The New York Times har gett uttryckliga instruktioner till sina medarbetare att undvika vissa specifika uttryck när de rapporterar om Gaza och den israeliska invasionen.
Journalisterna uppmanas att undvika termer som ”Palestina”, ”ockuperat territorium” och ”flyktingläger” samt begränsa användandet av ord som ”folkmord” och ”etnisk rensning” i sin rapportering.
I interna instruktioner som The Intercept tagit del av framgår att ordet ”Palestina” endast ska användas ”i mycket ovanliga fall”, och att ”flyktingläger” inte ska användas för att beskriva de områden i Gaza som befolkas av palestinier som fördrivits från andra delar av regionen under tidigare israelisk-arabiska krig – trots att FN använder termen.
Riktlinjerna som tagits fram av policyredaktören Susan Wessling och den internationelle redaktören Philip Pan med medhjälpare påstås ”ge vägledning om vissa termer och andra frågor som vi har brottats med sedan konflikten inleddes i oktober”.
– Jag tror att det är den typ av sak som ser professionell och logisk ut om du inte har någon kunskap om den historiska bakgrunden till den palestinsk-israeliska konflikten. Men om du vet, så kommer det att bli tydligt hur apologetiskt detta är för Israel, förklarar en källa på tidningen.
Dubbla måttstockar
Ord som ”slakt”, ”massaker” och ”blodbad” bör också användas med försiktighet – samtidigt som tidningen frekvent använt just denna typ av termer för att beskriva palestinska attacker på israeler.
En analys visar att fram till den 24 november hade israeliska dödsfall beskrivits som ”massakrer” vid 53 tillfällen – men bara vid ett tillfälle när det handlade om palestinska dödsfall. Ration för användandet av ”slakt” var 22 mot 1 – detta trots att mer än tio gånger fler civila palestinier dött vid tidpunkten än israeler.
Däremot är det fritt fram och ”korrekt” för medarbetarna att beskriva Hamas efter attackerna den 7 oktober som ”terroristerna” – men däremot bör de inte benämnas ”krigare” och helst inte heller ”militanta grupper” eftersom detta kan orsaka ”förvirring hos läsarna”.
Utbrett missnöje
Vad gäller ”folkmord” menar man att journalisterna här bör utgå från den specifika definitionen enligt internationell lag – och även ”etnisk rensning” beskrivs som en ”historiskt laddad term” man bör vara försiktig med.
När det kommer till ”ockuperat område”, ”flyktingläger” och ”Palestina” är dock FN-terminologin inte alls lika intressant att följa längre – dessa termer bör enligt cheferna undvikas eller användas med stor försiktighet, trots att FN och andra internationella organ använder dem i samma kontext.
Många medarbetare påstås vara missnöjda med ledningen och menar att man bedriver en tydligt pro-israelisk linje i syfte att relativisera den israeliska invasionen och det palestinierna utsätts för i samband med denna.
