MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 26 augusti 2025

tisdag 26 augusti 2025

Ryssland: ”Bevisat att Ukraina planerade invasion”

Kriget i Ukraina

publicerad 9 mars 2022
– av Isac Boman
Rysslands utrikesministerium menar att Ukraina planerade en storskalig invasion.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands utrikesdepartement har publicerat flera beslagtagna och säkerhetsklassade dokument som man menar bevisar att man föregått en invasion från ukrainsk sida av separatistrepublikerna Donetsk och Luhansk.

Säkerhetsklassade dokument (order från befälhavaren för Ukrainas nationalgarde) förvärvade av det ryska försvarsdepartementet bekräftar utan en skugga av tvivel: Kiev- regimen förberedde i hemlighet en offensiv operation mot Donbass, planerad att äga rum under mars 2022”, skriver man i ett uttalande och bifogar där flera av dokumenten.

Den ryska statsägda nyhetskanalen RT rapporterar också att den ryska militären kommit över dokumenten som tycks visa hur Ukraina planerade en omfattande offensiv mot folkrepublikerna, men att Ryssland agerade först genom sitt intåg i Ukraina.

Det är sex sidor som hittills publicerats och som påstås ha beslagtagits av ryska trupper i Ukraina. Dokumenten är skrivna på ukrainska och påstås ha stämplar och signaturer som vittnar om att de är autentiska och kommer från det ukrainska nationalgardets interna kommunikation. Någon oberoende verifiering av dess äkthet har dock ännu inte gjorts.

Det framgår bland annat hur nationalgardets befälhavare, överstegeneralen Mykola Balan, beordrade sina trupper att förbättra sin förmåga att genomföra krigföring mot utbrytarrepublikerna i Donbass.

Enligt RT framgår det också att många av förberedelserna inför invasionen redan var klara under februari månad och att 28 februari sattes som slutdatum då alla förberedelser skulle vara slutförda. Instruktionerna påstås också ha baserats på direktiv direkt från den ukrainske presidenten Voldomyr Zelenskyj.

Den ryska militären menar att dokumenten är ett tydligt tecken på att Kiev-regimen planerat en omfattande militär offensiv mot separatisterna i Donbass, som skulle ha ägt rum under mars månad. Man pekar bland annat på att det i dokumenten läggs särskilt fokus på de ukrainska soldaternas mentala hälsa och förmåga att hantera risker när de följer order.

– Vi kommer väl ihåg uttalandena från regimen i Kiev som sedan spreds av västerländsk media i februari där man påstod att det inte fanns några planer på en militär erövring (av folkrepublikerna) och deras beslutsamhet att lösa alla frågor med hjälp av diplomati. Men originalen av det ukrainska nationalgardets hemliga krigsdokument visar slutgiltigt att dessa påståenden var falska, kommenterar den ryske generalmajoren Igor Konashenkov från det ryska försvarsdepartementet.

Enligt Konashenkov är den stora frågan nu huruvida USA eller andra västländer varit involverade i den planerade invasionen och i så fall i vilken omfattning. Nato-länder har tidigare beväpnat och tränat det ukrainska nationalgardet i åratal, menar man vidare.

Även västerländsk och ukrainsk media har lyft fram det ryska utspelet samtidigt som man poängterar att uppgifterna inte är bekräftade och att underrättelsetjänster länge ”varnat för” att Ryssland kan använda falsk information för att motivera ett angrepp på Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna ska täcka Ukrainas budgetunderskott

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:59
– av Markus Andersson
Ulf Kristerssons regering har länge betonat att fortsatt stöd till Ukraina är Sveriges högsta utrikespolitiska prioritering.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige öppnar plånboken på nytt för Ukraina när regeringen skickar ytterligare 750 miljoner kronor direkt till den ukrainska statsbudgeten – pengar som Kiev får använda fritt för att täcka sitt växande budgetunderskott.

Sverige blir därmed det första landet i EU att ge denna typ av direktstöd.

Beslutet fattades av regeringen på torsdagen och innebär att svenska skattebetalare nu ska finansiera den ukrainska statskassans löpande utgifter. Detta kommer utöver de cirka 100 miljarder kronor som Sverige redan skickat till Ukraina sedan 2022.

Enbart under 2025 planerar Sverige att ge minst 48,5 miljarder kronor i civilt och militärt stöd till Ukraina – motsvarande 0,76 procent av Sveriges BNP. Till det kommer nu ytterligare 750 miljoner i direkt budgetstöd.

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa försvarar de omfattande bidragen och vill se att fler europeiska länder följer Sveriges exempel, särskilt efter att USA dragit ner sitt stöd.

— Vi kommer att stå bakom Ukraina i vått och torrt så länge som det behövs, lovar han i Schibstedägda TV4 Nyheterna.

Får inte gå till korruption

Det nya budgetstödet kommer att kanaliseras via EU:s så kallade Ukrainafacilitet, men ukrainska myndigheter får själva avgöra hur de 750 miljonerna ska användas. Sverige ställer enligt Dousa vissa krav, men detaljerna kring dessa vill man inte gå in på närmare.

— Vi kommer alltid säkerställa att pengarna inte går till korruption och att Ukraina tar de reformer som man just nu driver på på allvar och fortsätter att bli än mer demokratiska och närma sig EU ännu mer, hävdar ministern.

Dousa förklarar att Ukrainas ekonomiska läge är hårt pressat efter tre års krig och beskriver situationen inför nästa år som ”mycket ansträngd”, särskilt sedan det amerikanska stödet minskat.

— Den ekonomiska situationen, framför allt inför nästa år, är mycket ansträngd givet att USA har dragit sig tillbaka. Då måste vi vara fler länder som nu steppar upp och gör ännu mer för Ukraina. Delvis är det här en viktig signal till resten av Europa att steppa upp mer, men också till Ukraina
, fortsätter ministern.

Hänvisar till Sveriges säkerhet

Biståndsministern påstår att det ligger i Sveriges eget säkerhetsintresse att fortsätta pumpa in miljarder i Ukraina. Han upprepar mantrat att ”Ukraina inte bara försvarar sin egen självständighet och frihet utan hela Europas”.

— En rysk stridsvagn som elimineras av Ukraina, är en stridsvagn mindre som kan åka in i Baltikum, Finland eller till och med i Sverige, hävdas det.

Med det senaste tillskottet närmar sig Sveriges totala stöd till Ukraina 100-miljarderstrecket – en summa som nu alltså ska växa ytterligare när svenska skattemedel går direkt till att täcka hål i Kievs statsbudget.

Det sammanlagda väststödet till Ukraina närmar sig 4 000 miljarder kronor sedan krigets början. Trots de massiva summorna har Ukraina inte lyckats uppnå de militära framgångar man hoppats på. Samtidigt som allt fler röster nu öppet förespråkar diplomatiska lösningar och snara fredsförhandlingar, fortsätter både de ekonomiska bidragen och vapenleveranserna från Väst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva: Zelenskyj inte behörig att sluta fred

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 15:10
– av Markus Andersson
Lavrov pekar återigen på att Zelenskyjs presidentperiod egentligen har löpt ut för länge sedan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov öppnar för samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtidigt konstaterar han att eventuella fredsavtal kräver en juridiskt legitim undertecknare – något Zelenskyj inte är eftersom hans presidentmandat formellt har löpt ut.

I intervjun, som sändes i NBC på söndagen, lämnar Lavrov dörren öppen för direkta förhandlingar mellan president Vladimir Putin och Zelenskyj – ”förutsatt att detta möte verkligen kommer att avgöra någonting.” Samtidigt påpekar han att det nödvändiga förarbetet för ett sådant toppmöte fortfarande saknas.

Den ryske utrikesministern argumenterar för att Zelenskyj fungerar som Ukrainas ”de facto ledare för regimen”, men lyfter samtidigt fram vad Moskva ser som ett avgörande problem.

— Frågan om vem som ska underteckna avtalet på den ukrainska sidan är en mycket allvarlig sådan.

— Vi skulle behöva en mycket tydlig förståelse från alla om att den person som undertecknar är legitim, förklarar Lavrov vidare.

Inget nyval under kriget

Kärnan i Moskvas kritik ligger i att Zelenskyjs presidentmandat formellt löpte ut för över ett år sedan. Den ukrainske presidenten har inte utlyst nyval med hänvisning till det rådande undantagstillståndet på grund av kriget. Detta har fått Moskva att officiellt förklara honom ”illegitim.”

Lavrov går så långt att han avfärdar Zelenskyjs återkommande önskemål om ett möte med Putin som ”i grunden är ett spel” – och ett försök att stärka sin egen ifrågasatta position.

— Ett spel han är väldigt bra på eftersom han vill ha teater i allt han gör. Han bryr sig inte om substansen, säger den ryske utrikesministern.

”Zelenskyj sa nej till allt”

När det gäller utsikterna för meningsfulla förhandlingar pekar Lavrov på vad han beskriver som Kievs ovilja att kompromissa. Som exempel nämner han hur Zelenskyj tidigare ska ha trotsat USA:s dåvarande president Donald Trump.

— Zelenskyj sa nej till allt… Han förklarade tydligt att ingen kan förbjuda honom att gå med i Nato… han sade offentligt att han inte tänker diskutera några territorier.

De ryska kraven för en fredslösning står i skarp kontrast till Ukrainas position. Moskva insisterar på att Ukraina måste förbli neutralt, genomgå demilitarisering och ”avnazifiering”, samt ”erkänna de nuvarande territoriella realiteterna på marken” – alltså att ge upp anspråken på de områden som nu är under rysk kontroll.

Från ukrainsk sida har man signalerat att Zelenskyj visserligen är beredd att diskutera landets territoriella tvister med Ryssland – men utan avsikt att formellt erkänna några territoriella förluster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge skickar luftvärn för miljarder till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 24 augusti 2025
– av Markus Andersson
Norges statsminister Jonas Gahr Støre och det amerikanska luftvärnssystemet Patriot.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Norges och Tysklands makthavare går samman om att finansiera två amerikanska Patriot-system till Ukraina. Prislappen för landets medborgare landar på sju miljarder norska kronor.

Beskedet kommer drygt en månad efter att Norges statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) mötte Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Berlin.

— Tillsammans med Tyskland ser vi nu till att Ukraina får kraftfulla luftvärnssystem. Tyskland och Norge samarbetar mycket nära för att stödja Ukraina i kampen för att försvara landet och skydda civilbefolkningen mot ryska luftangrepp, uppger Støre i ett pressmeddelande.

Paketet omfattar två Patriot-system inklusive missiler. Norge bidrar dessutom till inköp av luftvärnsradar från tyska tillverkaren Hensoldt samt luftvärnssystem från norska Kongsberg.

Det amerikansktillverkade Patriot-systemet har varit något som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen efterfrågat och USA:s president Donald Trump har uttryckt att han är villig att förse Ukraina med systemen under förutsättning att Europa står för notan.

— Detta är en stor investering i effektivt luftvärn. Stödet kommer att ge Ukraina viktiga verktyg för att skydda ukrainska liv och bidra till ett starkare försvar, säger Norges försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap).

”Förödande kraft”

Enligt den norska regeringen är Patriot ”ett mycket effektivt luftvärnssystem som kan bekämpa flera hot, särskilt taktiska ballistiska missiler”.

— Dessa missiler har stor förstörande kraft och kan inte stoppas av vanligt luftvärn. Patriot har långräckviddig radar, missiler med mycket hög hastighet och lång räckvidd. Dessa egenskaper sammantaget gör att Patriot kan bekämpa ballistiska missiler, framgår det av regeringens uttalande.

— Med utgångspunkt i vårt utmärkta samarbete med Norge är vi mycket tacksamma för att vi samarbetar om denna stödåtgärd, och att vi därmed tillsammans kommer att stärka Ukrainas luftförsvarsförmåga betydligt, kommenterar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Hundratals miljarder från Väst

Kritiker har påpekat att Västländerna hittills levererat vapenpaket till Ukraina för hundratals miljarder kronor – pengar som kommer från europeiska skattebetalare samtidigt som många länder genomför nedskärningar i välfärden och inhemska satsningar uteblir.

Nyligen föreslog Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att landet skulle köpa amerikanska vapen för omkring 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland.

Det totala stödet från EU och USA till Ukraina sedan februari 2022 är svårt att fastställa exakt – olika källor och beräkningsmetoder ger olika siffror. Vid årsskiftet uppskattade bedömare summan till mellan 290 och 400 miljarder dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas plan: EU betalar 100 miljarder för amerikanska vapen

Kriget i Ukraina

publicerad 19 augusti 2025
– av Markus Andersson
Återigen ser det ut att bli EU-medborgarna som får finansiera vapenleveranserna till Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukraina har presenterat ett förslag där landet lovar att köpa amerikanska vapen för 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland. Det framgår av ett dokument som Financial Times har tagit del av.

Enligt förslaget skulle Kiev och Washington också sluta ett avtal värt 50 miljarder dollar för att producera drönare tillsammans med ukrainska företag som har utvecklat teknologin sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Ukraina delade förslagen med europeiska allierade inför måndagens möte med USA:s president Donald Trump i Vita huset, enligt fyra personer med insyn i ärendet.

Dokumentet specificerar inte vilka vapen Ukraina vill köpa, men landet har tidigare uttryckt önskemål om att förvärva minst tio amerikanska Patriot-luftvärnssystem för att skydda städer och kritisk infrastruktur.

Trump: ”Vi skänker ingenting”

Ukrainas förslag verkar utformat för att tilltala Trumps önskan att gynna amerikansk industri. På måndagen, när Trump tillfrågades om ytterligare amerikanskt militärt stöd till Ukraina, svarade han att ”vi skänker inte bort någonting – vi säljer vapen”.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sa under mötet med Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och andra europeiska ledare att gruppen vill ha USA-presidentens hjälp att säkra en vapenvila.

— Jag kan inte tänka mig att vi har ett nytt möte utan att det finns en vapenvila. Så låt oss arbeta för det och försöka sätta press på Ryssland – trovärdigheten i det vi gör i dag hänger på att vi åtminstone får till en vapenvila, sa Merz.


Avvisar ryska krav

I dokumentet betonas att ”en varaktig fred ska inte baseras på eftergifter och gratisgåvor till Putin, utan på ett starkt säkerhetsramverk som förhindrar framtida aggression”.

Ukraina uppges heller inte acceptera något avtal som inkluderar territoriella eftergifter till Ryssland och insisterar på en vapenvila som första steg mot ett fullständigt fredsavtal, enligt dokumentet.

Kiev avvisar också det förslag Putin ska ha presenterat för Trump om att frysa frontlinjen om Ukraina drar tillbaka trupper från de delvis ockuperade östra regionerna Donetsk och Luhansk. Ett sådant drag skulle skapa ”en språngbräda för ytterligare och snabb framryckning av ryska styrkor mot staden Dnipro” och göra det möjligt för Putin att ”uppnå aggressionens mål med andra medel”, hävdas det.

Ukraina kräver även full kompensation från Ryssland för krigsskador, potentiellt finansierat genom de 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som beslagtagits och frysts i västerländska länder. Sanktionslättnader bör endast beviljas om Ryssland följer ett framtida fredsavtal och ”spelar rent spel”, framhåller dokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.