USA:s president Barack Obama har förlängt sanktioner mot Ryssland, som antogs av Vita huset i mars 2014 till följd av händelserna i Ukraina.
”De gällande sanktionerna måste förbli i kraft även efter den 6 mars 2016, eftersom Ryssland fortsätter utgöra en oerhörd och exceptionell fara mot USA:s nationalsäkerhet och utrikespolitik”, heter det i Barack Obamas dekret.
I mars 2014 antog USA, missnöjt med Rysslands handlingar under den ukrainska krisen, sanktioner mot en rad högt uppsatta ryska politiker. Sanktionerna förutser bland annat inreseförbud till USA samt beslagtagande av tillgångar och egendom.
På måndag svärs Donald Trump in som amerikansk president och igår höll Joe Biden sitt avskedstal i Vita huset.
I sitt sista offentliga anförande till nationen varnade den 82-årige Biden för att en ny oligarki bestående av techmoguler håller på att ta över USA, och att dessa hotar såväl demokratin som det amerikanska folkets fri- och rättigheter.
– Idag håller en oligarki på att ta form i Amerika med extrem rikedom, makt och inflytande som bokstavligen hotar hela vår demokrati, våra grundläggande rättigheter och friheter, och en rättvis chans för alla att komma framåt, förkunnade den hårt kritiserade presidenten.
Enligt Biden handlar det om ”en farlig maktkoncentration i händerna på ett mycket litet antal extremt rika människor” som riskerar att underminera själva grunden för det amerikanska sättet att leva.
Talet var tydligt inspirerat av den dåvarande presidenten Dwight Eisenhowers anförande till nationen 1961, men där denne belyste farorna med ett framväxande ”militärindustriellt komplex” varnade Biden istället för det ”techindustriella komplexet”.
– Mäktiga krafter vill utöva sitt okontrollerade inflytande för att eliminera de steg vi har tagit för att tackla klimatkrisen, för att tjäna sina egna intressen av makt och vinst. Vi får inte låta oss skrämmas till att offra framtiden, våra barns och barnbarns framtid, fortsatte han.
”En lavin av desinformation”
Demokraten hävdade vidare att amerikanerna idag ”begravs under en lavin av desinformation”, att ”sanningen kvävs av lögner som berättas för maktens och för vinningens skull” och varnade också för att utvecklingen av artificiell intelligens ”riskerar att skapa nya hot” mot amerikanerna, deras rättigheter och sätt att leva.
Avskedstalet har väckt blandade reaktioner. Även om många håller med den avgående presidenten om att Silicion Valley har ett mycket stort inflytande över amerikansk politik, pekar kritiker också på att Demokraterna och även Biden själv under sin tid som president visat ett minst sagt flexibelt förhållningssätt till medborgarnas fri- och rättigheter att döma bland annat av den hårdföra coronapolitiken.
Andra ifrågasätter mot den bakgrunden Bidens kritik och menar att han i grunden heller inte är kritisk mot att makten ligger i händerna på ett fåtal individer – utan att konflikten snarare handlar om att techmiljardärerna som stödjer Donald Trump tillhör en annan del av maktetablissemangets falang och på detta sätt konkurrerar med Demokraterna.
Biden says he’s worried about “wealthy billionaire oligarchs.” Well he just gave a Medal of Freedom to George Soros—who didn’t even show up to collect it. He sent his son. pic.twitter.com/vjPQkA1XtL
Det påpekas också att även om det är korrekt att vissa av världens allra rikaste personer finansierar Donald Trump och Republikanerna har även Biden och Demokraterna flitigt tagit emot donationer från mångmiljardärer med politiska ambitioner, däribland kanske mest uppmärksammat omfattande stöd av den ökände ultraglobalisten George Soros, och att det är oklart hur Demokraternas miljardärer skulle vara ”bättre” än Republikanernas.
Israel och Hamas har nått en överenskommelse om vapenvila som träder i kraft söndagen den 19 januari. Qatar, som medlat i förhandlingarna, bekräftade uppgifterna under en presskonferens på onsdagskvällen.
Vapenvilan innebär frigivning av gisslan, humanitärt bistånd till Gaza samt en förhoppning om att striderna i förlängningen helt upphör.
Qatars premiärminister, Mohammed bin Abdulrahman bin Al-Thani, meddelade under onsdagen att vapenvilan har en inledande varaktighet på sex veckor, uppger Teliakanalen TV4.
Premiärministern uttryckte hopp om att vapenvilan ska leda till en permanent lösning.
– Förhoppningsvis är detta de sista förhandlingarna som leder till en permanent vapenvila.
Enligt trestegsöverenskommelsen ska Hamas, i fas ett, frige 33 israeliska gisslan (av totalt 98) i utbyte mot att Israel släpper ett antal palestinska fångar. Parterna har också enats om att tillåta dagliga transporter av upp till 600 lastbilar med humanitärt bistånd till Gazaremsan, rapporterar Associated Press.
”Trump-effekten” kan ha spelat roll
Politiska analytiker och experter menar att USA:s tillträdande president Donald Trump kan ha haft en indirekt inverkan på överenskommelsen.
Isabell Schierenbeck, är statsvetare vid Göteborgs universitet: – Trumps kommande tillträde har troligen fungerat som en katalysator för att parterna ska nå en vapenvila. Det finns en tydlig politisk signal om att det kan bli svårare att förhandla i framtiden, säger hon i en kommentar till Stampen-ägda Göteborgs-Posten.
Trump själv har tagit åt sig äran för avtalet och uttrycker detta på sin sociala plattform Truth Social.
– Det här episka avtalet kunde bara bli verklighet efter vår historiska seger i november, skrev han.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har enligt uppgifter tackat Donald Trump i ett telefonsamtal för hans roll i att möjliggöra vapenvilan.
Visst hopp men även osäkerhet
Vapenvilan välkomnas av många internationella aktörer som ett viktigt steg mot att minska spänningarna och få fram nödvändig humanitär hjälp till befolkningen i Gaza, där bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker sitt stöd för avtalet och betonar vikten av att bistånd nu når fram till de behövande.
Trots detta råder det fortsatt osäkerhet kring hur hållbar överenskommelsen kommer att vara. Tidigare vapenvilor har brutits av båda sidor, och konflikten mellan Israel och Hamas är fortfarande djupt rotad.
Enligt lokala rapporter planerar båda parter att använda vapenvilan för att omgruppera sina styrkor, vilket väcker farhågor om att striderna kan återupptas med förnyad intensitet efter avtalets slut.
Utrikesministern: ”Välkommet”
Flera länder, däribland Sverige, har gått ut och välkomnat avtalet. Utrikesministern, Maria Malmer Stenergard (M), uttrycker återhållsam förhoppning.
– Beskedet om en vapenvila i Gaza är mycket välkommet. Nu kan äntligen flera personer ur gisslan återförenas med sina familjer. Jag sörjer med anhöriga till de som inte kommit tillbaka i liv. Det är nu helt centralt att vapenvilan lättar det ofantliga lidandet hos den civila befolkningen i Gaza och att tillträdet för humanitär hjälp ökar, skriver utrikesministern i en kommentar till TV4.
Utkast till avtal om eldupphör mellan Israel och Hamas (enligt Associated Press).
FAS 1: (42 dagar)
Hamas släpper 33 personer i gisslan, inklusive kvinnliga civila och soldater, barn och civila över 50 år.
Israel släpper 30 palestinska fångar för varje civil gisslan och 50 för varje kvinnlig soldat.
Stopp för striderna, israeliska styrkor flyttar ut från befolkade områden till utkanterna av Gazaremsan.
Fördrivna palestinier börjar återvända hem, mer bistånd kommer in i remsan.
FAS 2: (42 dagar)
Förklaring om "hållbart lugn".
Hamas friger kvarvarande manlig gisslan (soldater och civila) i utbyte mot ett ännu ej förhandlat antal palestinska fångar och ett fullständigt tillbakadragande av de israeliska trupperna från Gazaremsan.
FAS 3:
Kroppar av avlidna israeliska gisslan byts ut mot kroppar av avlidna palestinska soldater.
Genomförandet av en återuppbyggnadsplan i Gaza.
Gränsövergångarna för trafik in i och ut ur Gaza öppnas på nytt.
Journalisten och programledaren Akira Ikegami har väckt uppståndelse i Väst efter att han nyligen försökte förklara för japanska tittare hur USA styrs och varför amerikanerna är och förblir Israels viktigaste allierade.
Enligt Ikegami är en viktig förklaringsmodell att den amerikanska ekonomin och politiken domineras av personer av judisk härkomst och han pekar särskilt ut lobbygruppen AIPAC som den kanske allra mest inflytelserika i landet.
I programmet, som sändes i slutet av förra året i den rikstäckande tv-kanalen TV Asahi, argumenterar Ikegami för att både Republikanerna och Demokraterna stödjer Israel helhjärtat och att USA är Israels mest lojala allierade och finansiär som bland annat bekostar en stor del av den israeliska militären.
På frågan varför USA egentligen stödjer Israel presenteras en kontroversiell förklaringsmodell – tittarna får nämligen veta att ”USA har många judar i toppen av bankerna och storföretagen”.
– Det är en närvaro som inte kan ignoreras, förkunnas det, och Metas vd Mark Zuckerberg och Googles Larry Page pekas ut som två sådana exempel.
Publiken blir också märkbart förvånade när de får höra att sex av världens tio rikaste personer är judar samtidigt som Ikegami pekar på en tavla där olika inflytelserika personer av judisk härkomst listas.
– I USA finns det ganska många judar inom politiken och ekonomin, förklaras det vidare och japanerna får också veta att det även finns judiska lobbygrupper i USA som har ”ännu större inflytande” än så.
Top Japanese journalist says AIPAC and the Jewish Lobby are ”what really moves America.”
– Lobbygrupper bedriver i praktiken lobbyverksamhet i kongressen och förhandlar olika frågor men det finns vissa grupper som har särskilt stort inflytande på den politiska världen, förklarar Igame och pekar ut AIPAC (American Israel Public Affairs Committee) som den kanske allra mäktigaste lobbygruppen i USA.
– Det är dessa som verkligen styr USA, tillägger han.
Hur tv-programmet togs emot i Japan när det sändes är oklart, men det har orsakat viss uppståndelse efter att det översatts till engelska och fått spridning på västerländska sociala medier.
Många pekar på att det mycket tydlig illustrerar de kulturella och politiska skillnaderna mellan Väst och Öst, och menar att ett program av den här typen aldrig någonsin hade fått sändas i en europeisk eller amerikansk tv-kanal.
UNRWA, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, kommer att fortsätta sitt arbete i Gaza – trots att Israel har förbjudit organisationen.
– Vi kommer att stanna och leverera, förklarar organisationens chef Philippe Lazzarini.
I höstas beslutade Netanyahus regering att förbjuda FN-organisationen att bedriva någon verksamhet i Israel eller det ockuperade östra Jerusalem. Den israeliska regeringen motiverade beslutet med anklagelser om att UNRWA skulle vara kopplade till Hamas och att FN-organisationens personal deltog i attackerna den 7 oktober – anklagelser som organisationen själva förnekar.
Schweizaren Philippe Lazzarini, som idag leder flyktingorganet, förklarar dock att man inte tänker acceptera bannlysningen som träder i kraft vid månadsskiftet. Tvärtom kommer UNRWA att fortsätta med sitt hjälparbete i Gaza så långt det är praktiskt möjligt.
– UNRWAs lokala personal kommer att fortsätta erbjuda nödhjälp och, där det är möjligt, utbildning och primärvård, förklarar han.
“UNRWA will stay & deliver”
We will continue to provide services across all of the occupied Palestinian territory including in #Gaza.
If implemented, the Knesset bills on UNRWA will deprive Palestine Refugees of lifesaving assistance and access to primary health & education. https://t.co/iGBoiRIeFJ
Samtidigt utgår man från att Israel kommer att vägra dela ut visum till internationell FN-personal, och således göra det praktiskt omöjligt för detta att komma in i Gaza.
– Denna personal kommer att tvingas dra sig tillbaka under protester, heter det.
Lazzarini betonar vidare att hjälparbetarna redan nu hotas och trakasseras av israeliska myndigheter och att hotbilden mot UNRWA-personal förväntas öka ytterligare framöver.
Han varnar för att om flyktingorganet helt försvinner från de palestinska territorierna kommer detta bara att öka det lidande och den misär civilbefolkningen idag redan tvingas utstå.
