Situationen för migranterna vid den grekisk-makedonska gränser tycks eskalera. Bland annat har migranterna lagt sina barn på tågspår för att gränsen till Makedonien ska öppnas.
Just nu befinner sig tiotusentals migranter vid tältlägret i Idomeni, en grekisk by alldeles intill den makedonska gränsen.
Migranterna har under sin vistelse bland annat blockerat tågtrafiken, genom att placera sina egna barn på tågrälsen. Barnen fick skyltar med slagord som ”öppna gränsen” medan föräldrarna och andra migranter klappade och sjöng.
Sitationen vid tältlägret i Idomeni kan dock kommas att lugnas under veckan när Grekland har öppnat sovplatser för 50 000 migranter runt om i landet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Israels högerextreme finansminister Bezalel Smotrich meddelade under måndagen att landet ämnar ockupera hela Gazaremsan. Samtidigt försvarade premiärminister Benjamin Netanyahu den planerade utvidgningen av offensiven mot området.
– Vi ska sluta vara rädda för ordet ’ockupation’, deklarerade Smothrich.
Under måndagen godkände Israels säkerhetskabinett enhälligt en plan för att utöka den militära operationen i Gaza, vilket enligt regeringsföreträdare innebär en faktisk ockupation av hela Gazaremsan. Tiotusentals reservister har kallats in inför insatsen.
– Vi kommer äntligen att ockupera Gazaremsan. Vi ska sluta vara rädda för ordet ’ockupation’, sade finansministern tillika Religiösa sionistpartiets ledare under en konferens arrangerad av tidningen B’Sheva.
Premiärminister Netanyahu beskrev operationen som ”intensiv” och underströk att Israel inte kommer att dra sig tillbaka från områden som tas under kontroll.
– När den nya offensiven har inletts kommer Israel inte att retirera från erövrade territorier. Avsikten är den motsatta, sa Netanyahu i ett videoklipp på X.
Oppositionen: Handlar om att rädda Netanyahu
Netanyahu tillade att Gazas civilbefolkning kommer att flyttas söderut ”för sin egen säkerhet” som en del av planen.
Beslutet har väckt skarp kritik från oppositionen och anhöriga till israeliska gisslan som fortfarande hålls fångna i Gaza. Många anklagar regeringen för att prioritera territoriella vinster framför mänskliga liv.
– Kabinettet beslutade i går kväll att utöka den militära operationen inne i Gazaremsan – inte för att upprätthålla Israels säkerhet, utan för att rädda Netanyahu och extremistregeringen, skrev oppositionsledaren Yair Golan på X.
Kan utgöra folkmord
Planerna på att tvångsförflytta civilbefolkningen i Gaza väcker frågor om folkrätt. Enligt FN:s folkmordskonvention kan tvångsförflyttning av en skyddad grupp, om det sker med avsikt att förstöra gruppen helt eller delvis, utgöra folkmord.
Även enligt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) kan sådan förflyttning räknas som ett brott mot mänskligheten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uttryckte i samband med Europeiska folkpartiets (EPP) kongress i Valencia frustration över att endast 20 procent migranter som beordras lämna EU faktiskt utvisas.
Bryssel säger sig nu trappa upp ansträngningarna för att öka utvisningarna av migranter som saknar rätt att stanna i Europa, rapporterar tyska Welt.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfte under EPP-kongressen i Valencia fram en alarmerande statistik: endast en femtedel av de som åläggs att lämna unionen reser faktiskt tillbaka.
Hon konstaterade att den låga utvisningsgraden skadar förtroendet för EU:s migrationspolitik, men kan inte säga vad det beror på.
– Vi kan inte förklara för våra medborgare varför endast en femtedel av människorna som inte har rätt att stanna i Europa faktiskt lämnar, poängterade von der Leyen.
Hon varnar för att bristen på resultat gynnar invandringskritiska stämningar över kontinenten, och att unionen måste agera kraftfullt för att återställa medborgarnas tillit till EU-projektet.
Arkivbild. Foto: European Parlament/CC BY 2.0
Markant ökning av migranter
Migrationen till Europa ökade markant under 2023 med över en miljon asylsökande enligt Frontex, EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå. Medlemsländerna kämpar med att hantera inflödet men utvisningsprocessen kompliceras av flera faktorer.
Många migranter förstör bland annat sina identitetshandlingar för att undvika identifiering, vilket försvårar fastställandet av deras ursprung.
Vissa länder vägrar också att ta emot sina medborgare, medan andra saknar diplomatiska relationer eller administrativ kapacitet för att hantera återvandring. EU förhandlar om återtagandeavtal med tredjeländer, men processen avancerar ytterst långsamt.
Von der Leyen efterlyser ökat samarbete med ursprungsländerna för att lösa knutarna.
– Vi måste visa att vi kan skydda våra gränser och respektera rättsstaten samtidigt, tillägger hon.
Hon deklarerar att illegala gränsöverträdelser till EU minskat med 30 procent under 2025, främst tack vare samarbete med grannländer.
Frågan splittrar
Länder såsom Polen och Ungern motsätter sig EU:s försök att införa enhetliga asylregler. Samtidigt har frontlinjeländer som Italien och Grekland uttryckt att man upplever sig övergivna av mer nordliga medlemsstater inför migrationsproblematiken.
Den politiska laddningen kring migrationen har under lång tid försvårat samarbetet inom EU. Nationalkonservativa partier i parlamentet driver på för hårdare gränspolitik och omfattande utvisningar, samtidigt som vänsterliberala partier bromsar en sådan utveckling.
Ursula Von der Leyen betonar att framsteg behöver ske snabbt, som till exempel snabbare rättsliga processer för asylansökningar och effektivare gränskontroller. Hon medger dock att lösningarna inte är enkla och menar att medlemsländerna måste ta större ansvar för att genomföra gemensamma beslut.
– Utan konkreta framsteg riskerar EU att förlora ytterligare trovärdighet i medborgarnas ögon, varnar hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jan van Aken, medordförande för det tyska vänsterpartiet Die Linke, vill att Nato på sikt ersätts av en ny internationell säkerhetsallians som inkluderar både Ryssland och USA.
I en intervju med Die Zeit uttrycker han att den Nato-ledda strukturen saknar framtid och bör ersättas med ett mer kooperativt system.
– Vi har aldrig velat avskaffa Nato utan ersättning, utan snarare ersätta det med ett samarbetsinriktat säkerhetssystem, sa van Aken i intervjun som publicerades i helgen.
Han hänvisade till partiets partiprogram från 2011, där det föreslås att Tyskland lämnar Nato till förmån för ett nytt kollektivt säkerhetsarrangemang. Van Aken föreslår en modell liknande OECD – en slags ”OECD 2.0” – där fokus ligger på fredsbevarande och gemensamt försvar.
– Ett freds- och försvarsförbund tillsammans med Ryssland och USA. Men naturligtvis skulle ett sådant bygge kräva minst tio års förtroendeskapande åtgärder. Under den tiden skulle Nato finnas kvar – men det har ingen framtid, enligt min mening, tillade han.
Utöver kritiken mot Nato efterlyste van Aken även att de amerikanska trupper som är stationerade i Tyskland ska dras tillbaka, inklusive de kärnvapen de för med sig, och påpekade att Storbritannien och Frankrike redan har mer än tillräckliga egna kärnvapenarsenaler.
Drömmer om ett demilitariserat Europa
Van Aken bekräftade också att visionen om ett demilitariserat Europa fortfarande är central för det tyska vänsterpartiet – en såväl kontroversiell som ovanlig hållning i dessa tider.
– Självklart vill jag leva i ett land utan armé. Vill inte du det? frågade han retoriskt.
Intervjun publicerades i ett känsligt politiskt läge där Tyskland nyligen aviserat ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, innehållande bland annat luftvärnsrobotar och artilleri. Den tillträdande förbundskanslern, Friedrich Merz, har dessutom uttryckt stöd för att skicka Taurus-kryssningsrobotar till Ukraina – ett vapen med kapacitet att nå djupt in i ryskt territorium.
Detta har lett till stark kritik från Moskva, som varnat för att ett tyskt leveransbeslut skulle göra landet till en aktiv part i kriget, eftersom Taurus-systemet enligt Ryssland inte kan opereras utan tysk personal.
Die Linke har konsekvent motsatt sig vapenleveranser till Ukraina och istället förespråkat vapenvila och diplomatiska lösningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Idag inleds rättegången mot rapparen Sean ”Diddy” Combs. 55-åringen står anklagad för bland annat sexhandel och utpressning.
Combs har fått en rad anklagelser riktade mot sig sedan slutet av 2023 från bland andra ex-flickvännen Cassie Ventura, som anklagade honom för ett decennium av övergrepp. Förra året tillkom även anklagelser om grova brott som innefattar både sexhandel, koppleri och utpressning. Bland annat ska rapparen genom våld ha tvingat kvinnor att ta droger samt delta i så kallade ”Freak Offs”, som innefattade sexuella akter som filmades. Totalt ska det finnas ett 60-tal stämningsansökningar mot 55-åringen.
I en anonym stämningsansökan anklagas även rapparen Shawn ”Jay-Z” Carter, 55, för att tillsammans med Combs ha förgripit sig på en drogad 13-årig flicka.
Utpressning med skjutvapen
Idag inleds rättegången mot Combs, rapporterar BBC. Rättegången inleds med att tolv jurymedlemmar samt sex reserver kommer att väljas ut. Försvaret kommer att gå igenom cirka 150 personer. Combs står åtalad för två fall av människohandel för sexuella ändamål, två fall av transport av personer i prostitutionssyfte samt även utpressning. Inom utpressningspunkterna innefattas bland annat kidnappning samt tvång till sexuella handlingar och droger, som ibland kunde innebära skjutvapen eller hot om våld mot offren.
Inledningsanföranden kommer sedan att hållas den 12 maj och rättegången väntas pågå i åtta veckor. Blir Combs dömd för alla fem åtalspunkterna kan han tillbringa resten av sitt liv i fängelse.
Combs, som har suttit häktad i New York sedan september 2024, nekar till alla anklagelser.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
