Efter snart 20 års amerikansk ockupation i Afghanistan sedan George W. Bush inledde det så kallade “kriget mot terrorismen” tyder mycket på att talibanerna kan komma att återta makten i landet.
Sedan den 14 april har president Joe Biden gjort klart att USA slutligen ska dra tillbaka sina trupper från Afghanistan, preliminärt på det laddade datumet den 11 september.
Under de senaste månaderna har den talibanska motståndsrörelsen samtidigt tagit kontroll över Shir Khan Bandar – Afghanistans huvudsakliga gränsövergång till Tadzjikistan och gränsövergången Spin Boldak till Pakistan, två mindre provinshuvudstäder – Zaranj i provinsen Nimruz och Sheberghan i provinsen Jawzjan samt den större provinshuvudstaden Kunduz med 370 000 invåndare.
– Framförallt har det att göra med statens och arméns svaghet som inte har riktig förmåga att kämpa emot, menar bland annat Helene Lackenbauer på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Västliga analytiker och massmedia uttrycker framförallt oro över att tillbakadragandet av USA kan innebära en återgång för mänskliga fri- och rättigheter i landet mot bakgrund av talibanernas deobandi-ideologi, en radikal tolkning av islam.
Kritiker har å andra sidan anklagat den militära operationen för att ha helt andra bakomliggande motiv än humanistiska, framförallt att Afghanistan ligger militärstrategiskt beläget mellan Ryssland, Kina, Iran och Indien och har enorma mineraltillgångar. Nämnas kan även att mer än 90 procent av världens heroin härrör från Afghanistans opievallmofält.
Fakta: Kriget i Afghanistan
Efter händelserna den 11 september 2001 lade USA ansvaret för dådet på den tidigare USA-stödde saudiske gerillakrigaren Usama bin Ladin. Efter att de styrande talibanerna inte tillgodosett ett ultimatum från USA att lämna ut bin Ladin invaderade man landet den 7 oktober 2001 i en operation med kodnamnet Enduring Freedom - "varaktig frihet". I samband med detta installerades en ny islamisk republik i landet.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
