Annons:

Forskare: Världens genetiska mångfald minskar – men utvecklingen kan vändas

Den biologiska mångfalden

Publicerad februari 10, 2025 – av Redaktionen
Skandinaviska fjällrävar hotas av inavel på grund av en krympande genpool.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En ny omfattande studie visar att den genetiska mångfalden hos djur och växter minskar världen över.

Studien bygger på analyser av över 80 000 vetenskapliga artiklar och påvisar att fåglar och däggdjur är särskilt drabbade. Samtidigt lyfter forskarna fram flera bevarandeåtgärder som kan bromsa den negativa utvecklingen.

Genetisk mångfald spelar en central roll för att djur och växter ska kunna anpassa sig till förändringar i omgivningen. En stor variation i arvsmassan ökar chanserna att vissa individer utvecklar egenskaper som gör dem mer motståndskraftiga mot exempelvis torka eller höga temperaturer. Dessa egenskaper kan sedan föras vidare till kommande generationer och bidra till artens överlevnad.

Ett internationellt forskarteam, där bland annat Uppsala universitet, Stockholms universitet och Naturvårdsverket ingår, har analyserat genetiska förändringar hos 628 arter under en period av över 30 år. Studien, som publicerats i tidskriften Nature, visar en global minskning av genetisk variation.

Annons:

– Studien visar att förlusten av genetisk variation är utbredd, vilket är alarmerande, men verktygen för att motverka vidare förlust finns, vilket är hoppfullt, säger Sara Kurland, postdoktor vid Institutionen för geovetenskaper, vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Återställa viktiga livsmiljöer

Forskarna lyfter fram fem centrala åtgärder för att bevara genetisk mångfald. En av dessa är att tillföra nya individer till populationer för att motverka genetisk utarmning. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att begränsa fortplantningen av vissa individer för att förhindra inavel.

Att skydda och återställa viktiga livsmiljöer är en annan åtgärd som kan stärka arters genetiska variation. Exempelvis kan återställande av våtmarker bidra till att skapa stabila ekosystem där populationer kan växa och diversifieras.

I de fall där en art hotas av sjukdomar, konkurrens eller predation från andra arter kan kontroll av dessa faktorer vara en lösning. Den svenska fjällräven är ett exempel där återhämtningen hämmas av konkurrens från rödräv.

Att återställa våtmarker bedöms också vara en viktig åtgärd. Foto: Abrget47j/CC BY-SA 3.0

Återinförande av arter

Den sista åtgärden som lyfts fram är att införa eller återinföra populationer i områden där genetisk variation gått förlorad. Detta är en omdiskuterad metod men kan i vissa fall bidra till att stärka den genetiska mångfalden och öka arters överlevnad.

– Överlag visar studien att det finns effektiva metoder för bevarande och data som gör det möjligt att strategiskt rikta åtgärder. Men då måste den genetiska komponenten övervägas, säger Kurland.

– Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, tillägger Catherine Grueber, forskare vid University of Sydney och ledare för studien.

Älg
Älgen är en av de arter som kartläggs. Foto: Ryan Hagerty

Hoppas på ökat politiskt stöd

I Sverige använder forskare redan DNA-baserade indikatorer för att övervaka arter som lax, öring och älg i ett samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.

– Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt, berättar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till studien.

Forskarna hoppas att resultaten leder till konkreta åtgärder och ökat politiskt stöd för naturvårdsarbete.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Lägre lön – mer liv i trädgården

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 27, 2025 – av Redaktionen
Forskare ser trädgårdar som ett potentiellt verktyg för att bevara biologisk mångfald i takt med att den globala mångfalden minskar.

Hushåll med lägre inkomst tenderar att ha mer biologisk mångfald i sina trädgårdar, enligt en studie från North Carolina State University. Personer med högre inkomst föredrar i stället kortklippta gräsmattor.

I studien, som publicerats i HortScience, har forskare undersökt attityder kring biologisk mångfald i USA. Där frågade man över 2 000 personer och tittade på huruvida de hade någon medfödd uppskattning till biologisk mångfald, något som kallas biofili.

Resultaten visade att långt ifrån alla människor hade en medfödd uppskattning till biologisk mångfald och det varierade kraftigt mellan individer. Däremot var det inte ovanligt att den kunde uppstå tidigt i livet.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och klimatmålen nås ofta inte. Därför har forskare börjat se trädgårdar som ett verktyg för att bevara växt- och djurliv. Men för att lyckas måste man först förstå vilka som är villiga att låta sina trädgårdar växa vildare.

Annons:

En enskild persons trädgård kommer inte att göra mycket individuellt, men som kollektiv kan de utgöra en stor del av bevarandet av den biologiska mångfalden. Frågan blir då: hur får man dessa människor att förändra sina trädgårdar på det sättet? säger Vanessa Woods, doktorand vid NC University i ett pressmeddelande. För att göra det måste man först identifiera de människor som är mottagliga för dessa mer naturliga trädgårdar med större biologisk mångfald.

Inkomst spelar roll

Den viktigaste faktorn för biofili var inkomstnivån, konstaterar forskarna. Ju högre inkomst desto mindre benägna var människor till att ha mer biologisk mångfald i sin trädgård, och föredrog renklippta gräsmattor.

Ju lägre inkomstnivån var, desto mer positivt inställda var man till en mer vildvuxen trädgård. Hushåll med en inkomst under 25 000 dollar, eller 237 000 svenska kronor, om året visade störst intresse för biologisk mångfald. Dessutom var personer som levde mer miljövänligt också mer öppna för en trädgård som gynnar biologisk mångfald.

Melinda Knuth, ledande forskare och biträdande professor vid North Carolina State University, menar att det är viktigt att identifiera dem som attraheras av biologisk mångfald för att överbrygga klyftan mellan avsikt och bevarandeåtgärder.

Genom att få en bättre förståelse för vilka som kan vara mottagliga för biologisk mångfald i trädgården kan vi göra vårt utåtriktade arbete mer effektivt och fokusera våra insatser där de har störst effekt, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Leopardsälar sjunger vaggvisor

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 24, 2025 – av Redaktionen
Leopardsälhanar sjunger upp till 13 timmar per dag under parningssäsongen för att locka honor

Lockropen, eller sångerna, från leopardsälar påminner om mänskliga barnramsor och vaggvisor, visar nya analyser. Bland annat påminner sången om "Bä, bä vita lamm".

Leopardsälar lever i Antarktis där de mestadels tillbringar sin tid med att jaga pingviner eller tar det lugnt på den flytande havsisen. De kan bli närmare fyra meter långa och väga mellan 300 och 500 kilo. Hanarna har också en annan repetitiv sysselsättning – och det är att leta reda på en hona att para sig med. För att göra detta "sjunger" hanarna när de är under vattnet. Det gör de varje dag från slutet av oktober till början av januari.

Hanarna kan sjunga i upp till 13 timmar per dag. Även honor sjunger, men endast några få dagar på året då de är brunstiga.

De är otroligt engagerade. De är som Antarktiska oceanens sångfåglar. Om du släpper ner en hydrofon i vattnet någonstans i regionen under parningssäsongen, kommer du att höra dem sjunga, säger professor Tracey Rogers, från University of New South Wales (UNSW), i ett pressmeddelande.

Annons:

Nu har forskare analyserat inspelningar av sälhanarnas sånger för att bättre förstå deras struktur och mönster. Där upptäckte man att strukturen i leopardsälarnas sång påminner om ramsor eller vaggvisor.

"Bä, bä vita lamm"

Totalt studerades sånger från 26 olika hanar och man fann att ljuden var mycket lika i tonhöjd och längd, men att ordningen och mönstret i vilka ljuden avges varierade avsevärt mellan individer.

"Vi tror att detta är en medveten strategi. Leopardsälar är ensamma djur, men hanarna behöver sina läten för att höras över de vidsträckta isiga havsområdena för att locka till sig en partner", skriver forskarna i Science Direct.

Forskarna jämförde sången med flera olika stilar av mänsklig musik och upptäckte att den bestod av fem viktiga toner. Det som också stack ut var likheterna mellan förutsägbarheten hos barnramsor och leopardsälarnas läten. Barnramsor karaktäriseras av att de är enkla, repetitiva och lätta att komma ihåg, något som också sälarnas sång var.

Bland annat fann man likheter med de kända ramsorna "Blinka lilla stjärna", "Bä, bä vita lamm" och den klassiska "Rockabye baby". Sannolikt gör de enkla melodierna det möjligt för leopardsälhanen att fortsätta sjunga sin unika locksång under flera dagar, vilket är viktigt för att undvika förändringar i tonhöjd eller frekvens eftersom det skulle kunna skapa missförstånd hos andra leopardsälar.

Det är ordningen och mönstret som är viktigt. De har stiliserat det till en nästan tråkig grad, vilket vi tror är en medveten strategi, så att deras läten hörs långt över isen, säger professor Tracey Rogers.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025 – av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 7, 2025 – av Redaktionen
Storkriket har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas "The World Network of Biosphere Reserves".

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Annons:

Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.