MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 14 augusti 2025

torsdag 14 augusti 2025

Netanyahu till USA: Anfall Iran annars gör vi det

publicerad 16 juli 2013
– av Alexander Almqvist
Barack Obama tillsammans med Netanyahu när den amerikanska presidenten besökte Israel i våras

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den ultranationalistiska regeringen i Israel med Benjamin Netanyahu i spetsen sätter nu press på att USA ska vidta åtgärder mot Iran. Israel vill gå till militärt anfall mot Irans kärnanläggningar innan de enligt Israels utsago utvecklat kärnvapen till fullo. Israels intentioner kan leda till att ett fullskaligt krig bryter ut vilket enligt bedömare kan bli början på ett nytt världskrig.

– Vi har talats vid många gånger jag och president Obama, om att hindra Iran från att få fram kärnvapen, sade Netanyahu till CBS News under söndagen och fortsatte:

– Man bör skärpa sanktionerna och göra klart för Iran att de inte kommer att komma undan med detta. Om sanktionerna inte fungerar måste Iran veta att vi kommer att vara beredda på att vidta militära åtgärder, det är det enda som kommer få dem att lyssna.

Sanktioner övergår till hot om anfall
Eftersom Iran inte tagit fram kärnvapen tycks sig Netanyahus senaste uttalande än mer märkligt. Men det det kan ändå ses som ett kvitto på att Israel inte skyr några medel för att hindra Iran från att få kärnvapen, även om det så skulle krävas ett nytt krig med civila dödsoffer.

– Alla de problem som vi har överskuggas av att denna apokalyptiska regim skulle ha atombomber, sade Netanyahu.

Majoriteten av israelerna står bakom Netanyahu
Enligt en artikel i Israel National News stödjer majoriteten av alla israeler att nationen bombar Irans kärnanläggningar, trots att Iran inte har några kärnvapen. ”Att bomba Iran i förebyggande syfte är priset Israel får betala”, heter det i artikeln.

Netanyahu demonstrerar Irans kärnvapenstatus under ett FN-tal förra året. Foto: Faksimil/YouTube

Utspelet visar på en desperation hos Israel som vill att USA ska sätta hårt mot hårt mot Iran. Netanyahu är på väg att inleda en ny satsning med ”offentlig diplomati”. Det syftar till att sätta ännu hårdare press på Iran genom hotelser om militära attacker.

– Våra klockor tickar i olika takt. Vi ligger närmare än USA, vi är mer sårbara. Därför måste vi ta itu med den här frågan om hur man kan stoppa Iran, om det så sker innan USA gör det.

”Kommer försvara den enda judiska staten”
Den ultranationalistiska premiärministern förklarar att han inte tänker vika sig utan stå upp för sitt land, som han benämner som ”den enda judiska staten”. Han säger även att Irans regim hotar Israel med en ”ny förintelse”.

– Som Israels premiärminister, är jag fast besluten att göra vad som krävs för att försvara mitt land, den enda judiska staten, från en regim som hotar oss med en förnyad förintelse.

”Israel förfogar redan över 300 kärnstridsspetsar”
Den politiska experten och kolumnisten Pat Buchanan, tidigare rådgivare åt bland annat Ronald Reagan, har ifrågasatt Israels intentioner mot Irans påstådda kärnvapeninnehav med att bland annat påpeka att Israel redan förfogar över uppskattningsvis 300 kärnstridsspetsar.

– Är inte Israel ett större hot mot USA än Iran som än så länge inte förfogar över några kärnvapen?, frågar sig Buchanan i en intervju med Russia Today.

Hur många kärnvapen som Israel förfogar över är svårt att säga sedan nationen vägrat att samarbeta med FN:s organ IAEA, som efter att en FN-resolution röstats igenom skulle inspektera Israels kärnvapeninnehav.

 

Se hela intervjun om USA och Mellanösternkonflikten med Pat Buchanan nedan:

Fakta Israels kärnvapen:

Israel har aldrig officiellt deklarerat att landet har kärnvapen.

År 1986 offentliggjorde kärnfysikern Mordechai Vanunu, som då arbetade vid en av de israeliska kärnanläggningarna, att Israel hade kärnvapen.

I en tysk TV-intervju försvarade Israels premiärminister Elmud Olmert i december 2006 att landet illegalt innehar kärnvapen.

I september 2009 röstade FN:s kärnkraftsförsamling igenom en resolution som kräver att Israel låter IAEA inspektera dess innehav av kärnvapen.

Israel förklarade att man inte ämnar samarbeta med IAEA.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israel vill fördriva palestinier till Afrika

Folkmordet i Gaza

publicerad Igår 18:19
– av Isac Boman
Sydsudans ledare Salva Kiir Mayardit uppges vara villig att ta emot palestinier för att stärka banden med Israel och USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israel har inlett diskussioner med Sydsudan om att fördriva palestinier från Gazaremsan till det krigshärjade östafrikanska landet.

Planerna beskrivs som ett försök till massfördrivning och etnisk rensning efter Israels 22 månader långa invasion och väcker stark kritik för att strida mot internationell rätt och humanitära principer.

Sex källor med insyn bekräftar för Associated Press att samtal pågår, men det är oklart hur långt de faktiskt har kommit. Förslaget innebär att flytta palestinierna från en svältzon till en annan, vilket enligt bedömare riskerar att förvärra den redan mycket svåra humanitära situationen för Gazas befolkning.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu driver på för vad han själv påstår är ”frivillig migration”, och har tidigare föreslagit liknande arrangemang med andra afrikanska länder.

—Jag anser att det rätta att göra, även enligt krigets lagar som jag känner till dem, är att låta befolkningen lämna, och sedan går du in med full kraft mot fienden som finns kvar där, sa Netanyahu i en intervju med tv-kanalen i24 i tisdags.

”Behöver allierade”

Palestinier och människorättsorganisationer förkastar dock planerna och konstaterar att det i praktiken handlar om etnisk rensning, där Israel skulle kunna annektera hela Gaza och återupprätta judiska bosättningar – ett krav från högerextrema ministrar i regeringen. Många palestinier fruktar också att de aldrig skulle tillåtas återvända till sitt hemland.

För Sydsudan, som sedan självständigheten 2011 har kämpat med inbördeskrig, korruption och svält, ses avtalet som ett sätt att stärka banden med Israel och Trump. Landets ledning hoppas på lindrade sanktioner och förbättrade relationer med USA.

— Sydsudan, som lider av ekonomiska svårigheter, behöver alla allierade, ekonomiska fördelar och diplomatisk säkerhet det kan få, säger journalisten Peter Martell, författare till boken First Raise a Flag, som handlar om den afrikanska nationen.

En israelisk delegation planerar att besöka det afrikanska landet för att undersöka om det är möjligt att upprätta läger för palestinier, enligt Joe Szlavik, grundare av ett lobbyföretag som arbetar med landet.

Bedömare pekar på att Israel sannolikt är beredda att bekosta temporära läger i landet, men Edmund Yakani, ledare för en sydsudanesisk civilsamhällesorganisation, varnar för konsekvenserna.

— Sydsudan bör inte bli en soptipp för människor. Och det bör inte gå med på att ta emot människor som förhandlingsbrickor för att förbättra relationer, säger Yakani.

Diskussioner med fler afrikanska länder

Egypten motsätter sig planerna att tvångsförflytta palestinier från Gaza.De är oroade för att detta skulle leda till ökade flyktingströmmar från Gaza, vilket skulle påverka deras eget land negativt.

Israel och USA har tidigare fört samtal med Sudan, Somalia och den självutnämnda regionen Somaliland, som alla brottas med krig och svält. Det är dock oklart hur långt dessa diskussioner har kommit.

Kritiker menar att förslaget att fördriva palestinier från Gaza inte bara bryter mot internationell rätt, utan även ignorerar deras rätt till sitt land.

Även om många palestinier sannolikt kan tänka sig att lämna Gaza tillfälligt på grund av krig och svält, anses Sydsudan dessutom vara ett sällsynt dåligt alternativ – inte bara då landet är fattigt, kaotiskt och dysfunktionellt – utan även på grund av att det länge pågått blodiga etniska och religiösa konflikter i regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grekland skärper kontrollen – fotbojor för migranter som nekats asyl

Migrationskrisen i Europa

publicerad Igår 16:08
– av Redaktionen
En grupp migranter på den grekiska ön Lesbos.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Migranter i Grekland vars asylansökningar avslås kommer snart att behöva bära fotbojor som en del av regeringens nya åtgärder för att påskynda utvisningar, meddelade en regeringsföreträdare i veckan.

Migrationsminister Thanos Plevris säger att åtgärden ska införas innan årets slut och ingå i reformer som även kriminaliserar vägran att följa ett utvisningsbeslut.

— Användningen av elektronisk övervakning kommer att göra det tydligt att alternativen har begränsats, förklarar Plevris i en intervju med statliga radiokanalen ERT.

De nya reglerna, som bland annat inkluderar obligatoriska fängelsestraff för dem som vägrar att lämna landet efter ett utvisningsbeslut, ska läggas fram inför parlamentet nästa månad. Att det dröjt beror på att antalet migranter som anlände med båt från Libyen till ön Kreta har ökat kraftigt under sommaren.

Enligt Plevris kommer elektronisk övervakning att användas under en 30-dagarsperiod som ges migranter efter att deras asylansökningar avslagits och alla överklaganden har prövats.

Regeringen överväger dessutom en utvisningsbonus på 2 000 euro (cirka 24 000 kronor) för dem som frivilligt följer beslutet.

De strikta migrationspolitiska åtgärder som den konservativa regeringen hittills genomfört – däribland ett nyligen infört förbud mot asylansökningar för migranter som anländer sjövägen från Nordafrika – har hyllats av nationalister och invandringskritiker, men väckt stark kritik från Europarådet och invandringsaktivister.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán: Ryssland har vunnit – EU lever i förnekelse

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 11:25
– av Markus Andersson
Orbán har länge varit en av få EU-ledare som förespråkat diplomati framför eskalering i konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ungerns premiärminister Viktor Orbán bedömer att Ryssland redan har vunnit kriget i Ukraina och att det nu är upp till Västvärldens ledare att erkänna detta.

Utspelet kom på tisdagen, kort efter att Orbán valt att inte stödja EU-topparnas senaste gemensamma uttalande till stöd för Ukraina, som togs fram inför mötet mellan USA:s president Donald Trump och hans ryske motsvarighet Vladimir Putin, planerat till fredag i Alaska.

I en intervju med YouTube-kanalen Patriot förklarade Orbán att han delvis motsatte sig uttalandet eftersom det fick EU att framstå som ”löjligt och patetiskt”.

— När två ledare sätter sig ner för att förhandla med varandra, amerikanerna och ryssarna … och du inte är inbjuden dit, då springer du inte till telefonen, du springer inte runt, du ropar inte in utifrån, sade Orbán.

— Om du inte sitter vid förhandlingsbordet, då är du på menyn, tillade Ungerns ledare.

”Ukrainarna har förlorat”

Orbán argumenterade för att Moskva de facto redan har segrat i kriget och kritiserade Kievs stödjare för att leva i förnekelse.

— Vi pratar nu som om detta vore en öppen krigssituation, men det är det inte. Ukrainarna har förlorat kriget. Ryssland har vunnit detta krig, betonade han.

— Den enda frågan är när och under vilka omständigheter Västvärlden, som står bakom ukrainarna, kommer att erkänna att detta har hänt, och vad som blir resultatet av allt detta.

Ungern, som är medlemmar i både EU och NATO, har konsekvent motsatt sig Bryssels politik, bland annat vapenleveranser till Kiev och sanktioner mot Ryssland. Budapest har också motsatt sig att Ukraina beviljas medlemskap i EU eller NATO.

Relationerna mellan Budapest och Kiev har ytterligare försämrats på grund av spänningar kring den ungerska etniska minoriteten i västra Ukraina. Förra veckan sa Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó att Kiev inte har någon plats i EU och ”inte ens hör hemma bland civiliserade nationer”, med hänvisning till dödsfallet av en etnisk ungrare, som enligt uppgift orsakades av ukrainska värnpliktsofficerare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu är AfD Tysklands mest populära parti

publicerad Igår 10:13
– av Jan Sundstedt
AfD-ledaren Alice Weidel är invandringskritisk, EU-skeptisk och förespråkar diplomati framför militärt stöd i Ukraina.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny opinionsundersökning visar att det massinvandrings- och krigskritiska Alternativ för Tyskland (AfD) nu passerat förbundskansler Friedrich Merz liberalkonservativa block och blivit landets mest populära parti.

Enligt RTL/ntv:s ”Trendbarometer”, som publicerades i tisdags, når AfD rekordhöga 26 procent, en procentenhet före den regerande kristdemokratiska CDU/CSU-koalitionen, som sjunker till 24 procent – den lägsta nivån sedan 2021.

Socialdemokratiska partiet (SPD) ligger på 13 procent, samma som De gröna, medan Vänsterpartiet får 11 procent av väljarstödet. Alla andra partier hamnar på ensiffriga resultat, och en fjärdedel av de tillfrågade uppgav att de antingen skulle avstå helt från att rösta eller var osäkra – betydligt fler än vid det senaste valet.

Stödet för förbundskansler Merz har samtidigt fallit till 29 procent, den lägsta nivån sedan han tillträdde i maj, medan missnöjet mot hans ledarskap har stigit till hela 67 procent. Kritiken är särskilt stark i östra Tyskland och bland väljare som stödjer AfD, Vänsterpartiet eller De gröna, vilket har fått många att ifrågasätta om regeringen kan behålla makten på sikt.

Undersökningen visar också att 62 procent av tyskarna tror att ekonomin kommer att försämras under året – den mest pessimistiska bedömningen hittills – medan endast 14 procent förväntar sig en förbättring. Hälften av de tillfrågade uttrycker brist på förtroende för något parti att hantera landets problem.

Vill bredda väljarbasen

AfD, som grundades 2013, har sedan dess gradvis ökat sitt stöd, delvis drivet av den pågående massinvandringskrisen i Tyskland. I februari kom partiet på andra plats i förbundsdagsvalet med 152 av 630 mandat. Inför nästa års regionala val har AfD tonat ner sin retorik något för att försöka locka väljare från mitten och bredda sin väljarbas.

Den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz har under sin korta tid vid makten tagit en mycket hård linje mot Ryssland och lovade nyligen ytterligare 5 miljarder euro i militärt stöd till Ukraina.

Tyskland är en av Ukrainas viktigaste bidragsgivare och allierade, och i förra månaden deklarerade Merz att diplomatiska alternativ var ”uttömda”. Uttalandet väckte kritik från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som anklagade honom för att prioritera eskalering framför diplomati. På hemmaplan möttes beslutet också av kritik, inte minst mot bakgrund av Tysklands svaga ekonomiska läge.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.