Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Antalet personer som vårdas för kniv- och skottskador i Sverige har ökat med nästan 50 procent de senaste tio åren.
– Vi ser inte bara att knivskador öka utan vi ser också att patienterna som bli offer för detta är allt yngre, säger vårdenhetsöverläkare Ragnar Ang.
Våld med kniv och skjutningar ökar markant i Sverige. Enligt siffror från Socialstyrelsens patientregister har personer som vårdats för kniv- och skottskador ökat med 48 procent de senaste tio åren, rapporterar skattefinansierande SR.
Under 2010 var antalet personer som vårdades för sådana skador 785, 2020 låg siffran på 1164. Personer som avlidit genom kniv- och skottskador är inte inräknade.
Patric Antonsson arbetar som traumakoordinator på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och har även varit verksam som sjuksköterska på akuten i 20 år. Han menar att det i början av hans karriär var ”ovanligt att någon kom in som var knivskuren”.
Annons:
– Nu så är det ju varje vecka, fortsätter han.
Ragnar Ang, vårdenhetsöverläkare på Traumavårdsenheten på Sahlgrenska, menar också att patienterna blir yngre.
– Vi ser inte bara att knivskador ökar, vi ser också att patienterna som blivit offer för detta är alltmer yngre.
Våldet har också förändrats. Gunnar Sandersjöö, verksamhetschef för enheten för trauma, akutkirurgi och ortopedi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, menar att skottskador tidigare ofta var varningsskott i exempelvis ben och lår, men att det nu gått över i ett mer dödligt våld.
– Man skjuter inte för att varna nu, man skjuter för att döda först, säger Sandersjöö.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den moderatledda regeringen är nära att införa en lag som tvingar åklagare att yrka på utvisning när utlänningar döms till fängelse. Strafftröskeln sänks från sex månader, vilket väntas kraftigt öka antalet utvisningar de kommande åren.
Migrationsminister Johan Forssell (M) bekräftar att regeringen snart lämnar lagförslaget som gör det obligatoriskt att yrka på utvisning för personer som döms till fängelse. Reformen kan sexdubbla antalet utvisningar de första åren.
Beskedet kommer efter internationell kritik mot att en man som våldtagit den då 16-åriga Meya i Skellefteå förra året inte utvisats.
— Jag blev väldigt berörd när jag läste om det här fallet, både som minister men framförallt som förälder, säger Forssell till skattefinansierade SR.
Annons:
Han understryker att systemet brister:
— Brottsoffren de ska få upprättelse och systemet ska vara rättvist, men här finns det ett systemfel. Jag vill vara ärlig med att säga att det systemfelet innebär att det snarare är gärningsmännens väl och ve som det tas hänsyn till.
— Man får ändå vara kvar i Sverige trots att man begått väldigt allvarliga brott, till exempel en våldtäkt, och det tycker jag är stötande, tillägger ministern.
"Tuffaste regelverket i Norden"
Den kommande lagstiftningen bygger på en utredning som regeringen tog emot i maj. Förslaget innebär att åklagare måste yrka på utvisning vid fängelsestraff, och domstolar ska besluta om utvisning när förutsättningarna är uppfyllda.
Strafftröskeln sänks från sex månader till alla fängelsestraff, vilket innebär att även brott som misshandel och bedrägeri kan leda till utvisning. Enligt utredningen kan antalet utvisningar öka med 500–600 procent under de första åren.
— Sverige får därmed det tuffaste regelverket i hela Norden, hävdar Forssell och säger att regeringen också vill se över de EU-regler som försvårar utvisningar.
— Jag hoppas att vi ska bli framgångsrika där, men det är en mer komplicerad process än den svenska lagstiftningen som vi förfogar över själva.
Bristande trovärdighet
Även om många är överens om att invandrade brottslingar bör kunna utvisas, kritiserar motståndare migrationsministern för bristande trovärdighet och ifrågasätter hur många utvisningar som verkligen kommer att verkställas.
Under Moderaternas tidigare regeringsperiod, under Fredrik Reinfeldt, utökades Sveriges redan generösa massinvandring, vilket enligt kritiker har lett till att många av de personer som nu kan komma att utvisas, eller deras föräldrar, fick tillträde till Sverige till att börja med.
Trots det plötsliga retorikskiftet menar många att det är ytterst osannolikt att omfattande utvisningsprogram kommer att genomföras under en moderatledd regering.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Regeringen har gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda särskilda ungdomsfängelser även för 13- och 14-åringar som begår grova brott.
Syftet är att anpassa verkställigheten till barnets ålder och att skilja yngre brottslingar från äldre ungdomar och fängelseavdelningarna ska stå klara redan till sommaren.
Sedan tidigare har Kriminalvården fått i uppdrag att förbereda ungdomsfängelser för 15–17-åringar som döms för grov brottslighet. Nu utvidgas uppdraget till att även omfatta kriminella som är 13 och 14 år gamla, i samband med regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott.
I augusti 2023 tog regeringen emot betänkandet En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga, som föreslår att sluten ungdomsvård ersätts med fängelse på särskilda ungdomsavdelningar vid befintliga anstalter.
Annons:
– En sänkning av straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten behövs av flera skäl. Det är viktigt för att stärka upprättelsen för brottsoffer, att skydda samhället och att hjälpa barn att lämna den kriminella banan. Detta ger också en femårsfrist för det preventiva arbetet att komma ikapp dagens verklighet. Kriminalvården får nu i uppdrag att på bästa sätt förbereda verksamheten på att ta emot den yngsta målgruppen, säger justitieminister Gunnar Strömmer ((M).
Anpassning efter ålder
Kriminalvården ska anpassa både lokaler och verksamhet utifrån barnens ålder. Yngre barn ska hållas åtskilda från äldre ungdomar och verksamheten måste uppfylla bestämmelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter.
– När 13–14-åringar springer runt med automatvapen måste det mötas med samhällets fulla kraft. För att skydda andra måste de kunna låsas in och genom att sänka straffbarhetsåldern öppnar vi upp polisens verktygslåda. Det ger oss en chans att både stoppa fortsatt våld och vända utvecklingen för de här barnen innan det är för sent, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.
Torsten Elofsson, rättspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, påpekar att behovet är akut:
– Antalet barn, så unga som 13–14 år, som begår grova våldsbrott har ökat dramatiskt. Insatser för att förhindra detta och att även vidta åtgärder efter fullbordade brott är ett måste. Samtidigt behöver verkställigheten anpassas utifrån gärningspersonens ålder. Det är välkommet att Kriminalvården nu får i uppdrag att se hur verksamheten behöver anpassas.
Martin Melin (L) instämmer:
– Jag har stort förtroende för Kriminalvården och hur de löser den ansträngda situation de har, inte minst med platsbrist. Jag är övertygad om att de även kommer kunna se till att de 13 och 14-åringar som döms till fängelse kommer tas om hand på bästa sätt.
Planerade anstalter och tidsplan
Kriminalvården planerar särskilda ungdomsavdelningar för pojkar vid anstalterna Högsbo, Rosersberg, Österåker, Kumla, Skenäs och Täby. För flickor planeras avdelningar vid Ystad och Sagsjön. Införandet sker i etapper, och inte alla avdelningar kommer vara i drift från den 1 juli 2026.
Den 24 september remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att straffbarhetsåldern ska sänkas till 13 år för brott som har minimistraff fängelse i fyra år eller mer, samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Förslaget är i nuläget tidsbegränsat till fem år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan tre fjärdedelar av alla som dömts för gängrelaterade brott i Danmark har invandrarbakgrund från icke-västerländska länder, visar nya uppgifter från landets justitieministerium. Siffror som återigen väckt en politisk debatt om brottslighet, kultur och integration i landet.
Enligt den danska regeringsrapporten har 72 procent av alla dömda enligt landets så kallade gängparagraf invandrarbakgrund, rapporterar Berlingske.
Uppgifterna, som tagits fram av Danmarks Statistik och riksåklagaren, på begäran av den konservativa riksdagsledamoten Mai Mercado, omfattar åren 2018 till 2025.
Under denna period dömdes totalt 213 personer enligt paragrafen. Av dessa hade 54 dansk bakgrund, 36 var invandrare från icke-västerländska länder och 117 var ättlingar till invandrare från samma regioner.
Annons:
Paragraf § 81a i den danska strafflagen gör det möjligt för domstolar att fördubbla straffet om ett brottet är begånget inom gängkriminella kretsar.
Forskaren Lars Højsgaard Andersen vid Rockwool Foundation konstaterar att flera länder utmärker sig i statistiken: Irak, Turkiet, Somalia och Libanon. Han menar att kulturella skillnader i synen på lag och auktoritet "kan spela viss roll."
Den konservative talespersonen i migrationsfrågor, Frederik Bloch Münster, beskriver siffrorna som "anmärkningsvärt höga."
Tydlig skillnad mot befolkningssammansättningen
Att siffran är så markant hög väcker uppmärksamhet, då endast omkring 15 procent av Danmarks befolkning består av personer med utländsk bakgrund. Även om denna procentsats i sig inte är obetydlig, visar statistiken på en kraftig överrepresentation av utomeuropeiska invandrare.
Enligt Danmarks Statistik är Libanon det vanligaste ursprungslandet bland dömda gängmedlemmar (35 fall), följt av Somalia (29), Irak (23) och Turkiet (17).
Statsminister Mette Frederiksen har tidigare kallat okontrollerad invandring för Danmarks "största hot."
I ett uttalande i maj sade hon: — Om det kommer för många människor som begår brott, som inte är demokrater och som hotar vårt tillitsfulla och öppna samhälle, då är det den största faran.
Arkivbild. Foto: Welcomia/iStock
Dansk Folkeparti mobiliserar
De nya uppgifterna offentliggörs samtidigt som Dansk Folkeparti (DF) lanserar ett av Europas mest restriktiva invandringsprogram inför det kommande valet. Partiet föreslår massåtervändanden, medborgarskapsgranskningar och förbud mot islamiska sedvänjor.
I sitt manifest hävdar DF att massinvandringen från Mellanöstern och Nordafrika fört med sig "brottslighet, parallellsamhällen och kulturell förändring."
Partiet varnar dessutom för att invandring från länder som Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia har lett till "den största demografiska förändringen i Danmarks historia", och menar att "mellanösternska förhållanden måste tryckas tillbaka så att alla i landet kan känna sig hemma."
Till skillnad från exempelvis Tyskland och Frankrike registrerar Danmark brottsstatistik utifrån migrationsbakgrund. Syftet är att bättre kunna utvärdera integrationen även bland medborgare med utländska föräldrar.
Men siffrorna är uppseendeväckande: andra generationens invandrare visar enligt Danmarks Statistik ännu högre brottslighet än den första generationen – som redan ligger på en nivå långt över etniska danskar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har hamnat i blåsväder efter ett uttalande i Potsdam där han kopplade migration till problem i "stadsbilden". Uttalandet har fått medhåll men också lett till anklagelser om rasism och kritik från flera håll inom och utanför hans parti, CDU.
Under en pressträff i Potsdam den 17 oktober sade Merz att även om utvisningarna av avvisade asylsökande har ökat, kvarstår problemet med hur stadsbilden i många tyska städer ser ut.
Merz syftade på synliga grupper av unga män utan uppehållstillstånd som ofta vistas vid tågstationer och i stadskärnor, vilket enligt honom skapar otrygghet. Kommentarerna har från vissa håll mött kritik och anklagelser om att använda "rasistiska klichéer."
Inom hans egen koalition har Socialdemokraterna (SPD) och De gröna uttryckt oro över att Merz använder ett "splittrande språk."
Annons:
Flertalet gröna parlamentsledamöter har undertecknat ett öppet brev, där man beskriver orden som "rasistiska, diskriminerande, sårande och oanständiga", och uppmanar Merz att be om ursäkt.
Även inom CDU har kritiken varit påtaglig. Berlins CDU-borgmästare Kai Wegner påpekade att problem som brottslighet och renlighet inte kan skyllas på nationalitet. Tidigare kanslerskandidaten Armin Laschet har kallat kommentaren "för vag."
Friedrich Merz sagt, bei Abschiebungen gehe es nicht um Kriminalität oder Sozialbetrug sondern ums „Stadtbild“. Na dann, alles klar. Ganz entspannt. pic.twitter.com/iluQ5YBVKF
Ist Friedrich Merz ein Rassist? Deutschland verliert sich in absurden Debatten nur weil er ausgesprochen hat was man offensichtlich sieht? Die Linken und Grünen verschließen sich von der Wahrheit… https://t.co/A9cmEwZu0Y
Under parollen "We Are the Daughters" samlades tusentals människor i Berlin för att uttrycka sitt missnöje med Merz uttalanden. Demonstranterna kritiserade hans retorik och uppmanade till en mer inkluderande och respektfull samhällsdebatt.
Merz har stått fast vid sina ord. När han pressades om han ångrade sina kommentarer svarade han: —Fråga dina döttrar, fråga dina vänner. Alla kommer att bekräfta att detta är ett problem, åtminstone efter mörkrets inbrott. Jag har inget att ta tillbaka. Tvärtom.
Senare försökte Merz dock tona ner sina uttalanden genom att förtydliga att han med "Stadtbild" menade människor utan uppehållstillstånd som inte följer reglerna. Han betonade att Tyskland värdesätter sina invandrargrupper och att migranter är en "oumbärlig del av arbetsmarknaden."
Trots detta fortsätter debatten. Kritiker menar att Merz använder migration som en politisk plattform för att vinna tillbaka konservativa väljare, medan hans allierade ser hans uttalanden som ett uttryck för verkligheten i vardagen.
Frågan om hur man balanserar invandring, integration och samhällstrygghet fortsätter att en het potatis i tysk politik.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.