Ryssland rustar upp sin krigsmakt för fullt och vill bli en stormakt i regionen. Detta anses kunna utvecklas till ett hot mot Rysslands grannländer Finland, Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Sverige sedan 2008 har lovat militär hjälp till EU- och Nato-grannländerna vid händelse av konflikt finns det risk att Sverige kan dras in i ett eventuellt krig.
–Vi riskerar att dras in från första timmen i en konflikt. Geografiskt och politiskt kommer vi inte undan att ta ett militärt ansvar för vårt närområde. Därför måste vi ha rätt mix av stridskrafter till lands, i luften, till sjöss och i cyberkrigföring. Om vi uppfattas som ett underskottsområde för säkerhet, ökar osäkerheten om vad vi står för. Omvärlden kan då utnyttja situationen genom att testa och utmana oss, inskärper Johannes Malminen, enhetschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
USA har gått in med fartygsburna missilförsvar i Östersjön och Nato ökar sina övningar i svenskt närområde, samtidigt som Ryssland har stationerat medeldistansmissiler i Kaliningrad. De nya luftvärnssystemen och markrobotarna S400/SA 21 och Iskander kan nå flyg- och marinförband i sydöstra Sverige.
Vid händelse av att Ryssland angriper de baltiska länderna, kan inte Nato försvara dessa utan att utnyttja svenskt luftrum.
Politikerna har under 1990-talet fram till idag ansett hotbilden mot Sverige vara borta och har halverat försvarsanslaget. Man har sett nedrustning, samarbete, integration och fredssträvanden inom EU och har därför under lång tid nedrustat det gamla invasionsförsvaret då det ansågs omodernt, onödigt och kostsamt.
Nu menar man att den Europeiska Unionen misstänks kunna kollapsa helt. Eurokrisen anses ha försvagat EU och har bevisat att samarbetet inom unionen inte är så starkt som man från svenskt håll tidigare trott. Detta anses försvåra läget ännu mer.
– Det finns en risk att EU kollapsar – vad gör vi då för att detta inte ska hända? Det är inte alls givet att vi går mot en solklar utveckling mot en bättre framtid. Vi anger de områden som man bör diskutera och analysera, menar överdirektör Nils Svartz vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Den 25 augusti kom regeringen med nyheten att Sverige delvis ska upprusta det svenska försvaret, bl.a. genom att investera 40-60 nya Super-Jas. Man argumenterar att Sverige inte kan fly undan sitt militära ansvar och måste därför rusta upp.
