Annons:

Ryssland visar fredsfördrag som fick nobben av Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad juni 19, 2023 – av Isac Boman
Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 46 200,00 SEK 62% Mål: 75 000,00 SEK

Under lördagen visade Rysslands president Vladimir Putin upp det fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland som togs fram under förra våren och som han hävdar att Zelenskyj-regeringen förkastade i sista stund under förhandlingarna i Istanbul i mars 2022.

Det var inför en grupp afrikanska ledare som Putin för första gången visade upp dokumenten som bär titeln ”Fördraget om permanent neutralitet och säkerhetsgarantier för Ukraina” och som alltså ska ha signerats av den ukrainska delegationen.

Enligt den ryske presidenten kom Moskva och Kiev överens om säkerhetsgarantier och andra allmänna villkor under förhandlingarna i mars 2022. Istället för att slutföra förhandlingarna ska dock Kiev ha valt att plötsligt förkasta dokumenten.

Det framgår bland annat att Ukraina ska ha förbundit sig att förbli ”permanent neutralt” i sin konstitution och att Ryssland, USA, Storbritannien, Kina och Frankrike listas som garanter för att detta efterföljs.

Annons:

Militära specifikationer

Ett tillägg till utkastet, som också visades upp av Putin, innehåller både ryska och ukrainska förslag om storleken på Ukrainas stående armé under fredstid, samt dess utrustning. Moskva föreslog att antalet militärer skulle begränsas till 85 000 och antalet soldater i nationalgardet till 15 000. Kiev, å sin sida, föreslog att dess väpnade styrkor skulle ha upp till 250 000 soldater.

I övrigt framgår det bland annat att Moskva föreslog att Ukraina skulle få inneha 342 pansarvagnar, 1029 andra bepansrade fordon, 96 raketkastare, 50 stridsflyg och 52 ”hjälpflygplan” – medan Ukraina krävde 800 pansarvagnar, 2400 bepansrade fordon, 600 raketkastare, 74 stridsflygplan och 86 ”hjälpflygplan”. Dokumenten innehöll också förslag på begränsningar av Ukrainas innehav av granatkastare, luftvärnsrobotsystem, pansarvärnsvapen och annan liknande utrustning.

Redan under våren 2022 bröt de rysk-ukrainska förhandlingarna dock samman – kort efter att Zelenskyj-regeringen anklagat ryska trupper för att ha mördat civila i flera mindre ständer runt Kiev – något som konsekvent avvisats av Ryssland.

Under sitt anförande under lördagen var Putin tydlig med att Ukraina ska ses som ansvariga för att fredsförhandlingarna saboterats.

– Efter att vi dragit tillbaka våra trupper från Kiev - som vi hade lovat att göra - kastade myndigheterna i Kiev (sina åtaganden) på historiens sophög. De övergav allt.

– Var finns garantierna för att de inte kommer att frångå överenskommelser i framtiden? Även under sådana omständigheter har vi dock aldrig vägrat att föra förhandlingar, fortsatte han.

 

Afrikansk delegation till Kiev och Moskva

Den afrikanska delegationen inkluderade bland annat ledarna för Sydafrika, Senegal, Zambia och Egypten. Dessa anlände till Moskva och Vladimir Putin kort efter att de besökt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev. Delegationens uttalade syfte ska vara att bidra till att försöka få till ett slut på stridigheterna.

I västerländsk media betonas främst att det inte är bevisat att de dokument som Putin visade upp är äkta. President Zelenskyj har numera uttryckt uppfattningen att några fredsförhandlingar inte kan bli aktuella innan Moskva återlämnar Krim och fyra andra regioner som annekterats av Ryssland efter folkomröstningar om att uppgå i den ryska federationen.

Putin menar å sin sida att Rysslands införlivande av territorierna har skett helt ”felfritt i termer av internationell rätt och FN-stadgan” och att man haft en legitim rätt att ingripa militärt för att skydda civilbefolkningen i Donbass efter att de lokala myndigheterna brutit sig loss från Ukraina i eftermälet av statskuppen 2014 då den dåvarande ukrainske presidenten Viktor Janokovitch avsattes.

Dokumentet har i skrivande stund inte publicerats i sin helhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ukraina: SpaceX begränsade Starlink för militären utan förvarning

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 22:03 – av Redaktionen
Rektangulär Starlink-terminal på ett tegeltak i Capioví i Argentina, med två personer intill och en stor rund DirecTV-parabol
Arkivbild: Starlink-terminal i Capioví, Misiones, Argentina. Ukrainska rådgivare uppger att terminaler i militärtjänst tappat kontakten i hög hastighet, medan vanliga terminaler fungerar.

Ukrainas militär har fått Starlink-terminaler i rörelse strypta utan förvarning, uppger presidentrådgivaren Serhij Beskrestnov. Flera uppdrag har avbrutits, och Kiev ser politiska skäl bakom.

Beskrestnov, som ger president Volodymyr Zelenskyj råd i militär teknik, skriver på Telegram att SpaceX natten till onsdagen införde en hastighetsgräns för terminaler i rörelse. Gränsen gäller enligt honom det "militära paketet" Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 km/h.

Det är satellituppkopplingen som faller bort när terminalen rör sig fortare än gränsen. Drönarnas fart begränsas inte. "Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om begränsningen, och det ledde till att en rad uppdrag stördes", skriver Beskrestnov.

Aktivisten Serhij Sternenko, som har nära band till militären och först larmade om avbrottet, skriver att förbindelsen började försvinna i hastigheter över 160 km/h och att "en rad viktiga uppdrag" stoppades. Vanliga satellitterminaler fungerar enligt honom fortfarande. Senare har gränsen enligt Sternenko sjunkit ytterligare, rapporterar The Guardian.

En anonym källa uppger för New York Post att bortfallet gör det omöjligt att använda drönare, flygplan och helikoptrar i hög hastighet, och att det även påverkar arbetet mot ryska Shahed-drönare. Enligt samma källa har Ukraina kontaktat bolaget för att få en förklaring. Någon förklaring från SpaceX har inte publicerats.

Starlinks egen supportsida anger redan 100 mph som gräns för användning i rörelse på flera civila abonnemang. Vad Ukrainas militära avtal säger framgår inte av sidan.

Rådgivarna ser politik bakom

Beskrestnov anser att åtgärden "inte kan vara en slump" utan hänger samman med det politiska läget. Sternenko bedömer att SpaceX "troligen" agerat på begäran av Trumpadministrationen. Båda är bedömningar, inte belagda orsaker.

Avbrottet kom efter en vecka då Donald Trump krävt ledarbyte i Kiev, vilket NyD rapporterade. Elon Musk skrev därefter på X att Zelenskyj "har gått för långt" och att det är dags för Ukraina att få en ny ledare, enligt New York Post. Polen betalar enligt tidningen omkring 50 miljoner dollar om året för Ukrainas Starlink-tillgång. Polens utrikesminister Radosław Sikorski frågade på onsdagen Musk på X om han "leker politik med sina produkter igen".

Musk har samtidigt närmat sig Trump igen efter förra årets konflikt. Relationen har återhämtat sig enligt flera källor, och Musk har besökt Vita huset de senaste veckorna och deltog i statsmiddagen i september, rapporterar Fox News. I torsdags tilldelade Trump Musk National Medal of Science och kallade honom sin vän, skriver AFP. Musk har ingen känd formell roll i administrationen.

De tillgängliga källorna belägger inte att Musk eller Trump personligen fattade beslutet om begränsningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moskva nobbar två månaders vapenvila inför ukrainskt val

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 11:33 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov vid mikrofoner till vänster och Volodymyr Zelenskyj talande vid toppmötet i Kiev till höger.
Kreml erbjuder ett anfallsuppehåll endast under en eventuell ukrainsk valdag, medan Zelenskyj kräver 60 dagars total vapenvila för att organisera val.

Kreml avvisar Volodymyr Zelenskyjs krav på 60 dagars total vapenvila inför ett ukrainskt presidentval. Moskva erbjuder i stället att avstå från anfall under själva valdagen, och bara då.

Beskedet kom på måndagen från Kremls talesperson Dmitrij Peskov, som enligt ryska RT sade till journalister att Kievs krav inte handlar om val utan om att vinna tid för att rusta upp och omgruppera armén.

— Om man i Kiev verkligen vill hålla val kommer Ryska federationens president att vara beredd att ge order om att inte genomföra anfall mot Ukraina just på valdagen, sade Peskov.

— I själva verket vill de inte hålla val i Kiev, det är helt uppenbart. De behöver 60 dagars vapenvila inte för att hålla val, utan för att omgruppera, hämta sig efter sina förluster och fortsätta kriget, fortsatte han.

Det rör sig om ett villkorat erbjudande. Något beslut om anfallsuppehåll har inte fattats, och Ukraina har inte utlyst något val.

Trump vill byta president i Kiev

Zelenskyjs krav kom i en intervju med amerikanska ABC på söndagen, sedan Donald Trump tackat Vladimir Putin för en affär om rysk diesel och samtidigt gått till angrepp mot den ukrainske presidenten.

— Zelenskyj kunde ha avslutat det här kriget många gånger, många, många gånger. Och han väljer att inte göra det. Jag tycker att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Zelenskyj svarade i ABC-intervjun att frågan avgörs av ukrainarna själva, och vände sedan bollen tillbaka till Washington.

— Så snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagars uppehåll. Total vapenvila i 60 dagar, så organiserar vi val, sade Zelenskyj.

Moskva betraktar Zelenskyj som illegitim. Enligt den ryska linjen gick hans mandatperiod ut för mer än två år sedan utan att nytt val utlysts, med hänvisning till krigslagarna.

Lavrov: Europa skulle skicka vapen

Peskov anklagade också Kiev för att ha försökt störa Rysslands parlamentsval i september, bland annat genom angrepp mot civil infrastruktur. Utrikesminister Sergej Lavrov sade att Zelenskyj inte förtjänar något andrum.

— Målet är mycket enkelt: att köpslå om tid för att få ett andrum. Under den perioden skulle Europa kunna förse honom med nya vapen för att fortsätta det terroristiska kriget mot det ryska folket, sade Lavrov vid en presskonferens i Moskva med Libanons utrikesminister Youssef Rajji.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Det är dags att Ukraina får en ny ledare

Kriget i Ukraina

Uppdaterad oktober 12, 2026, Publicerad oktober 11, 2026 – av Redaktionen
Autentiskt splitmontage: Donald Trump pekar åt höger och Volodymyr Zelenskyj sitter med korsade armar.
Arkivbilder från 2025. Trump kräver nu en ny ukrainsk president samtidigt som USA fortsätter att förse Ukraina med ammunition och underrättelser.

Ukraina bör skaffa en ny president, säger Donald Trump. Utfallet kom på lördagen, dagen efter att USA öppnat för rysk diesel och Volodymyr Zelenskyj kritiserat uppgörelsen med Vladimir Putin.

Trump svarade på frågor från reportrar utanför Vita huset. Han anklagade Zelenskyj för att ha kunnat göra upp om fred många gånger utan att göra det.

— Vet ni vad jag föreslår? Jag föreslår att de skaffar en ny ledare som kan göra en uppgörelse, för han kunde ha gjort många uppgörelser och av någon anledning gör han aldrig det. Jag tror att det är dags för Ukraina att få en ny president, sade Trump.

Vita husets egen kanal Rapid Response 47 publicerade uttalandet.

Trump riktade också udden mot ukrainska angrepp på ryska oljeraffinaderier. Ukraina har slagit mot raffinaderierna som svar på Moskvas angrepp mot civil infrastruktur.

— Vi sa till Zelenskyj: Ni kan göra vad ni vill mot Ryssland, men slå inte mot raffinaderierna, för det är ett världsproblem. Och vad gör han? Han går och slår mot dieseln. Han borde fan i mig sluta, sade Trump.

300 000 ton rysk diesel

Uppgörelsen, som tillkännagavs på fredagen, låter Ryssland leverera 300 000 ton diesel till USA och världsmarknaden, rapporterar The Hill. Finansdepartementets sanktionskontor OFAC har utfärdat en generell licens för handel med och import av rysk diesel.

Trump motiverar avtalet med bränslepriserna för amerikanska bönder och ranchägare.

Zelenskyj varnar för att pengarna går rakt in i krigsmaskinen. Varje ytterligare miljard dollar från exporten kommer att läggas på "komponenter och utrustning för att tillverka vapen", drönare, missiler och fler legosoldater, skrev han. "Rysslands val är krig", fortsatte han.

Avtalet blev känt medan Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner mötte Ukrainas förhandlare i Miami. USA tog aldrig upp att en dieseluppgörelse med Ryssland var aktuell under hans samtal med Witkoff och Kushner, uppger Zelenskyj. Han säger samtidigt att han hade kunnat stödja sanktionslättnader om de kopplats till en vapenvila för energianläggningar i både Ukraina och Ryssland under vintern.

— Om priset är en vapenvila för energin är den här förhandlingen bra, sade Zelenskyj till Axios.

— Det här beslutet kommer inte att hjälpa oss på något sätt. Men det som är dåligt är att jag tror att det inte heller kommer att hjälpa amerikanerna, sade han.

Ny brand vid rysk oljeterminal

De ukrainska angreppen mot rysk oljeinfrastruktur har fortsatt efter dieseluppgörelsen. Natten mot lördagen, efter att avtalet tillkännagivits under fredagen, brann det vid oljeterminalen Yug Rusi.

Branden har geolokaliserats av mediet ASTRA, uppger den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

Trumps hävstänger mot Kiev

Trump kräver ledarbyte i Kiev, samtidigt som USA fortsätter att stödja Ukraina. Vid samtalen i Miami hotades den ukrainska delegationen med att stängas av från amerikanska underrättelser, hävdar en anonym ukrainsk källa för Axios.

En amerikansk källa förnekar hotet och uppger för Axios att USA fortfarande levererar både ammunition och underrättelser.

Presidenten har redan visat att han kan dra i spaken. I mars 2025 pausade USA militärhjälpen och underrättelsedelningen med Ukraina. Stödet återupptogs den 11 mars, sedan Kiev accepterat ett förslag om vapenvila.

Den amerikanska statens satellitbaserade underrättelser är inte samma sak som Starlink, ett privat kommunikationsnät som drivs av Elon Musks SpaceX. Något belägg för att Trump personligen kan släcka satelliterna eller Starlink med en knapptryckning finns inte.

Musk hävdade i mars 2025 att den ukrainska fronten skulle kollapsa utan Starlink. Samtidigt sade han att han inte tänkte stänga av tjänsten.

Forskare vid universitetet i Portsmouth beskriver Ukrainas beroende som en stor sårbarhet. Tidigare underrättelseofficerare som NBC News talat med bedömer att ett amerikanskt avbrott skulle skada Ukraina allvarligt, men inte förlama landet helt. De pekar också på europeiska alternativ.

Samarbetet började under Obama

Trump har upprepat att kriget aldrig hade börjat om han varit president. USA:s säkerhetsband till Ukraina är dock äldre än så. CIA har samarbetat med Ukraina sedan 2014 och utbildade 2016 en ukrainsk elitstyrka, enligt uppgifter i New York Times som NyD återgav i februari 2024.

Efter valet 2016 reste medlemmar av Trumps stab till Kiev. Under hans första mandatperiod 2017–2021 byggdes utbildningen och basbyggandet ut. Samarbetet som inleddes under Barack Obama fortsatte alltså och utvidgades under Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Flamingo-fabriker var mål för nattens attack

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med en ljus explosion ovanför bebyggelse till vänster och bråte framför flerbostadshus till höger, från klipp publicerade som bilder från Pryluky respektive Krementjuk.
Pryluky och Krementjuk hör till städerna som drabbades under onsdagens attacker.

Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.

AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.

Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.

Robotproduktion och hamnar uppges ha varit mål

Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.

DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.

AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.

Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.

Bostadshus skadades

Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.

I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.

Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.