Annons:

WHO slår larm: Vanliga infektioner blir omöjliga att behandla

Publicerad idag 15:05
– av Isac Boman
Bakterier utvecklar resistens när antibiotika används felaktigt eller i onödan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Vanliga infektioner blir allt svårare – och ibland omöjliga – att behandla.

Nya data från Världshälsoorganisationen WHO visar att en av sex bakterieinfektioner globalt är resistenta mot standardantibiotika, något som uppges hota miljontals liv och belastar hälsosystem världen över.

Enligt WHO:s senaste rapport ökade antibiotikaresistensen i över 40 procent av de spårade kombinationerna av bakterier och läkemedel mellan 2018 och 2023, med genomsnittliga årliga ökningar på 5 till 15 procent.

— Antimikrobiell resistens överträffar framstegen inom modern medicin och hotar familjer världen över, säger WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.

Annons:

Rapporten, som bygger på data från över 100 länder, visar att en av tre infektioner i WHO:s regioner Sydostasien och Östra Medelhavet var resistenta mot antibiotika, jämfört med en av fem i Afrika.

Överanvändning av antibiotika

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklas för att motstå de läkemedel som är avsedda att döda dem.

Detta drivs främst av överanvändning och felanvändning av antibiotika hos människor, djur och inom jordbruket. Dålig infektionskontroll, begränsad tillgång till kvalitetsmedicin samt bristande sanitet och rent vatten förvärrar problemet ytterligare.

WHO uppskattar att bakteriell AMR direkt orsakade 1,27 miljoner dödsfall 2019 och bidrog till nästan fem miljoner dödsfall globalt. Utan åtgärder varnar experter för att resistenta infektioner kan orsaka uppskattningsvis 3 000 miljarder dollar i globala BNP-förluster per år till 2030.

”Måste förnya oss”

Den största faran kommer från vissa sjukdomsframkallande gramnegativa bakterier, eftersom deras skyddande ytterhölje gör dem svåra att döda och de ofta utvecklar resistens mot läkemedel. E. coli och K. pneumoniae, två vanliga orsaker till infektioner i blodbanan, visar alarmerande resistensnivåer.

Globalt var mer än 40 procent av E. coli-stammarna och 55 procent av K. pneumoniae-stammarna resistenta mot tredje generationens cefalosporiner – förstahandsbehandlingen för många allvarliga infektioner. I delar av Afrika överstiger nivåerna 70 procent.

— Vår framtid beror på att vi stärker systemen för att förebygga, diagnostisera och behandla infektioner. Vi måste också förnya oss med nästa generations antibiotika och snabba molekylära tester, deklarerar WHO:s generaldirektör och vill i vanlig ordning att det läggs mer resurser på vaccinationsprogram.

— Vi måste använda antibiotika ansvarsfullt och se till att alla har tillgång till rätt läkemedel, kvalitetssäkrad diagnostik och vacciner, heter det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Gamar samlar arkeologiska fynd

Publicerad idag 13:27
– av Redaktionen
Lammgamen är en hotad art som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa.

Forskare har hittat hundratals år gamla mänskliga föremål i gamarnas bon – bland annat skor, armborstpilar och ett spjut.

Många fågelarter har som vana att samla på sig diverse konstgjorda saker, som exempelvis plastbitar, snören eller skräp, för att ta med till sitt bo. Ofta handlar det om att bygga bon och att dessa material helt enkelt är lättillgängliga för fåglarna.

Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae), som främst finns i Australien och på Nya Guinea, har även för vana att dekorera sina hem med avancerade metoder för att imponera på honorna. De bygger strukturer och samlar på sig färgglada saker som snäckor, blommor, stenar men också plastsaker.

Även större fåglar som örnar, falkar och gamar samlar saker till sina bon, men något som är unikt för många av dessa fågelarter är att samma bo kan återanvändas i generationer om det ligger på en bra plats. På så vis fortsätter fåglar att använda sig av samma bon, och därmed också fylla på dem, under århundraden.

Annons:

Återanvänds i hundratals år

Lammgamen (Gypaetus barbatus) är en fågelart som lever i bergiga områden i Asien, Afrika och södra Europa, och just detta beteende med att återanvända bon har dokumenterats hos denna art.

Den hotade arten bygger ofta bon i klippgrottor, bergsklippor eller på takutsprång, och många av dessa regioner är ofta torra, särskilt i europeiska bergskedjor där arten ofta håller till. Särskilt i grottliknande strukturer kan förhållandena bli idealiska för långsiktigt bevarande, och det har nu forskare undersökt närmare.

Forskare i Spanien undersökte tolv övergivna lammgamsbon i ett område i södra Spanien där arten dog ut för 70–130 år sedan. Totalt hittade man 226 föremål som hade tillverkats av människan i bonens lager.

Naturliga museer

Bland annat hittade man en slangbella, skor, en armborstpil, ett spjut, ett dekorerat fårskinn och fragment av en korg som lammgamarna använde som material för att bygga sitt bo. Många av föremålen var gjorda av espartogräs, en traditionell fiberväxt som använts i medelhavsområdet i tusentals år. Det som förvånade forskarna var åldern på föremålen – många av dem var hundratals år gamla.

En sko daterades till att vara 675 år gammal och fårskinnet var 650 år gammalt. Korgbiten var yngre och daterades till 150 år gammal. Föremålen var också i förvånansvärt bra skick.

Tack vare lammgamsbonens solida struktur och deras läge i västra Medelhavet – vanligtvis på skyddade platser som grottor och bergsskydd med relativt stabil temperatur och låg luftfuktighet – har de fungerat som naturliga museer och bevarat historiskt material i gott skick”, skriver forskarna i studien som publicerats i tidskriften Ecology.

Tidskapslar

Förutom de konstgjorda föremålen fann forskarna också 2 117 ben, 86 hovar, 72 läderrester, 11 hårrester och 43 äggskal. Lammgamar samlar aktivt på sig ben och föremål till sina bon, och dessa fynd ger intressant information om artens diet sedan medeltiden, samt om vilda djurs förekomst och djur-människa-interaktioner i området.

Äggskalen möjliggör också fler studier kring miljögifter och bekämpningsmedel och om det kan finnas någon koppling till varför arten dog ut i området. Förhoppningen är också att föremålen kan användas för att ge viktig information kring återintroducering av arten.

Studien visar hur gamla bon kan fungera som tidskapslar som bevarar både naturhistorisk och kulturhistorisk information. Fynden ger inte bara insikter om lammgamens förflutna, utan också om människornas liv i dessa bergsområden för hundratals år sedan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mobbning kan leda till psykoser

Publicerad oktober 11, 2025
– av Sofie Persson
3171 japanska ungdomar deltog i studien.

En japansk studie visar att mobbning kan öka risken för framtida psykoser. Ungdomar som utsatts för mobbning löper större risk att utveckla psykotiska symptom. Forskningen understryker vikten av att bekämpa mobbning i skolor för att förhindra dessa negativa effekter.

Tidigare studier som tittat på kopplingar mellan neurologiska och psykiatriska egenskaper hos vissa sjukdomar har visat att personer som upplever sin första episod av psykos eller har schizofreni har lägre nivåer av glutamat, en signalsubstans i hjärnans främre cingulate cortex (ACC)-region. ACC är känt för att vara avgörande för bland annat reglering av känslor, beslutsfattande och kognitiv kontroll. Förändringar i glutamatnivåer har kopplats till psykiska sjukdomar.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 16 mars 2024.


Forskare vid Tokyos universitet har använt magnetisk resonansspektroskopi (MRS) för att mäta 3171 japanska ungdomars glutamatnivåer i ACC-regionen. Nivåerna mättes vid olika tillfällen så man kunde bedöma förändringar över tid. Forskarna valde också att jämföra förändringar hos ungdomar som blir eller har blivit mobbade, jämfört med de som inte blivit det. De som var offer för mobbning spårades via frågeformulär ungdomarna själva fyllt i.

Annons:

I studien, som publicerats i Molecular Psychiatry, upptäckte man att mobbning var förknippad med högre nivåer av subkliniska psykotiska upplevelser i tidiga tonår, det vill säga symptom som ligger nära psykos men som inte uppfyller de fullständiga kriterierna för en klinisk diagnos av psykotisk störning, exempelvis schizofreni. De som hade högre nivåer av detta uppvisade också lägre nivåer glutamat.

Viktigt med rätt stöd

Att studera dessa subkliniska psykotiska upplevelser är viktigt för att vi ska förstå de tidiga stadierna av psykossjukdomar och för att identifiera individer som kan ha en ökad risk att utveckla en klinisk psykotisk sjukdom senare, säger professor Naohiro Okada.

Forskarna menar att det är viktigt att det finns stöd och resurser för de som utsätts för mobbning, som exempelvis rådgivningstjänster och kamratstödsgrupper. Däremot är antimobbningsprogram också viktiga för att minska de negativa effekterna av mobbning.

Först och främst är antimobbningsprogram i skolor som fokuserar på att främja positiva sociala interaktioner och minska aggressivt beteende viktiga för sin egen skull och för att minska risken för psykos och dess subkliniska föregångare, säger Okada och fortsätter:

Dessa program kan bidra till att skapa en säker och stödjande miljö för alla elever, vilket minskar sannolikheten för mobbning och dess negativa konsekvenser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA: Kognitiva förmågor försämras hos unga vuxna

Publicerad oktober 10, 2025
– av Redaktionen
Ekonomisk stress, digitalt beroende och osäker arbetsmarknad kan ligga bakom ökningen, enligt forskare.

Allt fler vuxna i USA har problem med kognitiva förmågor som exempelvis koncentration, minne eller beslutsfattning. Ökningen har främst skett hos vuxna i åldern 18 till 39 år.

Studien bygger på data från undersökningen Behavioral Risk Factor Surveillance System, vilket är en årlig telefonundersökning som genomförs av delstatliga hälsovårdsmyndigheter i samarbete med U.S. Centers for Disease Control and Prevention. Där har man tittat på data kring hjärnhälsa mellan åren 2013 och 2023. Totalt registrerades 4,5 miljoner svar under studietidens gång.

Ökat mest hos unga vuxna

Resultaten, som presenteras i Neurology, visar att det har skett en kraftig ökning av så kallad kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med exempelvis koncentration eller minne, under studiens gång. Ökningen började 2016 och har fortsatt öka sedan dess.

Mellan 2013 och 2023 ökade kognitiv funktionsnedsättning hos vuxna utan depression från 5,3 procent till 7,4 procent. Hos unga vuxna i åldern 18 till 39 år ökade det främst, där det mer än fördubblats från 5,1 procent 2013 till 10,2 procent ett decennium senare.

Annons:

Digitalisering kan bidra

Orsakerna till ökningen är dock oklara, menar forskare. Det kan delvis bero på en ökad medvetenhet hos unga vuxna som gör dem mer benägna att erkänna problematik med hjärnhälsan.

Men jag tror verkligen inte att det är den enda orsaken, säger studiens medförfattare Ka-Ho Wong, folkhälsovetare vid University of Utah i Salt Lake City, i ett pressmeddelande.

Wong tror att ekonomisk stress, osäkerhet på arbetsmarknaden samt ett ökat beroende av digitala verktyg spelar en stor roll. Som exempel säger Wong att medan hans föräldrar kan komma ihåg sina hemnummer från barndomen, kan yngre vuxna ”knappt komma ihåg våra egna mobilnummer hälften av tiden”. Resultaten visar dock att läkare och folkhälsoansvariga bör ägna större uppmärksamhet åt hjärnhälsan hos unga vuxna.

Om de rapporterar det måste vi ta itu med det, säger Wong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Studie: ”Könsförvirring” hos barn försvinner oftast naturligt

Publicerad oktober 9, 2025
– av Jan Sundstedt
Forskarna betonar att många unga har övergående identitetskriser och att det är någonting naturligt.

En omfattande holländsk studie visar att de allra flesta barn och ungdomar med åren växer ur sin upplevda ”könsförvirring” naturligt och inte alls har något långsiktigt behov av varken kirurgi, könshormoner eller pubertetsblockerare.

I västvärlden har ett stort antal makthavare under de senaste åren propagerat för eller till och med infört lagar som gjort det lättare för minderåriga att genomgå könsmanipulerande behandlingar av olika slag – trots larm om att många unga ångrar sig i efterhand eftersom de snarare lider av psykisk ohälsa än att de faktiskt är ”födda i fel kön”.

Nyligen publicerad forskning i Archives of Sexual Behaviour som följt 2 772 ungdomar in i tidig vuxen ålder visar att ”könsförvirringen” i de allra flesta fall är temporär och går över i vuxen ålder. Enligt studien var 11 procent av ungdomarna ”missnöjda” med sin könstillhörighet när de var 11 år gamla – en siffra som sjönk till 4 procent när ungdomarna nådde åldersspannet 24-26 år.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 10 april 2024.

Annons:

”Även om könstillhörighet är relativt vanligt under tidiga tonåren, minskar det i allmänhet med åldern och verkar vara förknippat med en sämre självuppfattning och psykisk hälsa under hela utvecklingsfasen” konstaterar medicinska forskare vid Groningens universitet.

Normalt med identitetstvivel

I studien delades barnen in i tre grupper baserat på deras svar på påståendet ”Jag vill vara av motsatt kön”. Deltagarna hade tre alternativ: ”aldrig”, ”ibland” eller ”ofta”.

Majoriteten, eller 78%, sa att de inte var missnöjda med sitt biologiska kön, 19% upplevde ett minskat ”könsmissnöje” under studiens gång, och bara 2% upplevde ett ökat missnöje över sin könstillhörighet.
De flesta av de studiedeltagare som uttryckte ett ökat könsmissnöje var kvinnor. De vars könsmissnöje skiftade under studiens gång var också mer benägna att ha lägre självkänsla under tonåren än de som inte var missnöjda.

Resultaten av den aktuella studien kan hjälpa ungdomar att inse att det är normalt att ha vissa tvivel om sin identitet och sin könsidentitet under denna åldersperiod och att detta också är relativt vanligt”, konstateras det vidare.

Manar till försiktighet

Forskarna uppmanade också vårdgivare att vara försiktiga med att behandla könsdysforiska ungdomar och främst se dem som ”individer med intensiva könsdysforiska känslor och ge dem en mer omfattande syn på utvecklingsmönstret hos den allmänna befolkningen och hos barn som får ungdomspsykiatrisk vård”.

Studiens resultat har fått stor uppmärksamhet på sociala medier och entreprenören Elon Musk skriver på X att han ”inte har någonting emot att vuxna gör vad de vill så länge det inte skadar andra, men barnen måste skyddas till varje pris”.

Aktuell fråga i Sverige

I Sverige drev statsminister Ulf Kristersson igenom en liberalisering av lagstiftningen för att göra det enklare för minderåriga att byta juridiskt kön och förenkla processen för könsmanipulerande kirurgi i vuxen ålder.

Som Nya Dagbladet rapporterade var stora delar av det egna partiet motståndare till förändringen, och riksdagsledamöter berättade om hur de kände sig pressade att stödja lagförslaget av rädsla för att annars bli av med sina uppdrag.

— Ta bladet från munnen och stoppa könstillhörighetslagen, deklarerade Christian Sonesson, moderat kommunalråd i Staffanstorp.

Trots den interna oppositionen och varningarna röstade nästan samtliga moderata ledamöter i slutändan ja till de hårt kritiserade förändringarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.