Zoran Milanović har säkrat ytterligare en mandatperiod som Kroatiens president efter att ha vunnit valet med en överväldigande majoritet. Hans omval markerar en fortsatt EU-skeptisk linje och en tydlig ovilja att stödja Ukraina i konflikten mot Ryssland.
Milanović, som ofta kritiserar EU:s politik och västvärldens stöd till Kiev, fick hela 74,6 procent av rösterna i valet, där hans konservative motståndare Dragan Primorac fick blott 25,3 procents understöd.
Segern förstärker Milanovićs position som en av de mest frispråkiga och kontroversiella ledarna inom EU.
– Det är en hälsning från det kroatiska folket till alla dem som borde höra den, och jag ber att de lyssnar, sade Milanovic i sitt segertal.
Under sin första mandatperiod vägrade Milanović att tillåta kroatiskt deltagande i Natos:s träningsprogram för ukrainska soldater. Han har även upprepade gånger uttalat sig kritiskt om västvärldens ekonomiska och militära stöd till Ukraina.
Han betonade i sitt segertal att han tänker vara ”… en jämlik deltagare i utrikespolitiska frågor … I frågor som rör försvar och säkerhet kommer jag att fungera som överbefälhavare – inte som en jämlike, utan som den högst rankade myndigheten – eftersom det är vad konstitutionen föreskriver”.
Zoran Milanović Wins Reelection as Croatia’s President https://t.co/tGNC6nouTx
— safartitarjuman (@SafartiTarjuman) January 13, 2025
Spänningar mellan president och premiärminister
Spänningarna mellan Milanović och Kroatiens premiärminister Andrej Plenković riskerar nu att fördjupas. Plenković, som leder det EU-vänliga konservativa partiet HDZ, har ännu inte gratulerat presidenten till segern. Milanović har å sin sida aviserat samtal med regeringen för att diskutera landets politiska riktning.
Presidentens roll i Kroatien är främst ceremoniell, men ämbetets inflytande inom försvars- och utrikespolitiken ger honom en central röst i frågor som rör landets relation till EU och Nato.
Milanovićs ståndpunkter, som ofta speglar en något bredare trend av EU-skepticism i regionen, kan således sägas placera Kroatien i samma fåra som länder som Ungern och Slovakien.
Han har vid flera tillfällen hävdat att Kroatien inte ska bli indraget i ett ”geopolitiskt spel” som han menar främst gynnar stormakter som USA.
I ett bredare sammanhang väcker Milanovićs politik frågor om EU:s framtid och dess gemensamma hållning gentemot Ukraina. Hans omval belyser en ökande splittring inom unionen, där flera medlemsländer uttrycker missnöje med fortsatt stöd till Kiev.