MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 8 maj 2025

torsdag 8 maj 2025

Så fungerar hudens skydd mot solen

publicerad 30 oktober 2022
– av Sofie Persson
Huden nyttjar avancerade mekanismer för att hantera solen.

I en studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet påvisas att risken för att utveckla hudcancer inte ökar av att man utsätts för solstrålning eller joniserad strålning – så länge exponeringen inte sker regelbundet.

Forskarna noterar att hudens pigmentproducerande celler, genom att växla mellan olika mognadsgrad, kan hantera även en längre exponering av genetiska skador. Man har bland annat undersökt hur de pigmentproducerande melanocyterna reagerar på DNA-skador från joniserade strålning – en typ av strålning som används vid cancerbehandlingar och som ger liknande skador som solstrålning.

– Vi har studerat vävnadsprover av hud från cancerpatienter som genomgått strålbehandling. Proverna togs före, under och efter en serie av dagliga stråldoser under fem veckors tid. Vi fann att hudens melanocyter tolererar långvarig exponering av genetiska skador utan att gå under, säger Per Fessé, doktor vid Uppsala universitet och cancersamordnare på Region Gävleborg.

Solbrännan ett naturligt skydd

I överhuvudens nedersta cellager finns melanocyterna som vid solljus utsätts för UV-strålning som potentiellt kan skada cellernas arvsmassa och DNA. För att skydda alla hudens celler producerar dessa som svar pigment som sedan sprids i de omgivande cellerna – något som leder till att personen blir solbränd.

Solstrålningen leder också till ”fria radikaler” som är skadliga för arvsmassan och som fångas upp av pigmenteringen för att skydda cellerna. Allt kan dock inte fångas upp och det uppkommer ofta DNA-skador – som i regel dock repareras.

Men vid upprepad solbestrålning under många år ökar risken att oreparerade dna-skador ansamlas, vilket kan ge upphov till mutationer. De kan i sin tur omprogrammera de normala hudcellerna till tumörceller som förökar sig okontrollerat och leder till hudcancer. Den mest elakartade formen är malignt melanom, som uppstår om melanocyter omvandlas till tumörceller”, skriver Uppsala universitet på sin hemsida.

I studien kan forskarna visa att även de omogna melanocyterna mognar vid bestrålning och sätter igång en process för att skapa pigment – något som också blir ännu starkare i de redan mogna melanocyterna.

– Vad som händer efter att exponeringen för dna-skador avslutats har hittills inte beskrivits. Vi kunde konstatera att melanocyterna återgår till ett mera omoget stadium. Fem veckor efter avslutad strålbehandling är återigen ungefär trettio procent av melanocyterna i huden omogna, vilket är samma antal som före bestrålning, och solbrännan är så gott som borta. Vi tolkar det som att en enstaka längre sammanhållen period med solstrålning eller strålbehandling av huden ger ingen eller minimal risk för hudcancer, säger Per Fessé.

Ny kunskap

Forskarna kunde också se att melanocyterna har en ”mycket lång livstid” – vilket innebär att varje cell med stor sannolikhet utsätts för ett flertal solbestrålningar. Man tror att malignt melanom (hudcancer) uppstår genom mutationer som skapats av solskador som inte reparerats av cellerna och som ”ackumulerats över lång tid i de omogna melanocyterna”.

– Vi vet också att solbestrålning då och då ger en ökad risk för utveckling av malignt melanom jämfört med kontinuerlig bestrålning. Det senare underhåller en ökad mognadsgrad av melanocyterna vilket ger en mindre sårbarhet för DNA-skador, säger Per Fessé.

Sedan tidigare är det belagt att cellerna runtomkring i överhuvuden använder molekylära signaler för att trigga melanoycterna att börja bilda pigment för att skydda dem. Forskarna har också identifierat två viktiga proteiner som används av de övriga cellerna för att kontrollera melanocyternas mognadsgrad – och som ökar toleransen mot DNA-skador.

– Detta faktum understryker det ömsesidiga beroendet mellan melanocyterna och omgivande celler i överhuden för att åstadkomma en skyddsmekanism mot solstrålning och genetiska skador. Det här är kunskap som vi inte hade kunnat få fram genom laboratoriestudier av melanocyter i cellodlingar, säger Ingela Turesson som har lett studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robotinsekter ska revolutionera jordbruket

Teknokratins framfart

publicerad 6 maj 2025
– av Redaktionen
En tidig version av robotinsekten från MIT.

Forskare utvecklar olika typer av robotinsekter. Tanken är att de ska revolutionera jordbruket när andra pollinatörer hotas av utrotning, men också att kunna syssla med övervakning.

Idag går en stor del av världens pollinatörer som exempelvis bin och fjärilar mot utrotning, och FN uppskattat att nära 35 procent är utrotningshotade globalt. Robotinsekter ska dock inte ersätta riktiga insekter, utan snarare utveckla jordbruket.

Pollinering är kritisk när det kommer till hela livsmedelsindustrin då 75 procent världens livsmedel som odlas är beroende av pollinering. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) menar att med artificiell pollinering, med robotinsekter, skulle jordbrukare i framtiden kunna odla frukt och grönsaker i lagerbyggnader med flera våningar. Detta uppges i sin tur öka avkastningen och samtidigt minska vissa av jordbrukets skadliga miljöeffekter.

Under en period har forskarna arbetat med att ta fram olika robotinsekter. Tidigare versioner av robotinsekten bestod av fyra identiska enheter, var och en med två vingar, som var kombinerade till en rektangulär enhet ungefär lika stor som en mikrokassett.

Nu har man tagit fram mycket mindre och mer hållbara robotinsekter. De nya robotarna kan sväva i cirka 1 000 sekunder, vilket är mer än 100 gånger längre än vad som tidigare visats. Samtidigt väger de ungefär som ett gem och kan flyga mycket snabbare.

Jämfört med den gamla roboten kan vi nu generera ett tre gånger större styrmoment än tidigare, vilket gör att vi kan utföra mycket sofistikerade och mycket exakta flygningar, säger forskaren Kevin Chen i ett pressmeddelande.

Målet är att uppnå en flygning som pågår längre än 10 000 sekunder. Vidare vill man förbättra precisionen så att den kan landa och starta från en blomma, något den i nuläget inte kan.

Foto: Harvard SEAS

Inspirerad av harkranken

Forskare vid Harvard University har även arbetat med att ta fram robotinsekter. RoboBee kan flyga, dyka och sväva som en riktig insekt, väger endast en tiondels gram och har ett vingspann på tre centimeter. Tanken med RoboBee är att den ska kunna användas för artificiell pollinering, men även för övervakning och räddningsinsatser.

Länge har forskare dock haft problem med att få den att landa på ett effektivt sätt, men nu har man lyckats lösa problemet. Med hjälp av inspiration från naturen har man nu lyckats uppgradera en till synes graciös landning för RoboBee.

Harkranken tillbringar en stor del av sitt korta liv med att landa och lyfta, och den har en stark förmåga att dämpa landningen med hjälp av sina långa ben som nästan fungerar som stötdämpare. Eftersom även robotens storlek och form redan liknade harkrankens valde forskarna att utveckla robotens ben likt den.

RoboBee kan dock inte flyga utan extern energi och är trådbunden. Tanken är nu att fortsätta utveckla roboten.

Det långsiktiga målet är full autonomi, men under tiden har vi arbetat med utmaningar för elektriska och mekaniska komponenter med hjälp av kopplade enheter, säger forskaren Robert Wood, från Harvard, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya hormonstörande ämnen upptäckta i svenskars blod

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Det är ännu svårt att bedöma hur stora negativa hälsoeffekter miljöföroreningarna kan leda till.

En ny grupp av miljöföroreningar har upptäckts i svenskarnas blod. En del av ämnena kan påverka fertiliteten negativt och även vara hormonstörande.

Så kallade syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats hos 30 bloddonatorer i Stockholm, bekräftar en studie från Stockholms universitet.

SPA:er finns bland annat i livsmedelsförpackningar, tuggummi, kläder och hudvårdsprodukter där de ofta används för att öka materials hållbarhet. En del av dessa ämnen finns på EU:s så kallade kandidatlista, det vill säga en lista över särskilt farliga ämnen. Detta eftersom vissa av ämnena kan vara hormonstörande och även påverka fertiliteten negativt.

Tidigare studier från Kina och USA har visat att ämnena finns i både människa och miljö, och vissa även i höga koncentrationer. Detta är dock första gången man upptäckt dem i svenskars blod. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena, menar forskare.

Den här studien är en första indikation på att vi har en hög exponering av SPA:er även i Sverige. Undersökningar på fler individer i olika delar av Sverige behöver göras för att vi ska förstå vidden av problemet, säger forskaren Josefin Engelhardt i ett pressmeddelande.

”Vet inte vad konsekvensen blir”

En anledning till att man tidigare kan ha missat SPA-halter är på grund att det krävs stor noggrannhet när man analyserar blodet. Eftersom SPA:er används i plast och laboratoriematerial är det viktigt att vara säker på att det är just blodhalterna man mäter och inte ämnen som tillförts under provupptagningen. Nu har man däremot kommit på nya metoder för att analysera SPA:er i blod.

Forskarna menar att man nu behöver ta reda på var SPA-ämnena kommer från samt undersöka hälsoeffekterna för att på bästa sätt undvika att de sprids och påverkar människor och miljö negativt.

Vi vet inte vad konsekvensen blir av en exponering av dessa ämnen under lång tid, men att de finns i höga halter i blodet är tillräckligt för att agera och minska halterna enligt Riksdagens miljökvalitetsmål ”Giftfri miljö”, säger Engelhardt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga vuxna skäms över sitt scrollande

publicerad 25 april 2025
– av Redaktionen

Unga vuxna svenskar känner ofta skam kring sitt mobilberoende och upplever själva i hög grad att de har ett beroendebeteende, visar forskning från Göteborgs universitet.

I studien har man tittat på hur personer i åldern 20 till 35 år ser på sitt eget mobilanvändande. Där framträder det att åtskilliga själva anser sig vara beroende och har svårt att släppa mobilen.

André Jansson, en av forskarna bakom studien, menar att det skapats en form av kultur där det blivit sammankopplat med social status att ha förmågan att dra ner på skärmtid och ha kontroll över sitt mobilanvändande, något som många dock upplever att de i verkligheten inte klarar av att leva upp till. Många känner också att de slösar bort sin tid på scrollandet och upplever skam över att inte kunna kontrollera det.

När man inte kan nå upp till det idealet skapas en moralisk dissonans, man använder inte sin smartphone på det sätt man skulle önska, säger Jansson till statskanalen SVT.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Smärtstillande kopplas till ökad riskbenägenhet

publicerad 19 april 2025
– av Redaktionen
Om stora grupper har en nedsatt riskuppfattning kan detta få betydande samhällskonsekvenser.

Paracetamol kan påverka hur vi uppfattar risker, enligt en amerikansk studie. Studenter som fått smärtstillande före experiment visade sig ta större risker än de som fick placebo – något forskarna menar även kan ha samhälleliga konsekvenser.

Paracetamol är ett receptfritt läkemedel som vanligen tas mot smärta och feber och finns i form av flera olika varumärken som Alvedon, Orifarm och Apofri.

I studien, som publicerades i Social Cognitive and Affective Neuroscience under 2020, fick deltagare utföra olika experiment och sedan bedömas utifrån sina risktaganden. Över 500 universitetsstudenter deltog i experimenten där hälften av gruppen fick en enkel dos av 1000 milligram paracetamol innan experimenten medan resten fick placebo.

I ett av experimenten fick deltagarna blåsa upp ballonger via ett datorspel, där varje enskild pump gav låtsaspengar. Poängen var att inte spränga ballongen med för mycket luft då alla intjänade pengar skulle gå förlorade. Resultaten visade att studenterna som tog paracetamol ägnade sig åt betydligt fler risktaganden under övningen, jämfört med den mer försiktiga placebogruppen.

På det hela taget pumpade, och spräckte, de som tog paracetamol sina ballonger mer än kontrollgruppen.

”Mindre negativa känslor”

Forskaren Baldwin Way från Ohio State University, som ligger bakom studien, menar att det kan ha att göra med att paracetamol har en viss ångestdämpande effekt.

Om du är riskavert kanske du pumpar några gånger och sedan bestämmer dig för att ta ut pengar eftersom du inte vill att ballongen ska spricka och förlora dina pengar, säger Way och fortsätter:

Men för dem som tar paracetamol, när ballongen blir större, tror vi att de har mindre ångest och mindre negativa känslor för hur stor ballongen blir och möjligheten att den spricker.

Ballongexperimentet upprepades två gånger, där man fick liknande resultat. Vidare fick deltagare fylla i enkäter under experimenten där de fick bedöma risknivåer kring hypotetiska scenarion. Till exempel att satsa en dagsinkomst på ett sportevenemang, hoppa bungyjump från en hög bro eller köra bil utan säkerhetsbälte.

”Betydande effekter på samhället”

De som hade tagit paracetamol var klart mer obekymrade inför exempelvis tanken på att köra utan säkerhetsbälte jämfört med placebogruppen.

Way menar att studien pekar mot att ämnet ” verkar få människor att känna mindre negativa känslor när de överväger riskfyllda aktiviteter”, något han menar kan få konsekvenser för samhället.

Med nästan 25 procent av befolkningen i USA som tar paracetamol varje vecka kan minskad riskuppfattning och ökat risktagande få betydande effekter på samhället, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.