MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 27 juli 2025

söndag 27 juli 2025

Största paraderna i Rysslands historia hölls på 70-årsdagen

Under gårdagen firade Ryssland segerdagen 70 år efter Tysklands slutgiltiga kapitulation den 9 maj 1945. I 26 städer över hela Ryssland hölls de största firandet och militärparaderna i både Sovjetunionens och Rysslands historia sedan andra världskrigets slut. Sovjetunionens mörkare sidor belystes samtidigt inte.

publicerad 10 maj 2015
– av Markus Andersson
Soldater marcherar över Röda torget i centrala Moskva

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Från Sankt Petersburg i Finska viken i väst till Vladivostok vid Japanska havet i öst och från Sevastopol på Krimhalvön vid Svarta havet i syd till Severomorsk i Murmansk i norr hölls militärparader, firanden och festligheter.

Segerdagen är också ett tillfälle att stärka den befintliga Putin-regimen både inåt och utåt. I den externa propagandan lyfter man främst fram segern mot nazismen snarare än segern över Tyskland. Kanske för att öka acceptansen och populariteten hos västländerna. Internt förstärks nationalkänslorna och nationens enande.

70-årsdagen kommer också lämpligt för den sittande regimen som är starkt pressad ifrån både EU, Nato och USA såväl ekonomiskt som politiskt. I och med firandet vill man påminna att man tillhört de goda krafterna som besegrade Tredje riket och Putin tackade både USA, Frankrike och Storbritannien i sitt tal.

Ryssland uppger att omkring 26 miljoner ryssar dog under andra världskriget. Strax efter krigets slut hölls en mindre ceremoni i juni 1945. Denna sågs dock som något ironisk med tanke på de bisarra förlusterna som Sovjetunionen led. Stora delar av de västligaste delarna av Sovjetunionen låg i ruiner. I två decennier efter kriget hölls sedan inga segerfiranden.

Den största paraden hölls under gårdagen i huvudstaden Moskva. Över 700 utländska soldater deltog i paraden. Det ryska försvaret passade på att visa upp det senaste inom militär innovation. Över 16 500 militärer, knappt 200 stridsfordon och cirka 140 helikoptrar och stridsplan deltog i paraden på Röda torget i centrala Moskva under förmiddagen.

FN:s generalsekreterare Bak Ki-moon, Kazakstans ledare Nursultan Nazarbajev, Kinas ledare Xi Jinping, Azerbajzdjans president Ilham Alijev, Sydafrikas ledare Jacob Zuma och Kirgizistans president Almazbek Atambajev deltog i minnesceremonin, under vilken nejlikor lagdes ned vid Okände soldatens grav.

Ingenstans kunde man skönja tydliga avståndstaganden ifrån kommunismen och de övergrepp som begicks under sovjettiden. Flera nostalgiska och historiska inslag visades upp såsom soldater marscherades i de uniformer som bars av röda armen under kriget och stridsvagnen T-34.

 

Den ryska TV-kanalen RT sände live ifrån flertalet städer vilket går att se i efterhand:

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump kräver eldupphör mellan Thailand och Kambodja – hotar med tullar

publicerad Idag 12:53
– av Jan Sundstedt
Donald Trump
Donald Trump hotar Kambodja och Thailand med hårda strafftullar om inte länderna sätter sig vid förhandlingsbordet. OBS: Bilden är en arkivbild.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump har klivit in i den pågående konflikten mellan Thailand och Kambodja. Efter samtal med båda ländernas ledare kräver han ett omedelbart eldupphör – och hotar med kraftiga tullar om inte striderna upphör.

Minst 34 personer, inklusive civila och soldater, har hittills dödats i sammanstötningarna som bröt ut tidigare i veckan längs den omstridda gränsen mellan de två sydostasiatiska grannländerna.

Striderna har även tvingat hundratusentals civila på flykt, samtidigt som Bangkok och Phnom Penh har kallat hem sina ambassadörer.

Den 26 juli meddelade Trump via ett inlägg på sin egen plattform Truth Social att han varit i kontakt med Thailands tillförordnade premiärminister Phumtham Wechayachai samt Kambodjas premiärminister Hun Manet, skriver The Washington Post.

Trump hävdade då att både parterna vill ha ett omedelbart eldupphör och återvända till förhandlingsbordet.

Samtidigt varnade Trump för att USA kan komma att frysa handelsförhandlingar med båda länderna – samt införa tullar på upp till 36 procent – om konflikten inte får ett snabbt slut.

Nygammal konflikt

Konflikten blossade upp i onsdags i närheten av det historiska templet Ta Moan Thom, efter att fem thailändska soldater skadats av landminor.

Båda parter anklagar varandra för att ha inlett fientligheterna, och enligt flera rapporter har de militära insatserna fortsatt med både artilleri och flyganfall. Hittills har enligt uppgifter minst 20 personer dödats på thailändsk respektive 14 på kambodjansk sida.

USA:s direkta inblandning ses som ett försök att utöva ekonomisk press i ett känsligt geopolitiskt läge. Vita huset har ännu inte kommenterat samtalens innehåll i detalj, men Trumps hot sker samtidigt som förhandlingar om nya handelsavtal pågår med båda länderna.

Gränskonflikten mellan Thailand och Kambodja har gamla rötter och bottnar i de koloniala gränsdragningar som gjordes under tiden för Franska Indokina.

En tidigare militär konflikt kring templet Preah Vihear år 2008 ledde till liknande sammanstötningar, men enligt experter är våldsnivån nu högre än då.

Om Trumps ekonomiska påtryckningar inte får avsedd effekt befarar analytiker att konflikten kan trappas upp ytterligare, och i förlängningen riskera att påverka stabiliteten i hela regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israelisk minister: ”Hela Gaza ska bli judiskt”

Folkmordet i Gaza

publicerad 25 juli 2025
– av Markus Andersson
"Gud vare lov, vi raderar detta onda. Hela Gaza ska bli judiskt", sade Judisk Makt-företrädaren Amichai Eliyahu nyligen i ett israeliskt radioprogram angående den svältande befolkningen i Gaza och det pågående folkmordet. Th. svältande barn i Gaza där situationen blir alltmer desperat.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den israeliske kulturarvsministern Amichai Eliyahu har väckt stark kritik efter uttalanden om att Israel inte ska bekymra sig om svälten i Gaza. Uttalandet är ett i raden av många liknande från höjdare inom det högerextrema israeliska styret i linje med de folkmordsambitioner som uttalades redan i inledningen av Gaza-kriget.

Den högerextreme politikern Amichai Eliyahu, från partiet Judisk Makt (Otzma Yehudit), avfärdade under torsdagen förnyade FN-varningar om konstlad hungersnöd i den belägrade enklaven. I en intervju med Radio Kol Barama hävdade han att den israeliska regeringen ”rusar mot att radera Gaza”.

Gud vare lov, vi raderar detta onda. Hela Gaza ska bli judiskt, sa Eliyahu enligt nyhetssajten Ynet.

Vi ska inte syssla med svält i Gaza – låt världen ta hand om dem. Ingen nation matar sina fiender. Har vi helt tappat förståndet? Ska vi bry oss om deras middag? tillade han.

Kraftig kritik från regeringsledningen

Premiärminister Benjamin Netanyahu distanserade sig snabbt från uttalandena och påpekade att Eliyahu inte är medlem i säkerhetskabinetten, som bestämmer över krigföringen.

”Denna regerings politik är tydlig och enhetlig. Hans uttalanden representerar den inte”, sa Netanyahu.

Israels ambassadör i USA, Yechiel Leiter, fördömde också Eliyahus kommentarer och kallade dem ”fel, dåraktiga och helt avvikande från Israels regering och folk”. I ett inlägg på X betonade han att Israel är engagerat i att skapa en mekanism för att leverera humanitärt bistånd till civila i Gaza ”men inte genom Hamas”.

FN varnar för massvält

Enligt lokala hälsomyndigheter har mer än 59 000 palestinier dödats i Gaza sedan oktober 2023, inklusive minst 113 som dött av svält. Världshälsoorganisationens chef, Tedros Adhanom Ghebreyesus, sa på onsdagen att Israels ”blockad” har fört Gaza till gränsen för ”massvält”.

Philippe Lazzarini, chef för FN:s palestinska flyktingbyrå UNRWA, har uppmanat Israel att tillåta tillträde för de 6 000 hjälptransporter som för närvarande står stilla i Egypten och Jordanien.

Israeliska tjänstemän har å sin sida anklagat Hamas och andra beväpnade grupper för att hamstra förnödenheter och attackera civila vid distributionsplatser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kvinnor får välja kvinnliga förare i Uber

publicerad 25 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Uber i USA inför en ny funktion som låter kvinnor matchas med kvinnliga förare. Satsningen är en del av företagets arbete för att öka tryggheten på plattformen.

Genom det nya verktyget kan kvinnliga användare välja att föredra kvinnliga förare vid bokning av resor. Inställningen sparas i appen, och kvinnliga förare får samtidigt möjlighet att ange att de föredrar att köra kvinnliga passagerare.

Det handlar om att ge kvinnor fler val, mer kontroll och större bekvämlighet när de reser och kör, säger Camiel Irving, Ubers vice vd för USA och Kanada i ett pressmeddelande.

Uber har tidigare kritiserats för bristande säkerhet för kvinnor. År 2022 stämde över 500 kvinnor företaget, med anklagelser om bland annat kidnappning, våldtäkt och sexuella trakasserier, enligt CNBC.

Företaget betonar att man inte kan garantera att en önskad matchning alltid är möjlig, men att funktionen avsevärt ökar sannolikheten. Tjänsten kommer att testas i Los Angeles, San Francisco och Detroit med start nästa månad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hulk Hogan är död

publicerad 25 juli 2025
– av Redaktionen
Wrestlingstjärnan Terrence Gene Bollea blev känd genom smeknamnet "Hulk Hogan".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanske wrestlingstjärnan Hulk Hogan har avlidit. Han blev 71 år gammal.

Terrence Gene Bollea, som han egentligen hette, föddes den 11 augusti 1953 i delstaten Georgia och slog igenom på 1980-talet. Han värvades av World Wrestling Federation (WWF, senare WWE) 1983 och blev snart sportens främsta affischnamn under dess stora uppsving i popularitet. Hogan vann totalt tolv världsmästerskapstitlar, och hans match mot André the Giant 1987 är fortfarande den mest sedda wrestlingmatchen i amerikansk tv-historia.

Hogan avled i sitt hem i Florida till följd av hjärtstillestånd, rapporterar den amerikanska kändissajten TMZ. Enligt uppgifter ska han nyligen ha genomgått flera operationer.

Hogans eftermäle hyllas av Trump

USA:s president Donald Trump har skrivit ett hyllningsinlägg på Truth Social efter beskedet om wrestlinglegendens död. Hogan var en uttalad Trump-supporter och deltog ofta vid större kampanjmöten, där han eldade upp publiken.

”Hulk Hogan var MAGA rakt igenom – stark, tuff, smart, men med ett stort hjärta”, skriver presidenten på plattformen.

Utöver sin wrestlingkarriär gjorde Hogan även roller som skådespelare, bland annat i ”Rocky III” och ”Gremlins 2”. Han hade dessutom en egen realityserie, ”Hogan Knows Best”, som sändes mellan 2005 och 2007.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.