En studie från Karolinska institutet kopplar fluorid i dricksvatten till försämrad kognition hos barn. Forskarna såg särskilt en negativ påverkan på barnens verbala förmågor.
I Sverige finns fluorid naturligt i låga halter i dricksvattnet, medan det i flera länder, såsom USA, Kanada och Australien, tillsätts i det kommunala vattnet för att förebygga karies. Ämnet används även i tandkräm för att skydda tänderna mot karies.
Forskare vid Karolinska institutet har undersökt hur tidig exponering för fluorid påverkar barns kognitiva förmågor. Studien omfattade 500 mödrar och deras barn på den bangladeshiska landsbygden, där fluorid naturligt förekommer i dricksvattnet i nivåer jämförbara med Sveriges. Forskarna mätte fluoridhalter hos mödrarna under graviditeten och senare hos barnen via urinprover. Barnens kognitiva förmågor testades sedan av psykologer vid fem och tio års ålder.
Studien, publicerad i Environmental Health Perspectives, visade att högre fluoridhalter hos gravida kvinnor kunde kopplas till försämrade kognitiva förmågor hos deras barn vid fem och tio års ålder. Påverkan var tydligast på barnens verbala förståelse samt deras förmåga att tolka och bearbeta sinnesintryck. Däremot fann forskarna ingen statistiskt säkerställd koppling mellan fluoridhalter i urinen hos femåringar och deras kognition.
– Det skulle kunna bero på den kortare exponeringen, men också att mätvärdena inte är lika tillförlitliga hos yngre barn på grund av större variationer i hur fluorid tas upp och ansamlas i kroppen, framför allt i skelettet, säger Maria Kippler, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, i ett pressmeddelande.
Även låga halter kan ha negativa effekter
De fluoridhalter som kopplades till sämre kognitiv utveckling låg under WHO:s och EU:s gränsvärden för dricksvatten. Forskarna påpekar dock att tandkräm sällan är en betydande exponeringskälla, eftersom den inte är avsedd att sväljas, men betonar vikten av att barn lär sig spotta ut den.
– Våra resultat stödjer hypotesen att även relativt låga halter fluorid kan ha negativa effekter på barns tidiga utveckling, säger Kippler.
Forskarna betonar dock att det är en observationsstudie och att man därför inte kan dra några säkra slutsatser om orsak och verkan. Det är därför viktigt att bedöma de sammantagna resultaten från flera liknande studier.
– Det är viktigt med fortsatt forskning som kan ligga till grund för bedömningen av lämpliga gränsvärden för fluorid. Även små förändringar i kognition på befolkningsnivå kan ha stora konsekvenser för folkhälsan, säger Kippler.
