Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Franciskus menar att konflikten i Ukraina är att betrakta som ett ”världskrig” där ”alla stormakter är inblandade” i syfte att främja sina imperialistiska intressen.
– På drygt hundra år har det varit tre världskrig: 1914-18, 1939-45 och nu detta som också är ett världskrig. Det började småskaligt och nu är det ingen som kan säga att det inte är världsomspännande. Stormakterna är alla inblandade och slagfältet är Ukraina. Alla slåss där. Detta för tankarna till vapenindustrin. En expert sa till mig att om inga vapen tillverkades under ett år skulle problemet med världshungern vara löst. Det är en marknad. Krig förs, gamla vapen säljs, nya vapen testas, konstaterar påven.
Franciskus, som innan kriget i Ukraina träffat Vladimir Putin vid flera tillfällen, berättar i intervjun att han i inledningen av konflikten tagit kontakt med den ryska ambassaden och sagt att han var villig att åka till Moskva för att förhandla om fred. Rysslands utrikesminister skrev och tackade för erbjudandet, men menade att det inte var rätt tillfälle för detta.
Påven som redan tidigare vädjat om en fredlig lösning på kriget är också starkt kritisk mot vad han beskriver som olika imperialistiska intressen i regionen.
– Putin vet att jag är tillgänglig. Men det finns imperialistiska intressen där, inte bara för det ryska imperiet utan även för imperier på andra håll. Det är typiskt för ett imperium att sätta nationer på andra plats.
Uttalandena kommer från ett utdrag av en intervju som gjorts med Italian Swiss Radio and Television och som förväntas släppas i sin helhet under söndagen – när Franciskus firar tio år som påve.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Donald Trump har enligt Financial Times i hemlighet uppmanat Ukraina att genomföra attacker mot de ryska storstäderna Moskva och Sankt Petersburg – som en strategi för att tvinga Ryssland till förhandlingsbordet.
Samtalet ska ha ägt rum den 4 juli mellan amerikanska och ukrainska representanter, där Trump ställde direkta frågor till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj:
— Volodymyr, kan du nå Moskva? … Kan du nå Sankt Petersburg också?
Enligt tidningens källor är planen att få Ryssland att ”känna smärta” för att pressa fram en uppgörelse. Trump har tidigare uttryckt frustration över krigets längd och sagt:
— Jag är besviken på president Putin, för jag trodde att vi skulle ha haft en överenskommelse för två månader sedan.
Samtidigt rapporteras att Zelenskyj tagit emot en lista över långdistansvapen som Trump vill leverera via mellanhänder – för att kringgå kongressens förbud mot direkt militärt bistånd.
Eskalation i kriget
Uppgifterna kommer i ett känsligt läge. Kreml har upprepat varnat för att Ryssland kan slå till mot väst om dess vapen används mot ryskt territorium.
President Vladimir Putin har hävdat att Ryssland har rätt att ”använda våra vapen mot militära anläggningar i länder som tillåter att deras vapen används mot våra anläggningar.”
I november 2024 skärpte Ryssland sin kärnvapendoktrin, som nu tillåter kärnvapensvar om Ryssland attackeras med konventionella vapen av ”icke-kärnvapenstater som stöds av kärnvapenmakter.”
Hittills har Ukraina främst använt egenproducerade långdistansdrönare i sina attacker inne i Ryssland. Varken Vita huset eller den ukrainska regeringen har kommenterat avslöjandet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nordkorea ger sitt ”villkorslösa stöd” till Ryssland i kriget mot Ukraina. Det deklarerades under ett möte mellan Kim Jong-Un och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Wonsan på lördagen, enligt nordkoreansk statsmedia.
Kim Jong-Un meddelade den ryske utrikesministern, Sergej Lavrov, att man står redo att ge starkt bistånd i konflikten mot Ukraina under ett möte som ägde rum på lördagen i kustsamhället Wonsan på Nordkoreas östkust, en plats som landet nyligen försökt marknadsföra som turistdestination.
Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA förklarade Kim Jong-Un för Lavrov att nordkoreanerna är ”redo att villkorslöst stödja och uppmuntra alla åtgärder som vidtagits av det ryska ledarskapet när det gäller att ta itu med grundorsaken till den ukrainska krisen”.
Den nordkoreanske ledaren ska vidare ha uttryckt sin ”fasta övertygelse om att den ryska armén och folket” kommer att triumfera och ”uppnå den heliga saken att försvara landets värdighet och grundläggande intressen”, rapporterar KCNA.
Innan mötet med Kim Jong-Un träffade Lavrov sin nordkoreanska motsvarighet, utrikesminister Choe Son-Hui, tidigare under dagen.
Fördjupat militärt samarbete
Lavrovs besök i Nordkorea markerar alltmer omfattande militära och politiska förbindelser mellan de två länderna, som accelererat i samband med kriget i Ukraina.
Pyongyang har tidigare sänt tusentals soldater till den ryska gränsregionen Kursk för att delta i striderna mot ukrainska styrkor som ockuperade delar av området.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
USA kommer att skicka mer vapen än någonsin till Ukraina. Det är tongångarna som hörs kring Trump-administrationen när Nato-chefen Mark Rutte nu besöker Washington.
En stor del av Trumps väljarbas bedöms allmänt vara väljare som röstat på honom i hopp om att han skulle minska USA:s engagemang i utländska krig, bland annat mot bakgrund av att han under valkampanjen lovade att få slut på kriget inom 24 timmar. Dessa löften tycks dock bli alltmer avlägsna för den amerikanske presidenten.
Under måndagen ska Natochefen Mark Rutte träffa Trump i Washington, och Rutte kan glädjas åt att mer vapen än någonsin nu ska vara på väg till kriget i Ukraina. Detta enligt uppgifter bland annat från den neokonservative krigshöken Lindsey Graham, republikansk senator och nära allierad till Trump-administrationen.
– De kommande dagarna kommer ni att se rekordstora mängder vapen flöda till Ukraina för att hjälpa dem att försvara sig, säger Graham i kanalen CBS program ”Face the nation”.
Europeiska länder står för notan
En central del av upptrappningen är att Nato-länder, däribland Sverige, utlovat att öka sina vapenköp, som i praktiken i hög grad upphandlas från det amerikanska militärindustriella komplexet.
Graham menar att USA:s upptrappning av vapenleveranser till kriget i Ukraina är en del av ”massiv ansträngning” för att tvinga Rysslands president Vladimir Putin till fredsförhandlingar. Tilläggas kan samtidigt att Ryssland i många olika sammanhang under lång tid betonat att man varit öppna för förhandlingar liksom även varit öppna med sina fredsvillkor, som framförallt kretsar kring garantier om Ukrainas neutralitet.
Trump har flaggat för att han ska göra ett ”stort uttalande” om Ryssland under dagen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Antalet civila dödsoffer fortsätter att stiga på båda sidorna i Ukrainakriget. På bilden offer för en rysk beskjutning mot Charkov-området i nordöstra Ukraina i juni i år.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Antalet civila dödsoffer i Ukraina nådde under juni 2025 sin högsta nivå sedan 2022, enligt en ny rapport från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i landet. Minst 232 civila dödades och 1 343 skadades under månaden – siffror som vittnar om en dramatisk eskalering av hur kriget drabbar civilbefolkningen.
FN-rapporten visar att Ryssland genomförde 10 gånger fler missilattacker under juni 2025 jämfört med samma månad året innan. Attackerna drabbade 16 regioner i Ukraina, inklusive huvudstaden Kiev, och orsakade döda och skadade långt från frontlinjen.
”Civila i hela Ukraina står inför ett lidande som vi inte har sett på över tre år”, säger Danielle Bell, chef för FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina.
Enligt rapporten orsakades nästan hälften av alla civila offer av missiler och flygbomber i tätbefolkade områden. Samtidigt fortsatte korträckviddiga drönarattacker att döda och skada civila nära frontlinjen.
Mål för de ryska attackerna
Baserat på rapporter från konflikten riktar sig ryska angrepp främst mot energiinfrastruktur som kraftverk, gaslager och elledningar. Ryssland har systematiskt attackerat Ukrainas energiförsörjning i ett försök att lamslå landet, med över 2 400 attacker mot energianläggningar sedan februari 2022.
Militära rekryteringscenter och andra strategiska mål har också varit föremål för ryska attacker. Det ryska försvarsministeriet motiverar ofta attackerna mot energi- och bränsleanläggningar med att dessa används av den ukrainska militären.
Trots att dessa anläggningar kan ha militär betydelse drabbas civilbefolkningen hårt när de attackeras. Civila offer uppstår både från direkta träffar och från spillror från nedskjutna missiler när det ukrainska luftvärnet försvarar sig.
Flera av de civila dödsfallen har skett i nattliga anfall mot huvudstaden Kiev, där angrepp tidigare varit ovanliga. Under massiva attacker under natten mot torsdagen mot Kiev-regionen som varade i nästan tio timmar använde de ryska styrkorna 397 Shahed-drönare och 18 missiler mot ukrainska mål. Minst två personer dödades och 22 skadades under den attacken mot Kiev.
Kvinna som blev offer för tung rysk bombning i nordöstra Ukraina den 7 juni i år. Foto: State Emergency Service of Ukraine (SESU)
Kraftig ökning under 2025
Det totala antalet civila dödsfall och skador under första halvåret 2025 är 6 754 personer, vilket är 54 procent mer jämfört med samma period 2024. Under de första sex månaderna av 2025 ökade antalet civila dödsfall med 17 procent och skador med 64 procent.
Sedan början kriget bröt ut den 24 februari 2022 har FN:s övervakningsuppdrag registrerat minst 13 580 civila dödsfall, inklusive 716 barn. Dessutom rapporterades 34 115 skadade civila, inklusive 2 173 barn.
FN:s övervakningsuppdrag varnar för att de verkliga siffrorna för civila offer kan vara betydligt högre än vad som rapporteras, med tanke på de utmaningar och den tid som krävs för adekvat verifiering av alla dödsfall och skador.
”Ingen plats i Ukraina är helt säker”
Danielle Bell från FN:s övervakningsuppdrag har tidigare varnat: ”Nästan hälften av de civila offren under de senaste tre månaderna har dött långt borta från frontlinjerna. Vi kan dra slutsatsen att ingen plats i Ukraina är helt säker”.
Ännu är ingen fred i sikte i den över tre år långa väpnade konflikten mellan Ryssland och Ukraina, som pågår med västlig inblandning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
