MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 29 augusti 2025

fredag 29 augusti 2025

 

Misstänkt samband mellan missfall och brist på vitamin D

publicerad 19 juni 2022
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ny forskning visar att det kan finnas ett samband mellan missfall och brist på vitamin D. I en granskning har forskare sett att kvinnor som hade brist på vitaminet hade dubbelt så stor risk att få missfall.

I Storbritannien har forskare vid Tommy’s National Centre for Miscarriage Research i Birmingham utfört en vetenskaplig granskning gällande samband mellan missfall och nivåer av vitamin D. Forskarna har tittat på tio olika studier där över 7 600 kvinnor ingick. I granskningen mättes kvinnornas nivåer av vitamin D som sedan jämfördes med antalet missfall.

Där fann man att kvinnor som hade brist på vitamin D löpte dubbelt så stort risk att få missfall jämfört med kvinnor som inte hade någon brist på vitaminet.

Dr Jennifer Tamblyn, som ledde granskningen, menar att vitamin D bland annat är viktigt för benutveckling hos det ännu utvecklande fostret.

Moderkakan producerar också stora mängder av den aktiva formen av vitamin D, sade Tamblyn.

Brist på vitaminet i samband med graviditet har tidigare endast kopplats till senare graviditetskomplikationer, men den här granskningen visar att det även kan ha en betydande roll även i det tidiga skedet, menar Tamblyn.

Det kan hjälpa kvinnor att lära sig om fördelarna med att ta kosttillskott tidigt, säger hon.

I Sverige saknas i nuläget tillräcklig forskning på D-vitaminnivåer hos svenskarna, enligt Livsmedelsverket. Däremot pekar de studier som finns på att nivån för vissa grupper är otillräckliga, till exempel hos vissa invandrargrupper och äldre som tillbringar lite tid utomhus. Det är också mer vanligt att man får brist under vinterhalvåret.

Fakta: D-vitamin

Solen är D-vitaminets främsta källa. I juni och juli räcker det att vara ute i i kortärmat upp till en kvart 2-3 gånger i veckan. Vitaminet lagras sedan i kroppen och det som har bildats av solen kan täcka en del av behovet under vinterhalvåret.

Från maten är det främst fet fisk som innehåller vitaminet. I Sverige berikas också ofta mjölk, yoghurt och andra liknande produkter med vitaminet. Ägg och kött innehåller också en del D-vitamin. Kantareller har också ett gott innehåll. Tillskott rekommenderas till alla barn under 2 år och alla vuxna över 75 år. Det gäller också alla som inte äter fisk eller D-vitaminberikad mat samt de som inte exponeras för solljus på sommaren. Gravida och ammande rekommenderas endast tillskott om man ingår i någon av de grupperna.

Stora mängder vitamin D kan vara giftigt, men man kan inte få i sig för mycket via maten utan endast via tillskott.

Källa: Livsmedelsverket

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI kan hitta dold cancer

Utvecklingen av AI

publicerad Igår 7:01
– av Redaktionen
AI kan underlätta uppföljning av friska män via vävnadsanalys.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet.

Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu.

I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer.

Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.

Träning av AI:n

Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby i ett pressmeddelande.

Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp.

Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, säger Wählby.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny mini-måne runt Uranus upptäckt

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Uranus taget 2023 av James Webb-teleskopet. Illustration av några av Uranus månar samt den nya.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


NASA har hittat en ny mini-måne som kretsar kring planeten Uranus. Månen är endast 10 kilometer bred.

Den nya månen upptäcktes i februari med hjälp av James Webb-teleskopet. Forskarna tror att månen tidigare gått obemärkt förbi på grund av sin ringa storlek och svaga ljusstyrka – så mycket att även rymdsonden Voyager 2 missade den när den passerade förbi Uranus för 40 år sedan.

Detta blir den 29:e månen som har upptäckts kring Uranus, och det är inte första gången man finner en mindre måne. Ungefär hälften av planetens månar är små, vilket är ovanligt för en planet.

Ingen annan planet har så många små inre månar som Uranus, och deras komplexa inbördes relationer med ringarna antyder en kaotisk historia som suddar ut gränsen mellan ett ringsystem och ett månsystem, säger Matthew Tiscareno från SETI Institute i Mountain View, Kalifornien, som är med i Nasa:s forskarteam och fortsätter:

Dessutom är den nya månen mindre och mycket svagare än den minsta av de tidigare kända inre månar, vilket gör det troligt att ännu mer komplexitet återstår att upptäcka.

Kan få namn från Shakespeare

Månen har inte fått något namn ännu, men alla andra månar är namngivna efter karaktärer från Shakespeare och Alexander Pope, som exempelvis Miranda, Ariel, Umbriel, Titania och Oberon.

Innan den kan få ett officiellt namn måste upptäckten godkännas av Internationella astronomiska unionen (IAU), som är den ledande myndigheten för att tilldela officiella namn och beteckningar till astronomiska objekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Komet från annat solsystem närmar sig jorden

publicerad 12 augusti 2025
– av Redaktionen
Kometen har inte utvecklat en svans ännu, men har en "droppformad kokong av stoft".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En sällsynt komet närmar sig vårt solsystem – men den passerar på tryggt avstånd. I september kan den bli synlig för amatörteleskop.

Kometen upptäcktes den 1 juli i år av Atlas-teleskopet i Chile och fick namnet 3I/Atlas. Det är det tredje interstellära objektet som någonsin observerats när det passerat genom vårt solsystem – därav siffran tre i namnet. De två tidigare objekten är 1I/’Oumuamua, upptäckt 2017, och 2I/Borisov, upptäckt 2019. Bokstaven ”I” står för interstellär.

När Nasa fotograferade kometen med Hubble-teleskopet den 21 juli befann den sig cirka 447 miljoner kilometer från jorden. Även om den ännu inte utvecklat en typisk svans, kunde man se att processen var på gång.

Hubble visar att kometen har en droppformad kokong av stoft som kommer från dess fasta, isiga kärna. Eftersom Hubble följde kometen längs en hyperbolisk bana syns de stillastående bakgrundsstjärnorna som streck i exponeringen”, skriver Nasa.

Okänd härkomst

Kometen färdas just nu genom rymden med en hastighet på cirka 210 000 kilometer i timmen. Den kommer att passera närmare Mars än jorden, men på ett säkert avstånd från båda planeterna och utgör därmed inget hot. Astronomer uppskattade först att den isiga kärnan var flera kilometer i diameter, men Hubbles observationer har förfinat uppskattningen till högst 5,6 kilometer – möjligen så liten som 320 meter.

3I/Atlas väntas bli synlig även för amatörteleskop i september, enligt CBS News. Den passerar närmast solen i oktober, men kommer då inte att vara synlig från jorden. I början av december förväntas den åter dyka upp på andra sidan solen, vilket möjliggör nya observationer.

Vilket solsystem kometen kommer ifrån är ännu okänt. När den närmar sig solen kommer den att smälta mer och avge gaser som teleskop kan analysera – gaser som kan ge ledtrådar om kometens ursprung.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Meteorit äldre än jorden kraschade in i hus

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Meteoriten syntes väl på himlen. Geologen Scott Harris visar upp ett fragment av meteoriten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En liten meteorit kraschade in i ett hus i USA under sommaren. Forskare har nu slagit fast att stenen är omkring 20 miljoner år äldre än jorden och kan ge nya insikter om hotet från framtida rymdobjekt.

Det var i juni i år som en meteorit kraschade in i ett hus i delstaten Georgia, USA. Meteoriten hade upptäckts redan innan nedslaget och hade då brunnit upp så pass mycket att den bara var ungefär lika stor som en körsbärstomat.

Strax innan den träffade marken hördes höga dån, och den färdades i en hastighet på omkring en kilometer per sekund. Inga personer uppges ha skadats, men husets tak ska ha genomborrats och golvet ska ha blivit lite skadat vid landningen.

Efter nedslaget hittades fragment av meteoriten både i huset och på andra ställen i Georgia. Sedan skickades en del av fragmenten till University of Georgia för analys. Där konstaterade forskare att fyndet var mycket speciellt.

Denna speciella meteor som kom in i atmosfären har en lång historia innan den nådde marken i McDonough, säger Scott Harris, geolog vid universitetet, i ett pressmeddelande.

Genom optisk mikroskopi och elektronmikroskopi fastställde Harris och hans team att stenen var en kondrit – den vanligaste typen av stenmeteorit. Det anmärkningsvärda var dock att meteoriten uppskattas vara cirka 4,56 miljarder år gammal, alltså omkring 20 miljoner år äldre än jorden.

Vill förstå framtida hot

Objektet, som fått namnet McDonough-meteoriten, är den 27:e meteoriten som har hittats i Georgia.

Det här är något som man förväntade sig skulle hända en gång var tjugonde år, inte flera gånger inom loppet av 20 år, säger Harris.

Harris hoppas kunna publicera sina fynd om asteroidens sammansättning och hastighet, vilket kommer att bidra till förståelsen av hotet från ytterligare asteroider.

En dag kommer det att finnas en möjlighet, och vi vet aldrig när det kommer att ske, att något stort träffar jorden och orsakar en katastrofal situation. Om vi kan skydda oss mot det, vill vi göra det, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.