MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 19 augusti 2025

tisdag 19 augusti 2025

 

Läckt FN-rapport: 200 FN-anställda dödade i Gaza

Situationen vid Gazaremsan

publicerad 25 juli 2024
– av Jan Sundstedt
UNRWA-personal i Gaza.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En läckt FN-rapport avslöjar att Israels invasion och bombningar av Gaza har dödat 195 FN-anställda och 172 familjemedlemmar till dessa fram till slutet av juni i år.

Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu, mötte under onsdagen stark kritik och omfattande protester i samband med sitt tal till den amerikanska kongressen. Inte minst sedan en läckt hemlig FN-rapport påvisar allvarliga krigsbrott begångna av IDF, rapporterar dropsitenews.

Bland de planerade mötena under Netanyahus statsbesök finns träffar med USA:s president Joe Biden, tidigare presidenten Donald Trump och vicepresident Kamala Harris. Harris har dock valt att inte framträda tillsammans med Netanyahu under dennes tal.

Vi ser med oro på hur situationen utvecklas, kommenterar en anonym amerikansk talesperson.

FN-rapporten avslöjar dödsfall

Enligt FN:s kriskoordineringscenter har Israels attacker lett till ett stort antal dödsfall bland anhöriga till personal vid olika FN-organ. Fem döda kopplas till FN:s utvecklingsprogram, fyra till UNICEF, tre till Världslivsmedelsprogrammet och två till Världshälsoorganisationen.

Den största förlusten har drabbat UNRWA – FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar, med 158 dödade familjemedlemmar. I maj meddelade FN att 188 anställda vid UNRWA dödats i israeliska attacker, men hur många anhöriga till dessa som dött har inte varit känt tidigare.

FN har lidit stora förluster” konstateras det i rapporten.

Rapporten visar också att attackerna mot FN-personal fortsätter. Under helgen blev en FN-konvoj beskjuten av israeliska styrkor trots att man samordnat resan med israeliska myndigheter i förväg.

Utrikesdepartementets talesperson Matt Miller sade på måndagen att USA hade begärt information från Israel om dess senaste attack mot konvojen och tillade att han uppskattade den ”enorma uppoffring och enorma risk som humanitära arbetare utsätter sig för”.

Den senaste FN-rapporten är en i raden av kritiska rapporter om Israels agerande i Gaza. FN:s specialrapportör menar att det finns ”rimliga skäl att tro” att Israels handlingar kan utgöra folkmord, vilket stöds av en tidigare dom från Internationella domstolen (ICJ).

Våldet eskalerar

Den 22 juli dödade israeliska styrkor 89 personer och skadade minst 250 i en ny attack på Khan Younis. Bombningar i Gaza har fortsatt, och stora delar av området är i praktiken omöjligt att leva i.

Även om det amerikanska stödet för Israel är fortsatt starkt i USA finns det också ett växande motstånd mot Netanyahus besök. Flera kongressledamöter bojkottar hans tal, och protester planeras av grupper som Jewish Voice for Peace. Samtidigt uttrycker även företrädare för Hamas kritik mot USA:s politik.

Det blinda och skamliga stödet till Israel kommer att fortsätta oavsett vem som vinner valet, kommenterade Basem Naim, talesman från den av USA terrorstämplade rörelsen Hamas.

Matt Miller säger att utrikesminister Antony Blinken i veckan träffat en högt uppsatt FN-tjänsteman och diskuterat frågan. På frågan om USA är beredda att utdela någon form av konsekvenser om Israel fortsatte att döda hjälparbetare svarade Miller ”Jag har inget att säga om det just nu”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiskt många hjälparbetare dödade 2024 – hälften i Gaza

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Idag 14:20
– av Markus Andersson
Biståndsarbetare från UNRWA i Gaza, där nästan hälften av årets 383 döda hjälparbetare miste livet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


383 hjälparbetare dödades i världens krishärdar under 2024, det högsta antalet som någonsin registrerats. Nästan hälften av dem föll offer under den israeliska invasionen av Gaza.

Siffrorna presenterades på tisdagen av FN:s humanitära kontor OCHA på Världshumanitära dagen – den årliga dagen för att hedra människor som riskerar sina liv för att hjälpa andra i krissituationer.

FN:s humanitära chef Tom Fletcher kallar utvecklingen för en väckarklocka och kräver att världssamfundet agerar för att skydda både civila och hjälparbetare.

— Attacker i denna omfattning, med noll ansvarsutkrävande, är en skamlig anklagelse mot internationell passivitet och apati, säger Fletcher i ett uttalande.

Enligt Aid Worker Security Database, som sammanställt statistik sedan 1997, ökade antalet dödade biståndsarbetare från 293 år 2023 till 383 år 2024. Över 180 av dessa dödades i Gaza.

De flesta offren var lokal personal som attackerades antingen under arbete eller i sina hem. Många arbetade med att hjälpa sina egna samhällen när de dödades.

Ingen förbättring i sikte

Totalt rapporterades 599 större attacker mot biståndsarbetare förra året, en kraftig ökning från 420 attacker året innan. Utöver de dödade skadades 308 biståndsarbetare, 125 kidnappades och 45 fängslades.

Utvecklingen hittills i år visar inga tecken på förbättring. Under de senaste drygt sju månaderna har redan 245 större attacker ägt rum och 265 biståndsarbetare har dödats.

En av årets mest fruktansvärda händelser inträffade i Rafah i södra Gaza den 23 mars. Israeliska trupper öppnade eld före gryningen och dödade 15 sjukvårdare och räddningsarbetare som färdades i tydligt märkta fordon. Trupperna körde sedan bulldozrar över kropparna och de förstörda fordonen och begravde allt i en massgrav. FN och räddningsarbetare kunde först nå platsen en vecka senare.

— Till och med en enda attack mot en humanitär kollega är en attack mot oss alla och mot de människor vi tjänar. Våld mot biståndsarbetare är inte oundvikligt. Det måste upphöra, säger Tom Fletcher.

Regeringsstyrkor vanligaste förövarna

Våldet mot biståndsarbetare ökade i 21 länder under 2024. Enligt databasen var regeringsstyrkor och deras allierade de vanligaste förövarna.

De palestinska territorierna toppar den dystra statistiken med 194 större attacker, följt av Sudan med 64, Sydsudan med 47, Nigeria med 31 och Kongo med 27.

När det gäller antalet dödade kommer Sudan på andra plats efter Gaza och Västbanken. 60 biståndsarbetare dödades där under 2024, mer än en fördubbling från 25 döda året innan. Inbördeskriget i landet fortsätter att rasa.

Även i Libanon, där Israel och Hizbollah utkämpade krig förra året, dödades 20 biståndsarbetare – jämfört med inga alls 2023. Etiopien och Syrien hade vardera 14 dödade, ungefär dubbelt så många som föregående år. I Ukraina dödades 13 biståndsarbetare, upp från 6 år 2023.

— Som humanitärt samfund kräver vi – igen – att de med makt och inflytande agerar för mänskligheten, skyddar civila och biståndsarbetare och ställer förövarna till svars, säger Tom Fletcher.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemlig propagandaenhet rättfärdigar Israels journalistmord

Folkmordet i Gaza

publicerad Idag 12:18
– av Isac Boman
Mellan 186 och 270 journalister uppges ha dödas i Gaza sedan oktober 2023 - det är fler än i något annat krig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israel driver en hemlig militär enhet vars uppgift är att hitta eller skapa kopplingar mellan journalister och Hamas för att legitimera dödliga attacker.

Underrättelsekällor berättar för de israeliska tidskrifterna +972 Magazine och Local Call hur enheten manipulerar och förvränger underrättelsematerial när den internationella kritiken mot journalistmorden ökar.

Den så kallade ”legitimeringsenheten” etablerades efter Hamas attack den 7 oktober 2023. Enligt tre underrättelsekällor som bekräftat enhetens existens är dess huvuduppgift inte säkerhet utan ren PR – att på alla sätt försöka rättfärdiga Israels krigföring i Gaza i takt med att den internationella kritiken växer.

Enheten arbetar systematiskt med att hitta eller skapa narrativ som kan försvara israeliska militäroperationer och bombningar: bevis på Hamas’ användning av civila byggnader, dokumentation av misslyckade palestinska raketuppskjutningar som dödat egna civila, och framför allt – försök att smutskasta journalister som rapporterar från Gaza genom att koppla dem till Hamas.

En underrättelsekälla avslöjar enhetens cyniska metod: När internationell kritik mot Israel ökar beordras enheten att producera underrättelsematerial som kan användas för att tysta kritiken.

— Om globala medier pratar om att Israel dödar oskyldiga journalister, då kommer det omedelbart press att hitta en journalist som kanske inte är så oskyldig – som om det på något sätt gör det acceptabelt att döda de andra 20, säger källan.

Förfalskade anklagelser

Det är Israels politiska ledning som styr enhetens prioriteringar, och informationen används strategiskt för att säkra fortsatt amerikanskt stöd. Underrättelseofficerare har explicit fått veta att deras arbete är avgörande för att kunna förlänga kriget.

— Teamet samlade regelbundet in underrättelseinformation som kunde användas för hasbara – säg, ett vapenlager från Hamas hittat i en skola – allt som kunde stärka Israels internationella legitimitet att fortsätta strida. Tanken var att låta militären agera utan press, så att länder som Amerika inte skulle sluta leverera vapen, förklarar en källa.

Enheten har vid upprepade tillfällen manipulerat eller fabricerat underrättelser för att måla ut journalister som legitima militära mål. I minst ett dokumenterat fall försökte de felaktigt framställa en journalist som Hamas-operatör.

— De var ivriga att stämpla honom som ett mål, som en terrorist – att säga att det är okej att attackera honom. De sade: på dagen är han journalist, på natten är han plutonchef, berättar en källa.

Journalisten uppges ha räddats endast tack vare att manipulationen upptäcktes innan någon attack hann genomföras.

Systematisk manipulation

Manipulationen fortsatte med Al Jazeera-journalisten Anas Al-Sharif, som dödades i augusti efter en koordinerad smutskastningskampanj. De ”bevis” armén presenterade visade aktivitet som upphört 2017 – långt före det nuvarande kriget. Trots detta användes dokumenten för att rättfärdiga hans avrättning.

Detsamma gäller fallet med journalisten Ismail Al-Ghoul, som dödades i ett israeliskt flyganfall i juli 2024 tillsammans med sin kameraman i Gaza City.

En månad senare hävdade armén att han var en ”operatör i den militära grenen och Nukhba-terrorist”, med hänvisning till Ett dokument från 2021 som påstods ha hämtats från en ”Hamas-dator”. Men det dokumentet angav att han fick sin militära grad 2007 – när han bara var 10 år gammal, och sju år innan han påstås ha rekryterats till Hamas.

Dödligaste kriget för journalister

Enhetens arbete blev också tydligt efter den kontroversiella explosionen vid Al-Ahli-sjukhuset i oktober 2023. För att avleda skuld från Israel släppte armén vad de påstod var ett avlyssnat samtal mellan Hamas-medlemmar.

En palestinsk människorättsaktivist chockades när han kände igen sin egen röst – från ett helt harmlöst samtal med en vän. Han hade aldrig varit Hamas-medlem, men hans röst användes för att manipulera världsopinionen.

—  Det ligger verkligen inte i enhet 8200:s DNA att exponera våra förmågor för något så vagt som allmän opinion, erkänner en källa om den desperata och även internt kritiserade publiceringen.

Resultatet av denna systematiska desinformationskampanj är förödande för reportrar på plats: Hittills har minst 186 journalister och mediearbetare dödats i Gaza sedan oktober 2023 enligt Committee to Protect Journalists – den dödligaste perioden för journalister någonstans i modern historia.

Andra organisationer har gjort högre uppskattningar än så och menar att det handlar om nära 300 journalister som dödats under den israeliska invasionen – journalister som ofta pekats ut som militanter eller terrorister, men där konkreta belägg för detta sällan har presenterats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nationell strejk och stora demonstrationer i Israel

Situationen vid Gazaremsan

publicerad 17 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Söndagens demonstrationer i Israel bedöms vara de största sedan kriget inleddes i oktober 2023.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tiotusentals människor samlades under söndagen på gatorna i Israel i en landsomfattande protest mot kriget i Gaza. Demonstranter blockerade viktiga motorvägar och krävde ett slut på konflikten och frigivning av de kvarvarande gisslan.

Söndagens massiva protester organiserades av familjer till gisslan och aktivister som kräver ett omedelbart slut på kriget i Gaza samt att de kvarvarande gisslan snarast ska frisläppas, rapporterar Associated Press.

Över 300 demonstrationer har enligt uppgifter ägt rum, från Tel Aviv till Jerusalem och andra städer, där de största samlingarna väntades i Tel Aviv vid det så kallade Hostages Square.

Demonstranter blockerade bland annat motorvägen Highway 1, där de tände eld på däck och orsakade långa trafikstockningar. Flera dussin personer greps för ordningsstörningar. Många av deltagarna var släktingar till gisslan och reservsoldater som vägrat delta i kriget.

Kraven är tydliga: ett slut på kriget och en diplomatisk lösning för att säkra hemkomsten av de israeliska medborgare och soldater som hålls som gisslan av Hamas i Gaza.

Regeringsföreträdare kritiserar protesterna

Många privata företag, universitet och vissa fackföreningar stödjer strejken och uppmanar anställda att delta, medan Israels största fackförening, Histadrut, har valt att inte delta officiellt. Histadrut har dock uppmanat arbetsgivare att tillåta personal att delta i demonstrationerna utan att förlora lön.

Regeringsföreträdare har kritiserat protesterna. Finansminister Bezalel Smotrich kallade dem en skadlig kampanj som gynnar Hamas, medan kulturminister Miki Zohar varnade för att blockader och störningar skadar landets säkerhet.

Söndagens protester är de största sedan förra årets eskalering av konflikten och visar på en växande inhemsk splittring i Israel kring hur kriget ska hanteras.

FN och andra organisationer varnar för humanitära konsekvenser av den fortsatta konflikten i Gaza, där tiotusentals civila redan har dödats eller skadats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israel vill fördriva palestinier till Afrika

Folkmordet i Gaza

publicerad 13 augusti 2025
– av Isac Boman
Sydsudans ledare Salva Kiir Mayardit uppges vara villig att ta emot palestinier för att stärka banden med Israel och USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Israel har inlett diskussioner med Sydsudan om att fördriva palestinier från Gazaremsan till det krigshärjade östafrikanska landet.

Planerna beskrivs som ett försök till massfördrivning och etnisk rensning efter Israels 22 månader långa invasion och väcker stark kritik för att strida mot internationell rätt och humanitära principer.

Sex källor med insyn bekräftar för Associated Press att samtal pågår, men det är oklart hur långt de faktiskt har kommit. Förslaget innebär att flytta palestinierna från en svältzon till en annan, vilket enligt bedömare riskerar att förvärra den redan mycket svåra humanitära situationen för Gazas befolkning.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu driver på för vad han själv påstår är ”frivillig migration”, och har tidigare föreslagit liknande arrangemang med andra afrikanska länder.

—Jag anser att det rätta att göra, även enligt krigets lagar som jag känner till dem, är att låta befolkningen lämna, och sedan går du in med full kraft mot fienden som finns kvar där, sa Netanyahu i en intervju med tv-kanalen i24 i tisdags.

”Behöver allierade”

Palestinier och människorättsorganisationer förkastar dock planerna och konstaterar att det i praktiken handlar om etnisk rensning, där Israel skulle kunna annektera hela Gaza och återupprätta judiska bosättningar – ett krav från högerextrema ministrar i regeringen. Många palestinier fruktar också att de aldrig skulle tillåtas återvända till sitt hemland.

För Sydsudan, som sedan självständigheten 2011 har kämpat med inbördeskrig, korruption och svält, ses avtalet som ett sätt att stärka banden med Israel och Trump. Landets ledning hoppas på lindrade sanktioner och förbättrade relationer med USA.

— Sydsudan, som lider av ekonomiska svårigheter, behöver alla allierade, ekonomiska fördelar och diplomatisk säkerhet det kan få, säger journalisten Peter Martell, författare till boken First Raise a Flag, som handlar om den afrikanska nationen.

En israelisk delegation planerar att besöka det afrikanska landet för att undersöka om det är möjligt att upprätta läger för palestinier, enligt Joe Szlavik, grundare av ett lobbyföretag som arbetar med landet.

Bedömare pekar på att Israel sannolikt är beredda att bekosta temporära läger i landet, men Edmund Yakani, ledare för en sydsudanesisk civilsamhällesorganisation, varnar för konsekvenserna.

— Sydsudan bör inte bli en soptipp för människor. Och det bör inte gå med på att ta emot människor som förhandlingsbrickor för att förbättra relationer, säger Yakani.

Diskussioner med fler afrikanska länder

Egypten motsätter sig planerna att tvångsförflytta palestinier från Gaza.De är oroade för att detta skulle leda till ökade flyktingströmmar från Gaza, vilket skulle påverka deras eget land negativt.

Israel och USA har tidigare fört samtal med Sudan, Somalia och den självutnämnda regionen Somaliland, som alla brottas med krig och svält. Det är dock oklart hur långt dessa diskussioner har kommit.

Kritiker menar att förslaget att fördriva palestinier från Gaza inte bara bryter mot internationell rätt, utan även ignorerar deras rätt till sitt land.

Även om många palestinier sannolikt kan tänka sig att lämna Gaza tillfälligt på grund av krig och svält, anses Sydsudan dessutom vara ett sällsynt dåligt alternativ – inte bara då landet är fattigt, kaotiskt och dysfunktionellt – utan även på grund av att det länge pågått blodiga etniska och religiösa konflikter i regionen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.