Den svenska regeringen har, genom ett hemligt beslut, betalat ut omkring fem miljoner kronor till Somalia för att underlätta tvångsutvisningar.
Pengarna, som formellt gick via FN:s migrationsorganisation IOM, ska enligt uppgifter ha finansierat höga löner till personer med kopplingar till landets premiärminister.
Den 3 april i år beslutade regeringen att Justitiedepartementet skulle betala ut motsvarande cirka fem miljoner kronor till den somaliska regeringen genom IOM Somalia. Beslutet, undertecknat av migrationsminister Johan Forssell (M), uppgavs syfta till att stärka Somalias förmåga att hantera migration och återvändande.
I praktiken har stödet finansierat tre tjänster vid premiärministerns kansli. Enligt källor med insyn handlar det om löner på över 100 000 kronor i månaden – långt över normala nivåer i landet – och mottagarna ska ha kopplingar till premiärministerns familj.
När Bonnierägda Dagens Nyheter begärde ut beslutsunderlaget visade det sig att akten först var tom. Tre dagar senare ändrade sig Justitiedepartementet och lämnade ut kraftigt maskerade handlingar, där större delen av innehållet sekretessbelagts med hänvisning till utrikessekretess.
Regeringen: ”Prioriterat att öka återvändandet”
Regeringen har tidigare nekat till att svenskt bistånd gått direkt till Somalias premiärminister eller hans kansli. I ett skriftligt uttalande bekräftar dock Johan Forssell att medel från Justitiedepartementet betalats ut i syfte att öka återvändandet till Somalia.
”För den moderatledda regeringen är det prioriterat att öka återvändandet, och vi använder alla relevanta verktyg för att åstadkomma det”, skriver Forssell.
Han uppger vidare att det är IOM som planerar och genomför projektet enligt sina interna riktlinjer, och att det inte finns några indikationer på felaktig hantering.
Kritik mot brist på insyn
IOM Somalia uppger att rekryteringen av de svenskfinansierade tjänsterna har följt organisationens regler, men hänvisar till Sverige och Somalia för frågor om löner och tillsättningar.
Ulrik Åshuvud, generalsekreterare för Transparency International Sverige, ifrågasätter regeringens beslut att sekretessbelägga stora delar av materialet.
— Risken för korruption är mycket hög i Somalia, bara Sydsudan är sämre enligt våra mätningar. När förutsättningarna ser ut så här behöver kraven på transparens och uppföljning ställas högt, säger han, och fortsätter:
— Man bör till exempel inte betala ut hela beloppet på en gång och ha särskilda uppföljningskrav.
Enligt Åshuvud är det inte heller någon garanti mot korruption att medlen kanaliseras via en internationell organisation.
— Organisationerna verkar i komplexa miljöer och måste bygga relationer. Då finns alltid risk att korrupta strukturer smyger sig in i processerna.
Långvarigt motstånd mot utvisningar
Efter flera års motstånd gick Somalia i fjol med på att ta emot 28 tvångsutvisade medborgare från Sverige. Den svenska regeringen beskrev överenskommelsen som ett ”utökat samarbete”, men enligt uppgifter till skattefinansierade Ekot har svenska biståndsmedel styrts om för att möjliggöra projekt nära premiärministerns kansli – i utbyte mot att Somalia tog emot utvisade.
Somalia är ett av världens mest korrupta och instabila länder. Transparency International rankar landet som näst mest korrumperat i världen, och stora delar kontrolleras av den islamistiska gruppen al-Shabaab.
Den somaliska regeringen har inte svarat på frågor om hur de svenskfinansierade tjänsterna tillsatts








