Okänd flyktingpakt väntas antagas samtidigt som FN:s migrationspakt i nästa månad

Parallellt med den starkt kritiserade migrationspakten har FN också utarbetat en flyktingpakt. Detta fördrag är tänkt att undertecknas på en annan konferens i New York i december, men har nästan helt undgått debatten i Sverige.

Precis som i fallet med migrationspakten som Nya Dagbladet var först i Sverige att rapportera om lades grunden till flyktingpakten i New York-överenskommelsen den 19 september 2016. UNHCR fick uppdraget att ta fram fördragstexten som blev klar 2018 och som sedan ratificerades den 13 november 2018 av 176 stater, endast USA sade nej. Den senare pakten väntas antagas på en FN-konferens i New York i december, enligt Vatican News.

Även om inte pakten är juridiskt bindande, talas det även i denna om förpliktelser. Alltså en slags mjuka lagar som inskränker ländernas suveränitet.

Några av de punkter som ingår i flyktingpakten är följande:

• Flyktingbegreppet utvidgas till att omfatta personer som drabbats av klimatförändringar och miljöförstörelse (punkt 12).
• Vart fjärde år med start 2019 ska ett globalt flyktingforum kontrollera och ta fram ett index för hur respektive land har levt upp till avtalets förpliktelser (punkt 17-19).
• Ett globalt akademiskt nätverk med universitet, akademiska föreningar och forskningsinstitut ska etableras för att skapa möjligheter för flyktingar till utbildnings-, forsknings- och stipendiemöjligheter (punkt 43).
• Verka för en positiv inställning till att flyktingar förs vidare från ett asylland till ett annat (punkt 90).

Det är inte bara FN som arbetar aktivt med att åstadkomma förändringar i migrationsfrågor utan även EU och andra aktörer. Ett relevant inslag är det EU-dokument som berör hur omlokalisering av flyktingar inom medlemsländerna ska främjas.

I dokumentet används begrepp som ”compulsary measure”, ”legal instrument” och ”hard sell” vilket antyder en förbindande karaktär och att upphovsmännen bakom dokument insett svårigheten med att övertyga allmänheten om förslagen.

EU har i detta dokument också räknat ut respektive lands maximal upptagningskapacitet och kommit fram till att Tyskland beräknas ha en kapacitet på 274 miljoner människor och för Sverige 440 miljoner (Table 12).

Fördragstexten för FN:s flyktingpakt kan läsas i sin helhet här.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se