MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 30 september 2025

tisdag 30 september 2025

 

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad 5 september 2025
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Bryssel talar om fred men planerar krig

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 12:28
– av Jan Sundstedt
"Ungrare och slovaker vet vad krig innebär, och vi kommer inte att tvingas in på den vägen", lovar Viktor Orbán.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ungerns premiärminister Viktor Orbán anklagar EU-makthavarna för att tvinga medlemsländerna in i krig mot Ryssland och jämför Bryssel med kommunisttidens förtryck.

— När Bryssel talar om europeisk fred menar de egentligen krig, säger han och varnar för att unga européer kommer att skickas till fronten om makthavarna får sin vilja igenom.

I ett tal som hölls i veckan under ett möte med Slovakiens premiärminister Robert Fico riktade Orbán skarp kritik mot EU:s ledning och hävdade att denna öppet förbereder för krig medan den talar om fred.

— Precis som de gamla imperier som förtryckte oss har Europeiska unionen nu förvandlat sig själv till ett krigsprojekt, betonade Ungerns premiärminister.

— I Bryssel förklarar de öppet att uppgiften för det kommande decenniet är att besegra Ryssland på östfronten. Detta innebär att varje europeisk person, varje europeiskt företag och varje europeisk nationalstat ska tjäna detta mål om de tillhör unionen, sa Orbán.

Den ungerske ledaren menade att detta är något som Ungern motsätter sig, men att EU ändå försöker tvinga på dem denna agenda.

— Vi ungrare vill inte detta, ändå vill de tvinga det på oss. Mina vänner, detta kallas förtryck.

Drar paralleller till kommunisttiden

Orbán drog paralleller till den kommunistiska eran och menade att dagens EU påminner om dåtidens förtryck.

— Vi är inte förvånade, vi har sett detta förut. Jag minns hur de under kommunisttiden talade om frihet, de kallade till och med tidningen vid det namnet. Nu när Bryssel talar om europeisk fred menar de egentligen krig.

Han betonade att både ungrare och slovaker har egen erfarenhet av krigets konsekvenser.

— Ungrare och slovaker vet vad krig innebär. De unga skickas till fronten, våra tillgångar beslagtas förr eller senare och kanaliseras till krigsmål, och sedan följer ekonomiskt elände medan vi ber för att fronten inte ska nå oss, för då kommer ingen sten att lämnas orörd.

”De är alla Bryssels agenter”

Orbán gick också till attack mot vad han beskriver som Bryssels politiska representanter i Centraleuropa, inklusive i Ungern.

— De politiska representanterna för Bryssels krig finns i varje centraleuropeiskt land och de arbetar här i Ungern också. De är lätta att känna igen: aggressiva, våldsamma, hotfulla. De är alla Bryssels agenter, sa han och anklagade dem för att ”fabricera falska nyheter, sprida förtal och viska propaganda med målet att destabilisera.”

Trots den hårda retoriken avslutade Orbán med en uppmaning om enighet och besinning.

— Vi lever i en tid när nykterhet, lugn och fattning behövs och vi måste om och om igen upprepa att vi tror på kärlekens och enighetens kraft. Den som lär sig av det förflutna kommer att skydda framtiden.

”Vet vad krig innebär”

På den sociala medieplattformen X utvecklade Orbán sin kritik ytterligare.

”Bryssel har förvandlat EU till ett krigsprojekt. De talar om fred men förbereder för krig och försöker tvinga alla nationer in i sin agenda”, skrev han och tillade:

”Ungrare och slovaker vet vad krig innebär, och vi kommer inte att tvingas in på den vägen. Vi väljer suveränitet och kärlekens och enighetens kraft framför förtryck”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Drönarlarmen: Ulf Kristersson pekar ut Ryssland – trots avsaknad av bevis

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 15:27
– av Jan Sundstedt
Har en drönarparanoia drabbat de nordiska länderna, frågar sig många kritiker mot bakgrund av den senaste tidens alltmer kärva retorik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

De senaste veckorna har rapporter om misstänkta drönarobservationer över flera nordiska och östeuropeiska länder skapat oro. Trots att inga neutrala och konkreta bevis presenterats pekar politiker i väst ut Ryssland som ansvarig aktör.

Myndigheter i bland annat Sverige, Norge och Danmark har sedan september uppgett att okända drönare flugit i eller nära ländernas luftrum.

Sedan den första hävdade siktningen har påståenden om drönare förekommit över alltifrån militäranläggningar och flygplatser till lite var som helst.

I Sverige slog statsminister Ulf Kristersson fast att Ryssland sannolikt ligger bakom de misstänkta drönarna.

Kristersson kallade det en allvarlig säkerhetsrisk och uppgav att allting talar för rysk inblandning, men presenterade inga nya belägg.

Allting talar för det, sedan är alla länder försiktiga med att säga att det är ett land om man inte vet det. I Polen vet vi att det var på det sättet. Jag tror vi ska vara medvetna om att det lika gärna kan ske hos oss, sade han på måndagen i Schibsted-ägda TV4:s Nyhetsmorgon.

Konkreta bevis saknas

Även i Danmark och Norge har försvarskällor antytt rysk inblandning i drönarobservationerna. De menar att observationerna följer ett mönster där ”främmande makt” kartlägger kritisk infrastruktur.

På EU-nivå har företrädare för både Nato och enskilda medlemsstater uttryckt oro för ett ”mönster av rysk destabilisering”. Samtidigt har man hittills inte lagt fram några bekräftade data, radarbilder eller identifierade vrakdelar som skulle styrka påståendena.

Försvarsmakten i Sverige understryker att luftrummet övervakas dygnet runt och att varje observation dokumenteras. Men än så länge har man inte presenterat några konkreta bevis som kopplar de aktuella drönarna till just Ryssland.

Foto: MaxPixel

Även Polen och Estland har de senaste veckorna anklagat Ryssland för olika former av luftrumskränkningar.

Enligt estniska myndigheter ska ryska jaktplan den 19 september ha passerat in över och därmed kränkt estniskt luftrum. Polens premiärminister Donald Tusk har i sin tur anklagat Ryssland för att härom veckan avsiktligt ha skickat ett dussintal ryska drönare över polskt luftrum i landets östra delar.

Trots anklagelserna saknas fortfarande verifierade bevis för att de aktuella incidenterna har någon direkt koppling till ryska förband.

Spär på spänningarna

Flera bedömare påpekar att den återkommande retoriken riskerar att förvandlas till ett mönster där antaganden och påståenden får rollen som faktiska bevis. När politiska ledare på förhand pekar ut en aktör kan det enligt kritiker bidra till att späda på spänningarna utan att skapa klarhet i vad som verkligen har skett.

Även frågan om proportioner lyfts. Under de senaste åren har både statliga och privata drönare ökat kraftigt i antal. En del av observationerna kan därför, enligt sakkunniga, handla om civila farkoster som inte har något med militär verksamhet att göra.

Situationen utreds vidare av berörda myndigheter. Om något land lyckas dokumentera tydliga tekniska spår eller beslagta drönare som kan knytas till en aktör återstår dock att se.

Tills vidare bygger påståendena om rysk inblandning överlag helt på antaganden och politiska markeringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Georgiens premiärminister: Väst försöker iscensätta statskupp

Det nya kalla kriget

publicerad 24 september 2025
– av Markus Andersson
Kobakhidze varnar för att demonstrationerna kan leda till samma kaos som i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze anklagar utländska underrättelsetjänster för att finansiera de regeringskritiska protesterna och varnar för att dessa försöker iscensätta en kupp liknande den i Ukraina 2014.

Uttalandet kommer efter växande press från västerländska regeringar och inhemska protester, som fördömt vad de betraktar som Georgiens avsteg från landets planerade väg mot EU-medlemskap.

Vid måndagens presskonferens drog Kobakhidze paralleller till Euromaidan-protesterna i Kiev och riktade skarp kritik mot oppositionspartierna.

— En revolution orkestrerad av en utländsk underrättelsetjänst kommer inte att inträffa i Georgien. Vi kommer inte att tillåta det. Vi besitter alla nödvändiga resurser för att förhindra detta, sade Kobakhidze till journalisterna.

Premiärministern betonade upprepade gånger kopplingen till händelserna i Ukraina 2014 och vad som följde därefter.

— Allt detta är orkestrerat av utländska säkerhetstjänster, precis som det var under Maidan. Ni minns hur dessa protester finansierades av utländska underrättelsetjänster, och ni minns också vad som följde för Ukraina, sade han.

”Måste avslöja all extern inblandning”

Kobakhidze hävdade att den ukrainska staten har kollapsat och att landet genomlidit två krig – båda utlösta av revolutioner finansierade från utlandet.

— Naturligtvis kan vi inte tillåta att ett sådant scenario utspelas i Georgien. Vi har helt enkelt inte resurserna för det. Därför måste vi avslöja all sådan extern finansiering och inblandning, betonade premiärministern.

Georgien, som är en före detta sovjetrepublik, har under senare år hamnat i konflikt med EU om landets demokratiska utveckling och reformarbete.

Euromaidan-protesterna i Kiev började i november 2013 efter att Ukrainas regering avbrutit planerna på ett associeringsavtal med EU. Demonstrationerna, som fick omfattande västerländskt stöd, eskalerade sedan under vintern.

Över hundra personer dödades i sammandrabbningarna och i februari 2014 tvingades president Viktor Janukovytj och hans pro-ryska administration att avgå och ersattes snabbt av en USA- och EU-stödd regering.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polen redo att skjuta ner ryska flygplan

Det nya kalla kriget

publicerad 23 september 2025
– av Markus Andersson
Ryskt stridsflygplan av typen Sukhoi Su-57.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Polen kommer inte att tveka att skjuta ner alla objekt som man anser kränker landets luftrum eller utgör ett hot. Det meddelade premiärminister Donald Tusk under gårdagen.

Han vill också se garantier att Sverige och övriga Nato-länder sluter upp bakom Polen om situationen eskalerar.

Uttalandet kommer efter en rad incidenter där ryska flygplan och drönare enligt företrädare för Nato-länder ska ha kränkt deras territorium. På fredagen uppgav Estland att tre ryska stridsflygplan flugit in i estniskt luftrum, vilket ledde till att FN:s säkerhetsråd sammankallades för ett krismöte på måndagen.

Ryssland har tillbakavisat anklagelserna och hävdar att påståendet om luftrumskränkningen är falskt och endast syftar till eskalera spänningarna ytterligare.

”Kommer skjuta ner flygande objekt”

Den påstådda estniska incidenten är den senaste i raden av vad Nato-länder beskriver som oacceptabla ryska kränkningar. Natten mellan den 9 och 10 september uppges mer än 20 ryska drönare ha trängt in i polskt luftrum, enligt polska myndigheter och på fredagen rapporterade Polen dessutom att två ryska stridsflygplan kränkt säkerhetszonen kring borrplattformen Petrobaltic i Östersjön.

— Vi kommer att fatta beslutet att skjuta ner flygande objekt när de kränker vårt territorium och flyger över Polen – det råder absolut ingen tvekan om det, sade Donald Tusk vid en presskonferens i Warszawa.

Premiärministern höll mötet efter ett extraordinärt regeringssammanträde med militära företrädare och räddningstjänstpersonal, som sammankallats efter vad Polen beskriver som de senaste luftrumskränkningarna.

Vill ha Nato-garantier

Samtidigt betonade Tusk behovet av återhållsamhet när situationen inte är helt tydlig. Han tog upp exemplet med vad Polen uppger var ryska stridsflygplan som flög över Petrobaltic-plattformen.

— När vi har att göra med situationer som inte är helt tydliga, såsom den senaste flygningen av ryska stridsflygplan över Petrobaltic-plattformen – men utan någon egentlig kränkning eftersom det inte rör sig om våra territorialvatten – då måste man verkligen tänka två gånger innan man fattar beslut som kan utlösa en mycket akut fas av konflikt.

Den polska premiärministern underströk också vikten av att NATO-alliansen står enad om det Polen beskriver som Rysslands provocerande beteende skulle leda till att konflikten förvärras.

— Jag måste också vara helt säker på att alla allierade kommer att behandla detta på exakt samma sätt som vi gör, fortsatte Tusk, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Redan samma dag kom stöd från Storbritannien, där utrikesminister Yvette Cooper varnade Moskva för att de påstådda luftrumskränkningarna riskerar att leda till en direkt väpnad konfrontation med Nato. Hon slog också fast att alliansen kommer att konfrontera alla plan som opererar i Natos luftrum utan tillstånd

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.