Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Att återställa naturen innebär att låta den återgå till det vilda – att släppa kontrollen och låta naturliga processer utvecklas. I Danmark betar kor och hästar fritt året runt som del av ambitiösa rewilding-projekt för att återskapa ursprungliga ekosystem.
Metoden har dock skapat en svår balansgång: medan projekten bevisligen gynnar den biologiska mångfalden, väcker de stark kritik från djurskyddsorganisationer som menar att djuren utsätts för onödigt lidande.
Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång landtunga som ligger nära Vordingborg, cirka 90 kilometer sydväst om Köpenhamn. Området formades under istiden och bestod fram till 1800-talet av naturbetesmarker, vattenhål och våtmarker – något som framgår av historiska kartor. Sedan dess har stora delar omvandlats till jordbruksmark genom dränering, borttagning av stenar och utfyllnad av naturliga sänkor i landskapet.
Rewilding-projektet LIFE Clima-Bombin, som startade 2019, syftade främst på att återställa den naturliga miljön som tidigare fanns, och sedan bevara denna – något man nu har lyckats med. Det har man kunnat göra med hjälp av finansiering från EU:s LIFE-fond och den danska miljöskyddsmyndigheten. För att återställa naturmarkerna började man med att återskapa landskapet från grunden. Jordbruksmarken har omvandlats genom att man lagt tillbaka stora mängder stenar och sått frö med vilda gräsmarksarter.
— Vi vill återskapa det vi kallar ’Det gamla landet’. Det vill säga landskapet som det såg ut före 1800, när det medeltida landskapet innehöll vattenhål, betesmarker och stora, spridda ekar. Danmark betades intensivt i 6 000 år tills kungen sålde sin mark. Vid 1800-talets början förändrades allt till åkerbruk och mörka skogar. Och då försvann nästan all vår biologiska mångfald, sade Peer Ravn, som är partner i projektet, till Danmarks Naturfredningsforening 2023.
Den största förändringen skedde när man tog bort de pumpar som dränerat marken, och nu har det uppstått sex öar efter att man återställt vattenområdena. För att skapa mer biologisk mångfald har man också kor och hästar som betar i områdena året runt.
Nu har naturen kommit tillbaka till Knutshoved Odde. Området, som tidigare varit fattigt på växter, blommar nu färgstarkt på sommaren. Sedan våtmarkerna återställdes har allt fler häckande fåglar tagit sig dit varje år. Området är också en viktig livsmiljö för alla arter av Danmarks utrotningshotade amfibier, vars livsmiljöer tidigare hotades av översvämningar. Nu har grodorna en bättre förutsättning med de återställda vattenhålen.
Jordbruksmarken har nu gått tillbaka till sitt forna tillstånd – genom att återskapa marken och låta naturen få ett fritt spelrum har den på relativt kort tid tagit plats igen, där biologisk mångfald nu frodas.
Domesticerade betande djur
Just de betande djuren är en central del av naturrestaureringen då de utför så kallade "naturliga störningar" som liknar de som fanns när fler större betesdjur levde fritt i Europa. Just området Knutshoved Odde är ett avslutat och lyckat projekt där man använt sig av betande djur, men långt ifrån det enda rewilding-projektet i Danmark.
Projektet Saksfjed Vildmark är ett pågående, och relativt nytt projekt – som startades 2023. Det är ett område på 800 hektar på södra Lolland, som även här tidigare var jordbruksmark. Där har man återställt våtmarker, sått vilda arter och även här infört betande boskap och hästar.
Området är ett Natura 2000-område och beskrivs vara ett av de största rewilding-projekten som pågår i Danmark. Jordbruksmarken är borta och nu är platsen rik på arter och biologiskt mångfald, något man menar gjorts möjligt till stor del från de betande djuren.
Vid Saksfjed Vildmark finns idag Gallowaykor, Exmoorhästar och Taurosboskap. De betar ner växtligheten och därmed hindrar igenväxning, trampar upp jord och främjar den biologiska mångfalden.
– Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens Thorvig Andersen, som är naturförmedlare vid området, för Naturpodden.
Eftersom de ekologiska förutsättningarna har förändrats de senaste hundra åren har också koldioxid- och kväveutsläppen ökat dramatiskt. Detta medför att större och snabbväxande växter tar över landskapet, som exempelvis gräs, tistlar och nässlor. Men när stora djur betar påverkar det landskapet och ger små växter större fördelar att frodas.
Svältande djur skjuts
Det finns fler pågående rewilding-projekt i Danmark, där man använder sig av betande djur för att främja den biologiska mångfalden. Djuren får leva helt fritt inom invallade ytor och får ofta inget tillskott av foder, vilket i praktiken innebär att de måste klara sig själva. Djuren har heller inte samma krav om tillsyn som det normalt kräver och lever i princip sina liv utanför människans händer – som endast ser efter dem på avstånd.
Detta har väckt stark kritik, särskilt mot Molslaboratoriet, som är ett slags fältlaboratorium i nationalparken Mols Bjerge på sydöstra Jylland. Där har man sedan 2016 låtit boskap och hästar gå fritt året om i ett rewilding-projekt, men det har inte gått helt felfritt.
Under 2023 rapporterades det om svält hos djuren och att maten som fanns i naturen helt enkelt inte räckte till. En stor del av växtligheten är också giftig för hästar och kreatur, som exempelvis harginsten.
Alla djur som riskerade att svälta ihjäl sköts istället – totalt 67 procent av djuren mellan åren 2019-2020.
– På Molslaboratoriet blir djuren aldrig äldre än sex år, sade hästveterinären Lotte Bøgedal till Djurskyddet under 2023.
Det är främst Molslaboratoriet som fått stark kritik gällande sina betande viltlevande djur, och det är oklart om alla rewilding-projekt har exakt samma förutsättningar för djuren. Däremot verkar en gemensam komponent vara just att djuren sköter sig själva, utan stödfodring, året runt.
Djur- eller naturskydd
Alla dessa projekt som arbetar med naturrestaurering i Danmark kan se tydliga fördelar med de åretruntbetande djuren i form av en rik och varierad natur som återuppstått – men djurskyddsfrågan blir samtidigt komplex och utmanande, särskilt i ett samhälle där djurens rättigheter väger tyngre och tyngre. Risk för svält och lidande kan inte uteslutas när djuren lever i princip som vilda djur, men samtidigt kan de inte klassas som vilda eftersom de är både inhägnade och domesticerade.
Det blir helt enkelt en djurskyddslagsfråga, eftersom det i praktiken skulle vara olagligt för exempelvis en privatperson att hålla djur på liknande sätt. I Danmark har man djurskyddslagar, bland annat står där att djurens behov alltid ska tillgodoses, vilket inkluderar tillgång på föda. Däremot klubbade man igenom en ny lag under 2021 som kan tillåta djur som lever inhägnade i nationalparker att ”reglera sitt bestånd naturligt efter födotillgång”. För att implementera lagen måste man dock ansöka om dispens från djurskyddslagen. Enligt Bøgedal hade fältlaboratoriet åtminstone inte fått någon sådan dispens under 2023.
Morten DD Hansen, som arbetar på Molslaboratoriet, menar att kritiken inte är "oväntad" men pekar trots det mot att det inte är olagligt att hålla djur som man gör vid fältlaboratoriet.
"Det är många som tycker det är synd om djuren, men vi prioriterar att låta djuren leva så vilt som det alls är möjligt och interagera med den varierade naturen så oreglerat som möjligt. Det bedrivs forskning i djurens beteende och när detta arbete är färdigt publiceras det naturligtvis", skriver han till Djurskyddet.
Återintroducering av vilda djur
I Sverige och andra delar av Europa har man arbetat med att återintroducera visenter i skogarna i just naturvårdssyfte. Tanken är att det ska gynna biologiskt mångfald genom att bland annat motverka igenväxning och skapa livsmiljöer för många hotade arter. I Sverige är återintroduceringen fortfarande i en förstudiefas.
Skillnaden där är dock att visenter är en vild art som tidigare funnits i de svenska skogarna, samtidigt som djuren som hålls fria i Danmark är domesticerade djur. Argument från ett djurskyddsperspektiv kan därmed vara att visenter är skapade för det vilda, samtidigt som de andra djuren är allt för domesticerade för att klara sig själva. Dessutom överväger man i Sverige att stödfodra visenterna till en början, för att minska risken för svält.
Trots kritiken fortsätter de danska rewilding-projekten att utvecklas framgångsrikt. Medan resultaten för den biologiska mångfalden är tydligt positiva, kvarstår utmaningen med hur djurens välfärd ska garanteras i dessa halvvilda miljöer. Debatten speglar en större diskussion om var gränsen går mellan naturens egna processer och människans ansvar för de djur som människan en gång domesticerade.
