MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 28 juli 2025

måndag 28 juli 2025

Utländska företag lägger beslag på mark i fattiga länder

Uxbridge - Omkring 45 miljoner hektar i Afrika, Sydasien och Latinamerika - motsvarande 60 procent av EU:s jordbruksmark - har tagits över eller är på väg att tas över av utländska investerare. Det är framför allt i länder i Afrika som jakten på bördig jordbruksmark är som mest intensiv.

publicerad 20 juni 2013
Bördiga fält tas över av storföretag ifrån fattiga småbönder som saknar papper på sitt ägande

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det visar en ny rapport från International Land Coalition, ILC som släpptes i måndags. ILC är en koalition av över hundra organ och organisationer som arbetar med markfrågor och rätten till mat, däribland Världsbanken och FN:s miljöprogram Unep.

– Afrika är platsen för billiga markaffärer och de flesta investerare kommer från västländer som USA och Storbritannien. Vissa investerare håller inte på med jordbruk utan är endast intresserade av markspekulation. De är ute efter en årlig avkastning på 20 till 25 procent och många lyckas med detta, säger Michael Taylor från ILC, till IPS.

Globalt sett handlar det om 45 miljoner hektar mark som redan är eller är på väg att hyras ut till utländska investerare i Afrika, Sydasien och Latinamerika. Omkring hälften av marken används för livsmedelsproduktion och hälften för biobränsle, enligt de uppgifter som sammanställts av ILC.

Teresa Anderson, vid den brittiska miljöorganisationen Gaia Foundation, säger att avtalen är till skada för den lokala näringen och tvingar småodlare att lämna sin mark.

Större delen av den mark i Afrika som används för livsmedelsproduktion ägs gemensamt av lokala samhällen. I Asien och Sydamerika finns hundratals miljoner små markägare som inte har några formella bevis för att de äger marken. Detta utnyttjas av regeringar som säljer eller arrenderar ut deras mark till privata företag.

Pensionsfonder och investeringsfirmor jagar jordbruksmark eftersom det ger en stabil avkastning och anses vara nästa stora lönsamma affärssektor.

Experter vid Georgia-universitetet avslutade nyligen en studie av 34 markförvärv i Afrika och drog slutsatsen att i de allra flesta fall hade lokalbefolkningen förlorat sin mark och sitt levebröd utan att egentligen få några fördelar i utbyte.

Enligt ILC:s Land Matrix Global Observatory, som är en webbplats som innehåller uppgifter på över tusen markaffärer världen över, är USA, Malaysia, Förenade Arabemiraten och Storbritannien de länder som är störst på storskaliga markförvärv. De största markaffärerna gäller mark i södra Sudan och Papua Nya Guinea.

Michael Taylor från International Land Coalition säger dock att det är svårt att spåra alla markaffärer.

– Det finns ett stort antal som inte finns med på webbplatsen. Det gäller bland annat interna markaffärer och elitens markarrenderingar i olika länder.

Lalji Desai, herde i delstaten Gujarat i Indien, berättar hur utvecklingen har sett ut där.

– Under de senaste tre åren har regeringen sålt mer än 50 000 hektar av vår mark till företag.

Det är en del av delstatsregeringens plan för utveckling, men Desai och lokala jordbrukare vill kunna fortsätta med sitt lantbruk. Uppåt 70 byar med en sammanlagd befolkning på 125 000 människor befinner sig nu i ”särskilda investeringszoner” och deras mark delas ut till utländska företag som Suzuki och Hitachi, förklarar Desai.

Han säger att många företag får tillgång till betydligt mer mark än de är i behov av och tjänar pengar på att sälja av en del av den.

– Markpriserna har stigit 20 gånger de senaste tio åren. Alla vill köpa mark, inklusive mäktiga politiker, säger Desai.

Det här är den här situationen som ILC hoppas kunna sprida information om genom sin webbplats.

– Förhoppningen är att Land Matrix Global Observatory kommer bli ett viktigt verktyg för att åtgärda bristen på insyn i stora markaffärer, säger Ward Anseeuw från Centrum för internationellt forskningssamarbete om jordbruksutveckling, Cirad.

 

Stephen Leahy/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina inför nationella barnbidrag för att vända demografisk utveckling

Det moderna Kina

publicerad Idag 19:30
– av Markus Andersson
Många lokala kinesiska myndigheter, exempelvis Hohhot, huvudstaden i Inre Mongoliet, har redan infört egna barnbidrag för att uppmuntra barnafödande.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kina genomför sin största satsning någonsin på att öka landets sjunkande födelsetal genom att erbjuda alla föräldrar nationella barnbidrag. Varje barn under tre år berättigar till drygt 5 000 kronor årligen i statligt stöd.

Kinas regering presenterade på måndagen en omfattande reform där föräldrar årligen kommer att få ungefär 500 dollar per barn under tre år, motsvarande cirka 5 400 kronor. Beslutet kommer som en direkt reaktion på landets allvarliga demografiska kris där befolkningen har minskat under tre år i följd, rapporterar AFP enligt France 24.

Enligt FN:s befolkningsprognoser riskerar Kina att se sin befolkning sjunka från dagens 1,4 miljarder invånare till 800 miljoner år 2100. Förra året föddes endast 9,54 miljoner barn i landet – hälften så många som 2016, året då den kontroversiella ettbarnspolicyn avskaffades efter mer än tre decennier.

”Detta är en stor nationell policy som syftar till att förbättra folkets välbefinnande”, rapporterade den statliga tv-kanalen CCTV. Stödet gäller retroaktivt från den 1 januari i år och bygger på ett beslut från det styrande kommunistpartiet och statsrådet.

Föräldrar välkomnar men vill ha mer

I Beijing har föräldrarna tagit emot nyheten positivt, men många menar att betydligt mer krävs för att de ska överväga fler barn.

För unga par som just gift sig och redan har ett barn kan det faktiskt uppmuntra dem att överväga ett andra barn, säger Wang Xue, som är mamma till en nioårig son.

Bidraget hjälper trots allt till att lätta på bördan och ger också en viss psykologisk tröst, fortsätter Wang.

Den 36-åriga mamman understryker dock att de nya åtgärderna inte räcker för att övertyga henne att skaffa ytterligare ett barn.

Att ha ett barn är hanterbart, men om jag hade två skulle jag känna en viss ekonomisk press, säger hon.

Zhang Wei, en 34-årig far till en dotter och en son, kallar de nya bidragen för ”en bra början” eftersom kostnaderna för att uppfostra barn fortsätter att stiga.

Jämfört med vår generation har kostnaderna definitivt ökat exponentiellt, konstaterar han.

Analytiker: Rätt riktning men otillräckligt

Ekonomiska experter menar att bidragen är ett steg i rätt riktning men varnar för att åtgärderna ensamma inte kommer att vända befolkningsminskningen eller stimulera den inhemska konsumtionen.

Det är uppmuntrande att regeringen äntligen börjar använda skattesubventioner för att öka fertiliteten, säger Zhiwei Zhang, vd och chefsekonom på Pinpoint Asset Management.

Zichun Huang, Kinaekonom på Capital Economics, beskriver policyn som en ”stor milstolpe” när det gäller direkta utbetalningar till hushållen och menar att den kan lägga grunden för fler skatteöverföringar i framtiden. Han påpekar dock att summorna är för små för att ha ”någon kortsiktig inverkan på födelsetalet eller konsumtionen”.

Lokala initiativ redan på plats

Många lokala myndigheter har redan infört egna barnbidrag för att uppmuntra barnafödande. I mars började Hohhot, huvudstaden i Inre Mongoliet, erbjuda invånare upp till 100 000 yuan (cirka 150 000 kronor) per nyfött barn för par med tre eller fler barn. Första och andra barnet berättigar till 10 000 respektive 50 000 yuan i bidrag.

I Shenyang i nordöstra Liaoning-provinsen får familjer som skaffar ett tredje barn 500 yuan per månad tills barnet fyller tre år. Mer än 20 provinsiella myndigheter erbjuder nu olika former av barnbidrag enligt officiell statistik.

Premiärminister Li Qiang lovade att tillhandahålla nationella barnbidrag under regeringens årliga arbetsrapport i mars.

Åldrande befolkning skapar oro

Kinas krympande befolkning åldras också snabbt, vilket väcker oro för landets framtida pensionssystem. Under 2024 fanns det nästan 310 miljoner människor som var 60 år eller äldre.

Landet förlorade också sin position som världens mest folkrika nation till Indien 2023, efter att befolkningen minskade med 1,39 miljoner människor förra året. Låga äktenskapsfrekvenser och unga pars oro för höga barnuppfostringskostnader och karriärspåverkan bidrar till den fortsatta nedgången i antalet födda barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Cyberattack mot Aeroflot – tiotals flygningar inställda

publicerad Idag 17:55
– av Markus Andersson
Ukrainska och vitryska hackargrupper har tagit på sig ansvaret som orsakat stor skada och oro bland flygresenärer i flera länder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands största flygbolag utsattes på måndagen för en omfattande cyberattack som tvingade bolaget att ställa in minst 42 avgångar. Ukrainska och vitryska hackergrupper har tagit på sig ansvaret för attacken, som enligt dessa förstörde tusentals servrar och komprometterade känsliga databaser.

Aeroflot meddelade på måndagen att bolaget drabbats av allvarliga störningar i sina elektroniska system, vilket lett till omfattande förseningar och inställda flygningar över hela det ryska ruttnätet, skriver The Moscow Times.

”Kunder kan stöta på problem när de försöker komma åt våra tjänster”, meddelade flygbolaget i ett uttalande, och passagerare uppmanades att följa uppdateringar på flygplatsernas webbsidor och informationstavlor.

Bolaget försäkrade att dess tekniska team ”aktivt arbetar för att minimera påverkan på flygverksamheten och återställa alla tjänster till det normala så snabbt som möjligt”.

Hackare hävdar omfattande skador

Den ukrainska hackergruppen, Silent Crow, och den vitryska gruppen, Cyber Partisans, tog senare på sig ansvaret för systemhaverierna. Grupperna beskrev attacken som en ”långsiktig och storskalig operation” som resulterat i ”fullständig kompromettering och förstörelse av Aeroflots interna IT-infrastruktur”.

Enligt hackarnas påståenden förstördes omkring 7 000 servrar i attacken. De hävdar också att de fått tillgång till flyghistorikdatabaser, komprometterat kritiska företagssystem, tagit kontroll över anställdas personliga datorer och extraherat data från övervaknings- och avlyssningsservrar.

Ryssland inleder utredning

Rysslands allmänna åklagarmyndighet bekräftade senare att en cyberattack låg bakom systemfelen hos Aeroflot och meddelade att en brottsutredning inleds. Myndigheten nämnde dock inte namnen på hackergrupperna.

Kremls talesman, Dmitrij Peskov, kommenterade rapporterna om attacken på måndagen:

Rapporterna om hackerattacken är ganska alarmerande.

Enligt flygspårningstjänster på internet hade minst 42 Aeroflot-flygningar ställts in fram till sen måndag förmiddag, Moskva-tid. Flygbolaget varnade för ytterligare förseningar och inställningar medan arbetet med att återställa systemen pågick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nederländerna pekar ut Israel som hotaktör i ny säkerhetsrapport

publicerad Idag 11:42
– av Redaktionen
Arkivbild: Israels försvarsminister Israel Katz och delar av förödelsen i Gaza.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nederländernas antiterrormyndighet inkluderar Israel i sin senaste rapport som en av de statliga aktörer vilka bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet. Landet placeras därmed bredvid bland andra Iran, Nordkorea och Turkiet.

Nederländernas nationella samordnare för terrorism och säkerhet (NCTV) publicerade den 17 juli 2025 sin årliga rapport ”Bedömning av hot från statliga aktörer 2025” (Beoordeling Dreigingen door Staatactoren 2025), där Israel för första gången listas som en säkerhetshotande aktör.

Israels placering på listan kopplas till bedömningar att landet använder informella metoder för att påverka den allmänna opinionen och det politiska beslutsfattandet i Nederländerna, rapporterar bland andra The Jerusalem Post.

Rapporten hänvisar särskilt till en incident i Amsterdam i november 2024, då israeliska supportrar till fotbollslaget Maccabi Tel Aviv attackerades. Efter händelsen spreds en rapport från israelisk sida som innehöll detaljer om de misstänkta, däribland deras namn.

Rapporten distribuerades dock inte via officiella diplomatiska kanaler utan skickades direkt till utvalda politiker och journalister i Nederländerna. NCTV framhåller att detta kan ha bidragit till att individer utsattes för hot, skrämsel eller i värsta fall attacker.

Rapporten en del av en bredare analys

Utöver händelsen i Amsterdam pekar rapporten även på Israels påtryckningar mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag. NCTV:s bedömning är att sådana metoder kan undergräva Nederländernas suveränitet och skapa en splittring i det politiska och mediala landskapet.

Israel nämns således vid två skilda tillfällen i rapporten, vilket understryker den växande uppmärksamheten kring landets aktiva utrikespolitiska och säkerhetsrelaterade påverkan inom Europa.

I rapporten klassificeras Israel tillsammans med andra länder som Nordkorea, Iran, Ryssland och Turkiet, vilka alla bedöms använda liknande strategier för att påverka och destabilisera utländska regeringar och samhällen.

Nederländska myndigheter betonar dock att rapporten är en del i en bredare analys av internationella säkerhetshot, och inte nödvändigtvis innebär en diplomatisk åtgärd mot Israel i nuläget.

Israels växande inflytande oroar

Utöver rapporten finns det bedömare som menar att det pågående Gazakriget också bör ses som en orsak till det försämrade förhållandet mellan de båda länderna. Nederländerna är ett av få länder i Väst som förespråkat en mer kritisk hållning gentemot Israels agerande.

Det internationella samfundet bevakar utvecklingen, där vissa europeiska länder uttryckt oro över Israels växande inflytande i demokratiska processer på kontinenten. Å andra sidan finns fortsatta diplomatiska kanaler och samtal för att minska spänningarna.

Nederländernas senaste hotrapport är ett tydligt exempel på hur de europeiska säkerhetsmyndigheterna breddar sina bedömningar av potentiella hot – bortom den traditionella bilden – och ser till att även indirekta och informella påverkansmetoder uppmärksammas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Expert fördömer israelisk lufthjälp till Gaza: ”En skenmanöver”

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Igår 15:38
– av Markus Andersson
Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, menar att det israeliska förslaget att tillåta hjälpsändningar från luften sannolikt är en strategi för att se till att mindre mat kommer in.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israels hjälpsändningar via luften till Gaza är en ineffektiv skenmanöver som hindrar verklig hjälp att nå fram. Det menar Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, efter att den israeliska militären, IDF, inlett dagliga ”humanitära pauser” i striderna.

Den israeliska militären genomför sedan i söndags dagliga eldupphör mellan klockan tio på förmiddagen och åtta på kvällen i tätbefolkade delar av Gaza, inklusive Al-Mawasi, Deir al-Balah och Gaza City. I samband med pauserna har IDF släppt hjälpförsörjning från luften, innehållande mjöl, socker och konserver.

Men von Schreeb är kritisk till metoden.

— Vi vet att det är extremt ineffektivt, det är tio gånger dyrare än att ta in maten via väg. I det här fallet, i Gaza där det finns infrastruktur även om mycket är förstört, är det bara dåligt och sannolikt en strategi för att se till att mindre mat kommer in, säger han.

Riskfylld distribution

Professorn varnar också för att den luftburna hjälpen kan hamna i fel händer eller orsaka ytterligare faror för civilbefolkningen.

De kan ju hamna hos de som har kalasjnikovs som kan mota bort den övriga civilbefolkningen och istället sälja maten, säger von Schreeb.

FN-systemet har enligt experten 6 000 lastbilar redo i Jordanien och Egypten, men gränserna till Gaza förblir stängda. Sedan FN-organet UNRWA i praktiken förbjudits verka i Israel har den israelisk-amerikanska organisationen Gaza Humanitarian Foundation tagit över matutdelningarna – med dödliga konsekvenser. Över 1 000 personer rapporteras ha omkommit eller dödats vid organisationens distributioner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.