Generalsekreteraren Jens Stoltenberg låter deklarera att Nato är ”redo för en väpnad konflikt med Ryssland” om landet inte vill ”samarbeta” med den internationella militäralliansen. Ryssland å sin sida menar att Nato försöker provocera fram ett fullskaligt krig genom militär upptrappning i det ryska närområdet.
I en intervju med Financial Times säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att man är ”redo för en ny väpnad konflikt i Europa” om man bedömer att förhandlingarna med Ryssland misslyckas. Stoltenberg för vidare fram att Ryssland ”i århundraden haft konflikter med grannländer” och att den enda möjligheten för Ryssland att undvika krig med Nato är ”att samarbeta”, som han formulerar det.
I veckan hålls flera formella möten mellan representanter för Ryssland, USA och Nato. Bakgrunden är bland annat att Ryssland vill införa ett förbud mot att fler länder går med i den internationella militäralliansen – samt ha vetorätt vad gäller militära Natoaktiviteter i de medlemsländer som anslöt sig efter Sovjetunionens fall. Jens Stoltenberg menar att båda kraven är oacceptabla och bryter mot Natos ”kärnprinciper”.
Relationen mellan Ryssland och USA-ledda Nato är sämre än på mycket länge. Från Natos håll menar man bland annat att detta beror på att Ryssland återigen ökat sin militära närvaro vid gränsen till Ukraina och att man 2014 annekterade Krimhalvön.
Man varnar också Ryssland från att försöka sig på en invasion av Ukraina.
– Det finns en väg som består av dialog och diplomati. Den andra är konfrontation och massiva konsekvenser för Ryssland, hävdar den amerikanske utrikesministern Anthony Blinken.
Den ryske presidenten Vladimir Putin har avvisat att det skulle finnas några planer på invasion, men konstaterar att Ryssland kommer att försvara sig om Nato med sin militära närvaro i Europa inte slutar hota Rysslands gränser.
I svensk och västerländsk mainstreammedia har Ryssland under mer än ett decennium konsekvent beskrivits som den aggressiva och hotande parten – ett budskap som även svenska politiker frekvent basunerat ut. I Ryssland har man en helt annan bild av situationen och betonar att det är Nato som fortsätter att provocera fram emot ett fullskaligt krig mellan länderna genom att fortgående intensifiera sin militära närvaro vid den ryska gränsen.
– Alliansen har nyligen tillgripit direkta provokationer som utgör en hög risk att eskalera till en väpnad konfrontation, påpekade den biträdande ryske försvarsministern Alexander Fomin i december.
Fomin menar att Natos militära aktiviteter i området ökat exceptionellt på senare tid och att det bara under 2020 genomfördes 710 militära flygningar i närheten av Rysslands gränser – jämfört med 436 året innan. 30 större Nato-övningar med scenarion där Ryssland ska bekämpas har också arrangerats under tidsperioden.
Bara i Östeuropa ska det idag finnas över 13 000 Nato-soldater, 200 stridsvagnar och över 30 militära flygplan som är stationerade på permanent basis. Där Nato hävdar att det handlar om att försvara sig mot Ryssland eller förhindra rysk aggression så menar Ryssland att militäralliansens aktiviteter hotar de egna gränserna.
– Den militära utvecklingen av blocket har omdirigerats i sin helhet för att förbereda för en storskalig, högintensiv väpnad konflikt med Ryssland, säger Fomin.
Man kräver att Nato och USA genom juridiskt bindande säkerhetsavtal garanterar att den militära expansionen mot Ryssland stoppas samt begär även garantier för att vissa avancerade vapensystem inte sätts upp i Rysslands närområde. Man låter också meddela att man länge velat lösa konflikten genom samtal men att man är bekymrade över att Nato konsekvent och gång på gång sagt nej till alla ryska förslag.
– Vi tror att detta avtal har utvecklats i både Rysslands och Europas intresse, menar Fomin vidare.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har också anklagat Nato för att hetsa mot landet med falsk propaganda och försöka tvinga nationen till lydnad istället för ”meningsfull dialog”. I oktober sparkades åtta ryska diplomater också ut från Bryssel och Ryssland svarade då bland annat med att stänga ner Natos kontor i Moskva. Både EU och USA har också infört en rad sanktioner mot Ryssland i syfte att skada den ryska ekonomin.
Vad samtalen i Genéve kommer att leda till rent konkret är ännu oklart och positionerna beskrivs av TT som ”låsta” där Ryssland under inga omständigheter vill se ytterligare ett Nato-land som granne med den förhöjda hotbild detta innebär. Nato däremot menar att Ukraina och Nato-ledamöterna själva är de enda som avgör om och när Ukraina kan gå med i militäralliansen.
– Vi kommer aldrig att kompromissa om att alla länder i Europa har rätt att välja sin egen väg. Det är upp till Ukraina och de 30 Nato-ledamöterna att avgöra när Ukraina är redo för medlemskap. Ingen annan har något att säga till om, slår Stoltenberg fast och tillägger att det är Ryssland som är att betrakta som ”angriparen” och måste minska sina militära aktiviteter.
Konflikten i Ukraina eskalerade 2013-2014 då omfattande protester arrangerades efter att den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj vägrat underteckna ett särskilt samarbetsavtal med EU. Protesterna övergick till en väpnad revolt – som enligt Ryssland är att betrakta som en statskupp som understöddes och orkestrerades av USA.
Upproret lyckades och Ukrainas president Viktor Janukovytj flydde till Ryssland varefter det tidigare ukrainska politiska etablissemanget ersattes av EU- och Nato-vänliga företrädare som deltagit i revolten.
Som en konsekvens av detta inträffade också ett politiskt uppror på den autonoma halvön Krim med en rysktalande majoritetsbefolkning där parlamentet den 11 mars 2014 deklarerade självständighet och en vecka senare efter en folkomröstning upptogs i den ryska federationen.
Varken väst eller Ukraina har godkänt folkomröstningen och man hävdar att annekteringen är att betrakta som olaglig och ett brott mot folkrätten.
Liknande revolter och folkomröstningar har även organiserats i länen Donetsk och Lugansk som numer betecknar sig själva som egna stater. Även här är dock det internationella erkännandet mycket begränsat och områdena har under lång tid präglats av blodiga konflikter mellan ukrainska regeringsstyrkor och separatister.
