Vatikanen befinner sig åter i fokus för kritik efter anklagelser om att interna system möjliggjort penningtvätt. En tidigare högt uppsatt finanspolis inom Vatikanen hävdar att dokumenterade transaktioner kan ha manipulerats i efterhand. Vatikanen förnekar anklagelserna men säger sig ta dem på största allvar.
Vatikanens ekonomi har skakats av nya avslöjanden om påstådda oegentligheter i system som hanterar banköverföringar, rapporterar Politico.
Stadsstatens tidigare högsta finanspolis har hävdat att dess lönebyrå kunde ändra namn och kontonummer på transaktioner efter att de gjorts, vilket maskerade mottagarnas och avsändarnas identitet.
Det innebar att namn och kontonummer kunde ändras flera dagar efter att en överföring genomförts. Systemet beskrivs som en ”huvudnyckel” som kan användas för att dölja pengar som flyttats till privata konton, vilket i sin tur gav stort utrymme för penningtvätt och regelbrott.
Decennier av kontroverser
Vatikanen har fördömt anklagelserna som tekniskt omöjliga, men har samtidigt bekräftat vikten av att utreda saken noggrant.
Ekonomiavdelningen under påve Leo XIV försöker stärka kyrkans rykte efter decennier av ekonomiska kontroverser, där Vatikanbanken (Istituto per le Opere di Religione, IOR) varit i centrum för återkommande skandaler om penningtvätt, förskingring och korruption.
Trots anklagelserna visar Vatikanens senaste årsrapport en minskning med ungefär en tredjedel av misstänkta finansiella transaktioner jämfört med föregående år.
Under 2024 uppger Vatikanens egna rapporter att myndigheterna har fryst flera bankkonton med sammanlagt över två miljoner euro och stoppat tre misstänkta överföringar på drygt en miljon euro.

Svårgenomtränglig struktur
Samarbetet med internationella myndigheter, däribland USA:s skatteverk (IRS), har intensifierats för att stärka kontroll och transparens. Senaste årens reformer har dock mött motstånd och Vatikanens komplexa strukturer och vissa automatiska kontrollmekanismer har kritiserats för bristande effektivitet.
En omfattande rättsprocess som berör flera högt uppsatta personer inom Vatikanens finansförvaltning, åtalade för bland annat penningtvätt, förskingring och bedrägeri, pågår för närvarande.
Historiskt sett har Vatikanens ekonomi varit svårgenomtränglig och saknat modern öppenhet, något påve Leo XIV sedan sitt tillträde arbetat för att förändra.