MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 30 maj 2025

fredag 30 maj 2025

Så fungerar hudens skydd mot solen

publicerad 30 oktober 2022
– av Sofie Persson
Huden nyttjar avancerade mekanismer för att hantera solen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet påvisas att risken för att utveckla hudcancer inte ökar av att man utsätts för solstrålning eller joniserad strålning – så länge exponeringen inte sker regelbundet.

Forskarna noterar att hudens pigmentproducerande celler, genom att växla mellan olika mognadsgrad, kan hantera även en längre exponering av genetiska skador. Man har bland annat undersökt hur de pigmentproducerande melanocyterna reagerar på DNA-skador från joniserade strålning – en typ av strålning som används vid cancerbehandlingar och som ger liknande skador som solstrålning.

– Vi har studerat vävnadsprover av hud från cancerpatienter som genomgått strålbehandling. Proverna togs före, under och efter en serie av dagliga stråldoser under fem veckors tid. Vi fann att hudens melanocyter tolererar långvarig exponering av genetiska skador utan att gå under, säger Per Fessé, doktor vid Uppsala universitet och cancersamordnare på Region Gävleborg.

Solbrännan ett naturligt skydd

I överhuvudens nedersta cellager finns melanocyterna som vid solljus utsätts för UV-strålning som potentiellt kan skada cellernas arvsmassa och DNA. För att skydda alla hudens celler producerar dessa som svar pigment som sedan sprids i de omgivande cellerna – något som leder till att personen blir solbränd.

Solstrålningen leder också till ”fria radikaler” som är skadliga för arvsmassan och som fångas upp av pigmenteringen för att skydda cellerna. Allt kan dock inte fångas upp och det uppkommer ofta DNA-skador – som i regel dock repareras.

Men vid upprepad solbestrålning under många år ökar risken att oreparerade dna-skador ansamlas, vilket kan ge upphov till mutationer. De kan i sin tur omprogrammera de normala hudcellerna till tumörceller som förökar sig okontrollerat och leder till hudcancer. Den mest elakartade formen är malignt melanom, som uppstår om melanocyter omvandlas till tumörceller”, skriver Uppsala universitet på sin hemsida.

I studien kan forskarna visa att även de omogna melanocyterna mognar vid bestrålning och sätter igång en process för att skapa pigment – något som också blir ännu starkare i de redan mogna melanocyterna.

– Vad som händer efter att exponeringen för dna-skador avslutats har hittills inte beskrivits. Vi kunde konstatera att melanocyterna återgår till ett mera omoget stadium. Fem veckor efter avslutad strålbehandling är återigen ungefär trettio procent av melanocyterna i huden omogna, vilket är samma antal som före bestrålning, och solbrännan är så gott som borta. Vi tolkar det som att en enstaka längre sammanhållen period med solstrålning eller strålbehandling av huden ger ingen eller minimal risk för hudcancer, säger Per Fessé.

Ny kunskap

Forskarna kunde också se att melanocyterna har en ”mycket lång livstid” – vilket innebär att varje cell med stor sannolikhet utsätts för ett flertal solbestrålningar. Man tror att malignt melanom (hudcancer) uppstår genom mutationer som skapats av solskador som inte reparerats av cellerna och som ”ackumulerats över lång tid i de omogna melanocyterna”.

– Vi vet också att solbestrålning då och då ger en ökad risk för utveckling av malignt melanom jämfört med kontinuerlig bestrålning. Det senare underhåller en ökad mognadsgrad av melanocyterna vilket ger en mindre sårbarhet för DNA-skador, säger Per Fessé.

Sedan tidigare är det belagt att cellerna runtomkring i överhuvuden använder molekylära signaler för att trigga melanoycterna att börja bilda pigment för att skydda dem. Forskarna har också identifierat två viktiga proteiner som används av de övriga cellerna för att kontrollera melanocyternas mognadsgrad – och som ökar toleransen mot DNA-skador.

– Detta faktum understryker det ömsesidiga beroendet mellan melanocyterna och omgivande celler i överhuden för att åstadkomma en skyddsmekanism mot solstrålning och genetiska skador. Det här är kunskap som vi inte hade kunnat få fram genom laboratoriestudier av melanocyter i cellodlingar, säger Ingela Turesson som har lett studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Första patienten i världen behandlad med ny genredigeringsteknik

publicerad 21 maj 2025
– av Redaktionen
Den enda CRISPR-baserade behandling som hittills godkänts för kliniskt bruk kostar omkring 20 miljoner kronor per behandlingstillfälle.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En tonåring med en sällsynt immunförsvarssjukdom har blivit först i världen att behandlas med den nya genredigeringstekniken prime editing. Syftet: att återställa funktionen i kroppens vita blodkroppar.

En månad efter ingreppet visar de första resultaten att tekniken verkar fungera – till synes utan några allvarliga biverkningar.

Behandlingen utfördes på en tonåring med kronisk granulomatös sjukdom – ett sällsynt, ärftligt tillstånd där immuncellerna saknar ett enzym som normalt hjälper till att döda bakterier. Detta gör att kroppen har svårt att bekämpa infektioner. Genom prime editing lyckades forskarna korrigera den mutation i DNA:t som orsakar sjukdomen.

Enligt bioteknikföretaget Prime Medicine, som utvecklat behandlingen, kunde man efter en månad se att enzymfunktionen återställts i två tredjedelar av patientens neutrofiler – en typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i kroppens försvar mot bakterier. Det offentliggjordes av företaget den 19 maj.

Prime editing är en ny och mer precis variant av den kända tekniken CRISPR, ofta beskriven som en ”gensax”. Medan traditionell CRISPR klipper bort delar av DNA för att sedan ersätta dessa, fungerar prime editing mer som en textredigerare som kan rätta till fel i den genetiska koden utan att göra större ingrepp i arvsmassan. Tekniken utvecklades 2019 och betraktas som både säkrare och mer mångsidig än tidigare metoder.

Extremt dyr metod

Trots de lovande resultaten meddelar Prime Medicine att man inte planerar att fortsätta utveckla behandlingen, som går under namnet PM359, på egen hand.

– Vetenskapen har kommit tillräckligt långt för att många patienter skulle dra nytta av dessa genterapier. Men det handlar inte bara om vetenskap – utan om ekonomi, säger David Liu, kemibiolog vid Broad Institute of MIT och Harvard, och medgrundare till företaget.

För mycket sällsynta sjukdomar är utvecklingskostnaderna ofta höga i förhållande till det begränsade antalet patienter. Den enda CRISPR-baserade behandling som hittills godkänts för kliniskt bruk, mot blodsjukdomar som sickelcellsanemi, kostar i dag över 20 miljoner kronor per behandlingstillfälle.

– Det är som att uppgradera din iPhone. Nya versioner kommer hela tiden, och verktygen förfinas ständigt, säger Joseph Hacia, medicinsk genetiker vid University of Southern California.

Behövs längre uppföljning

Prime editing är en av flera framväxande tekniker som utvecklats som alternativ till klassisk CRISPR. Metoden har potential att behandla fler sjukdomar med större precision, men det krävs tid och uppföljning innan man kan dra säkra slutsatser om dess långsiktiga effekter.

– Det kommer att ta 6–12 månader att vara säker på att de redigerade stamcellerna överlever, säger Annarita Miccio, expert på genterapi vid Imagine Institute i Paris.

Det kan också nämnas att kritiker har pekat på flera etiska farhågor kring prime editing och liknande tekniker, trots att de beskrivs som mycket precisa. En återkommande invändning är risken för att genetiska förändringar sker på fel ställe i arvsmassan och därmed kan orsaka oönskade biverkningar och mutationer.

Det har också uttryckts oro för att tekniken i framtiden kan användas för att förändra egenskaper snarare än behandla sjukdomar – något som aktualiserat debatten om så kallade ”designerbarn” och hur långt vi egentligen är beredda att gå när det kommer till att förändra människans genetiska kod.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gigantiska strukturer upptäckta under pyramiderna

publicerad 15 maj 2025
– av Redaktionen
3D-modell av hur delar av strukturerna under jorden ungefärligen kan se ut.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Italienska forskare kan ha hittat nya enorma konstruktioner som tidigare varit dolda under pyramiderna i Giza. Ny radarteknik antyder att dessa sträcker sig minst 600 meter ned i marken och kan omfatta hela området på Gizaplatån.

Med hjälp av så kallad syntetisk aperturradar (SAR) som i korthet innebär att man skapar 3D-avbildningar av jordytan, ville forskare från universitetet i Pisa, Italien, undersöka tre pyramider på Gizaplatån. Forskarna fokuserade på de tre största pyramiderna, däribland Cheopspyramiden och Khafrespyramiden. Tanken var att se om det fanns fler rum inuti pyramiderna som ännu inte blivit upptäckta.

Forskarna upptäckte också fler rum i pyramiderna, men därtill något som förbryllade dem. Under pyramiderna fanns nämligen enorma strukturer som sträcker sig mycket djupt ner i marken och som inte verkar vara naturliga utan konstruerade.

Över 600 meter under marken

Fem byggnationer som ser ut att ha någon form av sluttande tak upptäcktes, och under dessa fanns även åtta enorma ihåliga ”rör” arrangerade i två parallella rader. Rören är ihåliga och sträcker sig 648 meter ner i marken, vilket kan jämföras med exempelvis Eiffeltornet som är 330 meter högt. Kring varje rör slingrar sig spiralformade strukturer och rören ansluter sig längst ner till två kuber som är 80 meter i omfattning per sida.

Forskarna har även konstaterat, efter att ha studerat SAR-avbildningar under hela området kring de tre pyramiderna, att det dessutom finns strukturer under var och en av dessa. Strukturerna sträcker sig nedåt och verkar ansluta vidare till ett nätverk av strukturer som går ned så djupt som två kilometer under marken. Det ”bildar ett vidsträckt område med icke-naturliga strukturer som följer komplexa geometrier”, skriver forskarna.

För tidigt att dra slutsatser

Det gamla Egypten är fortsatt kantat av mystik och forskarna konstaterar att det än så länge är för tidigt att säga vad det egentligen är som gömmer sig under pyramiderna. Diskussioner kring vad strukturerna verkligen är går heta, där forskarna spekulerar kring att rören skulle kunna vara någon form av vattensystem och spiralerna kring rören skulle kunna vara trappor.

Nicole Ciccolo, som är talesman för studien, påtalar enligt New York Post också att vissa av de nya rönen faktiskt för tankarna till vad som tidigare avvisats som legender, exempelvis den som förtäljer om Amentis salar (eng. ”Halls of Amenti”), ett bibliotek som sägs förborga den antika världens allra djupaste hemligheter.

En anmärkningsvärt stark korrelation mellan utformningen och egenskaperna hos dessa underjordiska kamrar och de legendariska Halls of Amenti som beskrivs i forntida myter, menar Ciccolo som dock betonar att fynden ser ut att vara en revolution för arkeologin.

Dessa nya arkeologiska fynd kan omdefiniera vår förståelse av den heliga topografin i det forna Egypten och ge oss geografiska koordinater för tidigare okända och outforskade underjordiska strukturer, tillägger hon.

”Falska nyheter”

Alla är samtidigt inte övertygade om forskarnas fynd som ännu inte blivit granskade av andra forskare. De nya fynden ser också ut att gå kraftigt på tvären mot den fortsatt ledande konventionella teorin om att pyramiderna uppfördes som gravmonument av faraoner. Zahi Hawass, arkeolog och Egyptens före detta minister för antikviteter och särskilt känd för sitt ihärdiga försvar av konventionella teorier kring pyramiderna, avfärdar exempelvis de nya rönen i sin helhet.

Påståendet om att radar har använts inuti pyramiden är falskt, och de tekniker som använts är varken vetenskapligt godkända eller validerade, säger Hawass till The National.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige sticker ut i ny global kartläggning av ekonomisk makt

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Mark Zuckerberg, Jeff Bezos och Elon Musk brukar räknas som tre av världens rikaste - och mäktigaste män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny internationell databas kartlägger världens mest ekonomiskt inflytelserika makthavare – och Sverige utmärker sig. I kontrast till många andra länder krävs här sällan några enastående akademiska meriter för att nå den finansiella toppen.

Vilka är de som styr världsekonomin egentligen? En grupp på 70 forskare har samlat in data om över 3 500 personer från 16 länder som tillsammans står för en majoritet (54 procent) av världens BNP.

Resultaten, presenterade i den nya World Elite Database (WED), visar både globala likheter och nationella skillnader när det gäller ålder, utbildning och bakgrund, och Sverige avviker markant i en fråga. Här har endast fem procent av de rikaste makthavarna en doktorsgrad – det lägsta värdet bland alla undersökta länder.

Det handlar om vd:ar och styrelseledamöter på storbolag, de med störst förmögenhet och personer med makt att reglera ekonomin. Medianåldern varierar stort: Den amerikanska finansiella aristokratin är äldst (62 år), medan Kina och Polen har yngsta toppskiktet (55 år).

Födelseort skiljer också: I Kina är nästan hälften av eliten födda i små byar, men bara 1 procent är utlandsfödda. I Storbritannien är däremot 45 procent av de rikaste födda utanför landet, ofta i Indien.

– Det är intressant att se att hela 20 procent av Storbritanniens ekonomiska elit kommer från landets forna kolonier, noterar Håkan Johansson, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom WED.

”Värderas inte högt i Sverige”

Sveriges ekonomiska härskarklass utmärker sig genom sin låga utbildningsnivå, även om man jämför med grannländerna. I Tyskland har en dryg tredjedel av de som har den ekonomiska makten en doktorsgrad eller motsvarande, jämfört med var tjugonde makthavare i Sverige.

– Det är helt klart så att en doktorsgrad inte värderas högt i Sverige och inte behövs för att nå samhällets ekonomiska topp, fortsätter Johansson.

En masterexamen är allra vanligast bland pamparna, förutom i Argentina, Italien och Storbritannien där en kandidatexamen är mer vanligt förekommande. Allra lägst utbildningsnivå har de som ärvt sin förmögenhet.

För att bli en del av den finansiella makten är en ekonomiutbildning annars den vanligaste vägen – förutom i Kina och Finland, där det är vanligare att de som nått ”toppen” i stället är civilingenjörer.

I Storbritannien, Polen och Schweiz värderas också juridik och humaniora högt – här har minst 20 procent av ”toppskiktet” studerat dessa ämnen – jämfört med färre än tio procent i de nordiska länderna.

”Har enorm makt”

Vissa kanske frågar sig varför det är viktigt för forskare att kartlägga makthavarnas bakgrund och meriter, men Håkan Johansson konstaterar att det handlar om en grupp som har ett extremt stort inflytande och att det är viktigt att försöka förstå hur och varför de fattar sina beslut.

– Ekonomiska eliter är intressanta eftersom de har enorm makt. De påverkar människors arbetsförhållanden, länders välstånd och den finansiella utvecklingen. Detta är den första databasen av sitt slag och vi är många forskare som kommer att använda den i våra studier.

– Ett exempel på forskning som vore intressant att göra med hjälp av databasen är att knyta den till vad ekonomiska eliter faktiskt gör med sin makt, exempelvis i studier av eliternas klimatpåverkan, fortsätter han.

World Elite Database (WED) är resultatet av ett internationellt samarbete mellan ett 70-tal forskare från bland annat Chile, Danmark, Italien, Frankrike, Finland, Kina, Norge, Polen, Portugal, Ryssland, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

Databasen är i nuläget tillgänglig enbart för forskare och innehåller drygt 3 500 namn från 16 länder som tillsammans står för 54 procent av världens bruttonationalprodukt.

Den första vetenskapliga artikeln baserad på materialet publicerades nyligen i British Journal of Sociology.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robotinsekter ska revolutionera jordbruket

Teknokratins framfart

publicerad 6 maj 2025
– av Redaktionen
En tidig version av robotinsekten från MIT.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Forskare utvecklar olika typer av robotinsekter. Tanken är att de ska revolutionera jordbruket när andra pollinatörer hotas av utrotning, men också att kunna syssla med övervakning.

Idag går en stor del av världens pollinatörer som exempelvis bin och fjärilar mot utrotning, och FN uppskattat att nära 35 procent är utrotningshotade globalt. Robotinsekter ska dock inte ersätta riktiga insekter, utan snarare utveckla jordbruket.

Pollinering är kritisk när det kommer till hela livsmedelsindustrin då 75 procent världens livsmedel som odlas är beroende av pollinering. Forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) menar att med artificiell pollinering, med robotinsekter, skulle jordbrukare i framtiden kunna odla frukt och grönsaker i lagerbyggnader med flera våningar. Detta uppges i sin tur öka avkastningen och samtidigt minska vissa av jordbrukets skadliga miljöeffekter.

Under en period har forskarna arbetat med att ta fram olika robotinsekter. Tidigare versioner av robotinsekten bestod av fyra identiska enheter, var och en med två vingar, som var kombinerade till en rektangulär enhet ungefär lika stor som en mikrokassett.

Nu har man tagit fram mycket mindre och mer hållbara robotinsekter. De nya robotarna kan sväva i cirka 1 000 sekunder, vilket är mer än 100 gånger längre än vad som tidigare visats. Samtidigt väger de ungefär som ett gem och kan flyga mycket snabbare.

Jämfört med den gamla roboten kan vi nu generera ett tre gånger större styrmoment än tidigare, vilket gör att vi kan utföra mycket sofistikerade och mycket exakta flygningar, säger forskaren Kevin Chen i ett pressmeddelande.

Målet är att uppnå en flygning som pågår längre än 10 000 sekunder. Vidare vill man förbättra precisionen så att den kan landa och starta från en blomma, något den i nuläget inte kan.

Foto: Harvard SEAS

Inspirerad av harkranken

Forskare vid Harvard University har även arbetat med att ta fram robotinsekter. RoboBee kan flyga, dyka och sväva som en riktig insekt, väger endast en tiondels gram och har ett vingspann på tre centimeter. Tanken med RoboBee är att den ska kunna användas för artificiell pollinering, men även för övervakning och räddningsinsatser.

Länge har forskare dock haft problem med att få den att landa på ett effektivt sätt, men nu har man lyckats lösa problemet. Med hjälp av inspiration från naturen har man nu lyckats uppgradera en till synes graciös landning för RoboBee.

Harkranken tillbringar en stor del av sitt korta liv med att landa och lyfta, och den har en stark förmåga att dämpa landningen med hjälp av sina långa ben som nästan fungerar som stötdämpare. Eftersom även robotens storlek och form redan liknade harkrankens valde forskarna att utveckla robotens ben likt den.

RoboBee kan dock inte flyga utan extern energi och är trådbunden. Tanken är nu att fortsätta utveckla roboten.

Det långsiktiga målet är full autonomi, men under tiden har vi arbetat med utmaningar för elektriska och mekaniska komponenter med hjälp av kopplade enheter, säger forskaren Robert Wood, från Harvard, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.