Största paraderna i Rysslands historia hölls på 70-årsdagen
Under gårdagen firade Ryssland segerdagen 70 år efter Tysklands slutgiltiga kapitulation den 9 maj 1945. I 26 städer över hela Ryssland hölls de största firandet och militärparaderna i både Sovjetunionens och Rysslands historia sedan andra världskrigets slut. Sovjetunionens mörkare sidor belystes samtidigt inte.
Från Sankt Petersburg i Finska viken i väst till Vladivostok vid Japanska havet i öst och från Sevastopol på Krimhalvön vid Svarta havet i syd till Severomorsk i Murmansk i norr hölls militärparader, firanden och festligheter.
Segerdagen är också ett tillfälle att stärka den befintliga Putin-regimen både inåt och utåt. I den externa propagandan lyfter man främst fram segern mot nazismen snarare än segern över Tyskland. Kanske för att öka acceptansen och populariteten hos västländerna. Internt förstärks nationalkänslorna och nationens enande.
70-årsdagen kommer också lämpligt för den sittande regimen som är starkt pressad ifrån både EU, Nato och USA såväl ekonomiskt som politiskt. I och med firandet vill man påminna att man tillhört de goda krafterna som besegrade Tredje riket och Putin tackade både USA, Frankrike och Storbritannien i sitt tal.
Ryssland uppger att omkring 26 miljoner ryssar dog under andra världskriget. Strax efter krigets slut hölls en mindre ceremoni i juni 1945. Denna sågs dock som något ironisk med tanke på de bisarra förlusterna som Sovjetunionen led. Stora delar av de västligaste delarna av Sovjetunionen låg i ruiner. I två decennier efter kriget hölls sedan inga segerfiranden.
Annons:
Den största paraden hölls under gårdagen i huvudstaden Moskva. Över 700 utländska soldater deltog i paraden. Det ryska försvaret passade på att visa upp det senaste inom militär innovation. Över 16 500 militärer, knappt 200 stridsfordon och cirka 140 helikoptrar och stridsplan deltog i paraden på Röda torget i centrala Moskva under förmiddagen.
FN:s generalsekreterare Bak Ki-moon, Kazakstans ledare Nursultan Nazarbajev, Kinas ledare Xi Jinping, Azerbajzdjans president Ilham Alijev, Sydafrikas ledare Jacob Zuma och Kirgizistans president Almazbek Atambajev deltog i minnesceremonin, under vilken nejlikor lagdes ned vid Okände soldatens grav.
Ingenstans kunde man skönja tydliga avståndstaganden ifrån kommunismen och de övergrepp som begicks under sovjettiden. Flera nostalgiska och historiska inslag visades upp såsom soldater marscherades i de uniformer som bars av röda armen under kriget och stridsvagnen T-34.
Den ryska TV-kanalen RT sände live ifrån flertalet städer vilket går att se i efterhand:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius säger att det saknas verkliga bevis för att Ryssland "gör sig redo för något", trots att flera europeiska ledare återkommande varnar för ett angrepp mot ett Nato-land.
Samtidigt som bland annat Polens premiärminister och Danmarks militära underrättelsetjänst upprepar att Ryssland kan angripa Nato-territorium inom en snar framtid.
Uttalandet från Mindaugas Sinkevičius kom under tisdagen vid en gemensam presskonferens med Mark Rutte i Bryssel.
Varningen mot att överdriva hotet kommer därmed från en baltisk Nato-medlem - inte från en kritiker av alliansen.
Annons:
— Jag tycker att man måste säga det om hotet finns för samhället, men man kan inte överdriva och säga: Åh, något kommer att hända under de kommande månaderna eller veckorna, sade Sinkevičius enligt litauiska public service-bolaget LRT.
— Det jag också tog upp med generalsekreteraren var: finns det några bevis, verkliga bevis? Lägger underrättelsetjänsterna fram något på bordet om att Ryssland gör sig redo för något? Och det finns faktiskt inga. Risken kvarstår alltså, men den har inte svängt, varken ökat eller minskat, sade Sinkevičius.
Litauens premiärminister var emellertid inte helt okritisk gentemot Moskva. Han beskrev Ryssland som alltmer fientligt och mindre återhållsamt.
Underrättelsetjänsterna har dock enligt honom inte presenterat något verkligt belägg för att Ryssland förbereder något mer hotfullt än de hybridangrepp han menar redan pågår.
Larmen avlöser varandra
Mindaugas Sinkevičius uttalande går rakt emot tonen i flera europeiska huvudstäder.
Polens premiärminister Donald Tusk sade tidigare i september till det polska parlamentet att Ryssland, enligt underrättelseuppgifter, skulle kunna genomföra en drönar- eller robotattack mot Natos territorium inom loppet av månader.
Även Finlands president Alexander Stubb har återkommande varnat för ryska drönare. Danmarks militära underrättelsetjänst DDIS gick nyligen ut med en bedömning om att Ryssland kan inleda ett begränsat militärt angrepp mot ett Nato-land under de kommande månaderna.
DDIS bedömer risken för ett begränsat angrepp som låg men växande och pekar på enstaka angrepp med långräckviddiga vapen mot infrastruktur som är avgörande för stödet till Ukraina. Tjänsten bedömer en regelrätt invasion som högst osannolik, men utesluter den inte.
Bilden från Vilnius är en annan. Där har risken enligt regeringschefen legat still.
Mark Rutte uppmanade i sin replik till lugn och betonade att alliansen har svarsalternativ som inte alltid redovisas offentligt.
— Vi har alla de svarsalternativ vi behöver. Ni kommer inte alltid att se dem offentligt. De kommer inte alltid att vara symmetriska. Det kommer inte alltid att vara öga för öga, sade Rutte.
Generalsekreteraren hänvisade även till Rysslands ekonomiska läge.
— Mer allmänt skulle jag vilja uppmana till ett visst lugn, eftersom vi investerar i vårt försvar. Ryssland befinner sig inte i ett bra läge. Deras ekonomi är inte i ett bra läge. Så ett visst lugn är på sin plats, men också att fortsätta arbetet, sade Rutte.
Rutte sade också att ordet hybrid kan låta lite mysigt.
Svaret på de ryska hybridangreppen ska enligt Mark Rutte vara mer stöd till Ukraina, inte mindre. Stöd som i huvudsak bekostas av respektive lands skattebetalare.
Mindaugas Sinkevičius och Natos generalsekreterare Mark Rutte vid den gemensamma presskonferensen i Bryssel under tisdagen. Foto: Nato
Samma dag anklagade Estlands säkerhetspolis KAPO Ryssland för en mordbrand hos försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn i augusti. KAPO menar att dådet beställts av ryska säkerhetstjänster, skriver Breaking Defense.
Estlands premiärminister Kristen Michal beskrev branden som en del av en kampanj för att skrämma. Mark Rutte applåderade i sin tur att Estland pekat ut Ryssland.
Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade anklagelsen som grundlös. Inga neutrala bevis för att Moskva skulle ligga bakom branden har i dagsläget presenterats för allmänheten.
Branden i Tallinn är just den typ av hybridangrepp som Sinkevičius menar skiljer från ett ryskt militärt anfall. Den sortens hot finns enligt honom. För det senare har han inte sett några bevis.
Litauen rustar vidare
Mindaugas Sinkevičius vill samtidigt inte att beskedet ska läsas som att Litauen sänker garden. Mark Rutte sade att Litauen i år väntas nå 5,38 procent av BNP i kärnförsvar.
Linas Kojala, chef för Geopolitics and Security Studies Center i Vilnius, uppger att utgifterna ska fortsatt ligga över fem procent. Den tyska brigad som ska stationeras i landet betonar man hoppas ska vara fullt operativ i slutet av 2027.
— Ryssland försöker sprida rädsla och splittra samhällen. Men det kommer inte att lyckas. Vi darrar inte. Vi gör det som ska göras och investerar kraftigt i militär förmåga, sade Sinkevičius.
Flera litauiska bedömare ger premiärministern sitt stöd.
Säkerhetsforskaren Deividas Šlekys sade till LRT på onsdagen att ingen förbereder sig för att erövra Litauen, varken nu eller i år.
Vilmantas Vitkauskas vid Nationella krishanteringscentret påpekade att hybridangreppen inte är något nytt, och även Martinaitis bedömde hotnivån som oförändrad, enligt rapporter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump och cheferna för USA:s största AI-bolag skrev under tisdagen på ett avtal om att granska sina egna system. Trump kallar avtalet moraliskt bindande men påpekar att det är frivilligt och att man i dagsläget inte avser inrätta en ny tillsynsmyndighet.
Elon Musk från xAI, Mark Zuckerberg från Meta, Sundar Pichai från Google och Jensen Huang från Nvidia samlades i tisdags i Vita huset. Dario Amodei från Anthropic och Greg Brockman, president för OpenAI, deltog också i mötet.
Musk, som en tid stått på kant med Trump, var därmed tillbaka i Vita huset. Presidenten och bolagscheferna undertecknade i samband med mötet avtalet White House Accord on Super Intelligence.
Bolagen lovar fyra lager av kontroller. Egna spärrar mot dataintrång, biologiska risker och kemiska hot ingår, liksom en intern granskningsgrupp.
Annons:
Oberoende revisorer och en styrelsekommitté ska granska rapporterna. Bolagen ska också mötas regelbundet om gemensamma regler.
— Vi kom överens om ett antal saker, bland annat gemensam övervakning, särskilda styrelsekommittéer och att helt enkelt rätta varandras läxor, betonade Elon Musk.
Avtalets sista stycke öppnar för lagstiftning längre fram: "Med tiden kan det vara rimligt att kodifiera dessa steg i lagar eller förordningar".
Donald Trump sade att det finns en övertygelse om att branschen ska reglera sig själv i stor utsträckning och liknade dokumentet vid nästan en konstitution. Han svarade nej på frågan om det krävs mer än kärlek till fosterlandet för att skydda människor mot AI.
Talmannen Mike Johnson beskrev åtagandena som frivilliga. Vicepresident JD Vance avvisade uttryckligen en statlig tillsyn i stil med läkemedelsmyndigheten eller luftfartsmyndigheten.
— Lösningen på en del av AI-riskerna är att ni tar risken på allvar, inte att ni kommer till staten för att få en regleringsregim som kan göra saken värre, sade Vance.
Vicepresidenten framhöll att konsumentmyndigheten och justitiedepartementet redan kan ställa utvecklare till svars för produkter som skadar konsumenter.
Nytt namn, samma lag
Donald Trump undertecknade några timmar senare ett dekret som hör till samma satsning.
Vita huset publicerade texten, som anger att myndigheterna inom den verkställande makten ska använda Super Intelligence och SI i stället för artificiell intelligens och AI.
Namnbytet gäller officiell korrespondens, webbplatser, rapporter och styrdokument så långt lagen tillåter.
Myndigheterna behöver inte skriva om äldre regler, kontrakt och historiska dokument. Begreppen behåller enligt rapporter samma juridiska innebörd som tidigare.
Super Intelligence betyder det som lagen redan definierar som artificiell intelligens. Presidentens vetenskapsrådgivare har 60 dagar på sig att föreslå en eventuellt reviderad lagtext.
Demokraten Mark Warner, vice ordförande i senatens underrättelseutskott, gick till angrepp i ett pressmeddelande: "Bolagen som bygger de mest kraftfulla AI-systemen varnar oss för att tekniken utvecklas snabbare än våra skyddsåtgärder. Presidentens svar? Att döpa om den och säga åt bolagen som utvecklar den att reglera sig själva".
En republikansk invändning i senaten stoppade samma dag Warners eget lagförslag om AI-risker.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Qatars medling mellan USA och Iran ska enligt Axios ha kört fast. Sajten uppger att amerikanska tjänstemän tror att Donald Trump kan beordra en återgång till större strider mot Iran efter mellanårsvalen.
Axios hävdar, med hänvisning till tre källor med insyn i samtalen, att ingen sida är beredd att ge efter. Sajten skriver att veckans qatariska försök till ett diplomatiskt genombrott har gett lite resultat. Dödläget stärker enligt uppgifterna uppfattningen på båda sidor att en ny militär konflikt blir allt mer sannolik.
Qatar tänker fortsätta försöka, men ska enligt Axios bli alltmer frustrerat över både Washington och Teheran.
Beskedet som kom medan qatarierna var kvar
Qatars medlare Ali al-Thawadi träffade på måndagen Irans utrikesminister Abbas Araghchi och hans delegation i New York i flera timmar. En källa uppger att de diskuterade ett qatariskt kompromissförslag på två sidor.
Annons:
Förslaget skulle enligt två andra källor hantera både Irans krav på att USA häver sin marina blockad och USA:s krav på iranska eftergifter i kärnvapenfrågan.
På kvällen mötte al-Thawadi Trumps sändebud Jared Kushner och andra amerikanska tjänstemän i Washington. Vicepresident JD Vance var med en kort stund. Vita huset avböjde att kommentera.
Samma morgon hade tonen från Vita huset varit en helt annan. Amerikanska tjänstemän sade till flera medier, bland dem Axios, att samtalen var positiva och konstruktiva och att Iran visat flexibilitet i kärnvapenfrågorna. Trump var enligt dem beredd att ge sanktionslättnader och släppa frysta tillgångar i utbyte mot konkreta steg för att skala ned kärnprogrammet.
Några timmar senare, medan de qatariska tjänstemännen fortfarande befann sig i Vita huset, skrev Trump på Truth Social att han inte hade erbjudit Iran någonting.
Båda sidor väntar ut varandra
En av källorna säger att måndagens samtal inte ledde till några betydande framsteg. Enligt källan är läget fastlåst: Iran kräver saker som USA inte kan acceptera, samtidigt som USA anser sig vinna och därför inte ser något behov av att kompromissa.
Även Pakistan och Egypten, som också medlar i regionen, har enligt Axios uppmanat Iran att gå med på eftergifter om kärnprogrammet. Iranierna svarade enligt en annan källa att de kan överväga det först sedan USA återvänt till samförståndsavtalet från juni.
Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, sade på tisdagen enligt iransk press att Iran har framfört sina villkor till USA men att Trump inte förmår fatta ett beslut. Presidenten sitter enligt Rezaei fast i ett träsk där han varken kan förhandla eller strida.
Trump själv sade till reportrar samma dag att iranierna klarar sig mycket dåligt. Han visste inte om de var redo att ge upp ännu, men sade att de kommer att göra det. Enligt Trump handlar det om att stoppa ett kärnvapen som Iran inte ska få ha.
Den 27 september rapporterade Axios att Trump avvisat ett iranskt förslag om att öppna Hormuzsundet igen och återuppta kärnsamtalen, om USA hävde blockaden, tog bort sanktionerna mot oljeförsäljningen och återinförde vapenvilan. På frågan om han överväger att återuppta anfallen mot Iran svarade Trump att han alltid tänker på det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nationell samling (Rassemblement national) har för första gången tagit sig över tröskeln för en egen grupp i den franska senaten. Söndagens val ger Marine Le Pens parti mer utrymme och mer resurser i parlamentets andra kammare, ett halvår före presidentvalet.
Nationell samling och dess allierade når 14 mandat efter det indirekta senatsvalet söndagen den 27 september. Gränsen för en officiell grupp går vid tio ledamöter.
Nio nya senatorer valdes från partiet. Tillsammans med de tre som valdes 2023 blir det tolv. Två mandat till går till Union des droites pour la République (UDR), den allierade gruppering som leds av Éric Ciotti. Han lämnade Les Républicains 2024 efter att ha krävt en allians med Nationell samling.
Le Monde skriver att partiets representation i den högerdominerade kammaren med 348 ledamöter därmed i praktiken fyrdubblas. Public Sénat räknar med att blocket ökar med tio mandat.
Annons:
Mer resurser inför 2027
En egen grupp ger större synlighet och mer pengar i senaten inför presidentvalet våren 2027, skriver The Guardian. En gruppledare kan bland annat begära omröstningar.
Marine Le Pen skrev på X att resultatet var "en historisk seger och en viktig milstolpe med bildandet för första gången av en grupp i senaten" och att "resultaten har överträffat våra förväntningar".
Partiets ledamot i nationalförsamlingen Sébastien Chenu beskrev framgången som ett lyft för presidentkampanjen och sade att det inte längre finns något glastak.
Stöd från landsbygdsborgmästare
Senatorerna väljs inte direkt av folket utan främst av lokala folkvalda, däribland borgmästare och kommunfullmäktigeledamöter, samt av ledamöterna i nationalförsamlingen. Hälften av kammaren väljs vart tredje år för sex år. I år stod 178 mandat på spel.
Resultatet speglar partiets framgångar i medelstora städer i lokalvalen i mars och stödet bland oberoende borgmästare på landsbygden.
Nationell samling kom in i senaten 2014 med två mandat, då under namnet Front National. I dag är partiet det största enskilda oppositionspartiet i nationalförsamlingen och har flest franska ledamöter i Europaparlamentet.
Högern behåller greppet
Makten i senaten ligger kvar hos högern och mitten. Les Républicains förblir störst med 125 mandat, sex färre än tidigare. Partiets Gérard Larcher, 77, har varit senatens ordförande i mer än ett decennium och väntas bli omvald nästa vecka.
Den socialistiska senatorn Laurence Rossignol frågade om högern och mitten nu kommer att närma sig Nationell samling i frågor om invandring och välfärd.
Även vänsterpopulistiska La France Insoumise tog sin första plats i senaten, genom Gabriel Amard i Rhône. Partiledaren Jean-Luc Mélenchon kallade det ett gott omen för sin egen kandidatur 2027.
Emmanuel Macron kan inte ställa upp för en tredje period. Reuters hänvisar till mätningar som visar att Nationell samling leder inför presidentvalets första omgång.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
