersökningen genomfördes 6–11 juni 2025 och omfattade 2 000 respondenter i åldern 18 år och äldre som intervjuades personligen över hela Ukraina. Undersökningen inkluderade inte invånare i tillfälligt ockuperade områden eller i områden där aktiva strider pågick vid tidpunkten för datainsamlingen. Den statistiska felmarginalen anges till ±2,6 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringskritisk protestvåg i Serbien – anklagas för att vilja starta inbördeskrig

publicerad Idag 9:24
– av Markus Andersson
På flera håll har polis och demonstranter drabbat samman, och den serbiska regeringen anklagar utländska intressen för att ha eskalerat situationen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringskritiska protester i Serbien har intensifierats efter att demonstranter i helgen rest barrikader i Belgrad och Novi Sad. Bakgrunden är en dödlig olycka i fjol, men spänningarna har nu trappats upp med anklagelser om försök att starta inbördeskrig och om utländsk inblandning.

Söndagens barrikader kom efter ett massmöte där krav på nyval framfördes. Studentgruppen Blokada FON publicerade samtidigt en karta över vägspärrar i huvudstaden och uppmanade oppositionsledamöter att bojkotta parlamentet.

Proteströrelsen växte fram efter att ett betongtak kollapsade vid den nyrenoverade järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024. Vid olyckan dödades 16 personer vilket väckte stark kritik mot vad regeringskritiska aktivister beskriver som korruption och myndighetsmisskötsel.

Redan kvällen före hade sammandrabbningar ägt rum mellan demonstranter och polis i Belgrad. Polisen svarade då med pepparspray och kravallutrustning medan demonstranterna kastade ägg, flaskor och andra föremål i närheten av en park där regeringsanhängare höll en vaka.

Inrikesminister Ivica Dacic uppmanade till lugn och varnade för ytterligare konfrontationer.

– Bevara freden och provocera inte fram konflikter med polisen, sa han.

”En monstruös uppmaning till inbördeskrig”

Samtidigt rapporterade Dacic att åtta personer gripits, misstänkta för att ha planerat attacker mot statliga institutioner från universitetsområden. Totalt ska 77 personer ha frihetsberövats i samband med oroligheterna och minst sex polisen och två civila skadats, uppgav Dacic, som kallade flera av de gripna för ”huliganer”.

President Aleksandar Vucic har avfärdat kraven på sin avgång och val, och beskriver demonstranterna som utländskt finansierade och orkestrerade.

”Serbien har vunnit. Ni kan inte besegra Serbien med våld”, sa han till reportrar på söndagen. och skrev på sociala medier att ”Serbien vinner alltid till slut”.

Talmannen i det serbiska parlamentet, Ana Brnabic, anklagade i sin tur demonstranterna för att vilja starta ett inbördeskrig.

”De avslutade inte sitt möte med att ropa ’Länge leve Serbien’. De avslutade det med en skrämmande uppmaning att mörda Serbien – en monstruös och öppen uppmaning till inbördeskrig”, skrev hon på X.

Uttalandet följde på en protest som hölls på den symboliskt laddade helgdagen Vidovdan, som markerar slaget vid Kosovo Polje 1389. Brnabic publicerade också en video där en protestledare uppmanar deltagarna att ”ta friheten i era egna händer”. I ett separat inlägg riktade hon anklagelser mot Kroatien för att stödja oroligheterna och försöka störta president Vucic.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA godkänner vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 7:42
– av Redaktionen
Besättning på USS John C. Stennis förbereder flytt av MK-82/BLU 111 bomber.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA har godkänt vapenförsäljning till Israel för 510 miljoner dollar, en affär som omfattar tusentals bombstyrningssystem, meddelar Pentagon. Leveranserna sker i ljuset av att Israel upprepade gånger anklagats för att begå ett folkmord i Gaza vilket delvis sker med amerikanska bomber.

I ett uttalande uppgav den amerikanska myndigheten för försvars- och säkerhetssamarbete (DSCA) att försäljningen omfattar 3 845 styrningssystem för Joint Direct Attack Munition (JDAM) och ytterligare styrningssystem för MK 82-bomben.

”USA är fast beslutet att värna Israels säkerhet”, sade DSCA och tillade att försäljningen ”är av vital betydelse för USA:s nationella intressen”.

Huvudentreprenör är Boeing, med säte i St Charles, Missouri.

Affären kommer mitt i en tid av ökad internationell granskning av USA:s militära stöd till Israel, samtidigt som civila offer i Gaza fortsätter att öka till följd av Israels bombningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliska bosättare attackerade egen militärbas

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Igår 13:33
– av Isac Boman
Den extrema bosättarrörelsen förespråkar etnisk rensning av palestinier och vill ta över de områden där dessa bor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett stort antal extrema judiska bosättare angrep under söndagskvällen en israelisk militärbas på den ockuperade Västbanken. Enligt IDF vandaliserades fordon, egendom sattes i brand, graffiti sprejades och soldater attackerades.

Attacken beskrivs som en av de allvarligaste där bosättare vänt sig mot det egna landets säkerhetsstyrkor. Våldet kommer efter flera liknande attacker riktade mot palestinska byar och samhällen, samt ökande ilska över att israeliska myndigheter gripit flera av de ansvariga.

I onsdags trängde över 100 bosättare in i staden Kfar Malik, tände eld på egendom och öppnade eld mot palestinier som försökte försvara sina hem, enligt Najeb Rostom, chef för det lokala rådet. Tre palestinier dödades efter att israelisk militär ingripit. Fem bosättare greps i samband med attackerna.

– Inget civiliserat land kan acceptera att medborgare angriper sin egen armé, förstör militär utrustning och hotar säkerhetspersonal, sade premiärminister Benjamin Netanyahu.

Bilder i israeliska medier visar unga, religiösa män förknippade med ”hilltop youth”, en militant bosättarrörelse som länge anklagats för att systematiskt attackera palestinier och deras egendom. Rörelsen etablerar ofta illegala utposter på Västbanken och har blivit en symbol för den allra mest våldsamma grenen av bosättarrörelsen.

”Judiska extremister”

Säkerhetsstyrkor använde distraktionsgranater för att skingra folkmassan vid militärbasen norr om Ramallah, och militären publicerade bilder på skadad infrastruktur, som enligt uppgift använts för att förebygga attacker och upprätthålla säkerheten.

Säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir (Judisk Makt) – själv tidigare dömd för rasistisk uppvigling och stöd till terrorgrupper – fördömde för ovanlighetens skull attacken:

– Att angripa våra soldater och säkerhetsanläggningar är en röd linje. Det måste mötas med full kraft. Vi är trots allt bröder, skrev han på X.

Oppositionsledaren och centristen Yair Lapid var betydligt mer rakt på sak:

– Det handlar om judiska extremister, kriminella gäng, som känner stöd från regeringskoalitionen, sade han i Israels arméradio.

 

Bosättare attackerar Västbankens sista kristna by

Ben-Gvir har länge försvarat våldet från bosättare och hans inflytande har vuxit under Netanyahus ledarskap. Kritiker menar att detta legitimerat alltmer extremt våld – även riktat mot landets egna myndigheter.

Försvarsminister Israel Katz lovade i sin tur att slå ned på våldet och uppmanade bosättarna att genast börja respektera det egna landets soldater.

Israel ockuperade Västbanken, Gaza och östra Jerusalem under Sexdagarskriget 1967. Palestinierna gör anspråk på dessa områden för en framtida stat. I dag bor omkring tre miljoner palestinier och 500 000 israeliska bosättare på Västbanken, men det internationella samfundet betraktar bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt.

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet hur boende i den sista helt kristna byn på Västbanken larmade om ständig beskjutning från militanta bosättare. Tidningen har också lyft fram hur bosättare öppet förespråkar fullständig etnisk rensning i Gaza och anser att även palestinska barn bör betraktas som terrorister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.