Ungern kan komma att blockera EU:s sanktioner mot Ryssland om man bedömer att unionens politik äventyrar ungerska energisäkerhet, det deklarerar utrikesminister Peter Szijjarto.
Budapest kommer bara att tillåta nya sanktioner om de nuvarande undantagen för ryska energileveranser bibehålls, heter det.
Redan i december 2022 förbjöd EU-makthavarna transporter av rysk råolja till havs, som ett led i sanktionskampanjen mot Moskva på grund av kriget i Ukraina. Ungern, Slovakien och Tjeckien insisterade dock – och beviljades undantag från åtgärden – detta eftersom det inte fanns några godtagbara alternativa försörjningskällor.
– Sanktionerna ses över i en cykel om vanligtvis sex månader, och så länge sanktionerna pågår måste dessa undantag finnas kvar, för annars skulle vi lägga in vårt veto mot sanktionerna, förklarade Szijjarto i en intervju med rysk media.
Enligt utrikesministern handlar det inte om ett politiskt ställningstagande utan om att säkra landets energiförsörjning.
Szijjarto tog också upp Bryssels planer på att helt överge rysk gas innan 2028 – något han beskriver som ett ”helt irrationellt” och politiskt motiverat beslut.
”Dogmatisk hållning”
– Denna strategi har inget att göra med fysik, med ekonomisk konkurrenskraft och med den gröna omställningen. Det är ett rent politiskt åtagande, och att göra politiska åtaganden på energiområdet är helt enkelt inte rimligt, utbrast han och anklagade EU för att inta en ”dogmatisk ideologisk hållning”, som Ungern inte kan acceptera.
– Man byter ut en energikälla i två fall – nummer ett är om man är missnöjd med samarbetet… nummer två – om man har ett bättre erbjudande… Så varför skulle vi byta ut en redan existerande energikälla som bygger på ett pålitligt samarbete mot något osäkert som dessutom är dyrare? frågade han sig vidare och hänvisade till EU:s försök att skaffa leveranser från Mellanöstern och USA.
Idag kommer cirka 70 procent av Ungerns råoljeimport från Ryssland. Tidigare i år äventyrades denna då Ukraina stoppade transiteringen av råolja från ryska energijätten Lukoil via Druzhba-pipelinen, och hänvisade till sanktioner mot bolaget.
Budapest anklagade Kiev för ”utpressning” och ett straff för att man vägrat klippa alla band till Ryssland. Man vädjade också till EU-kommissionen att ingripa, men fick avslag och situationen har ännu inte kunnat lösas.