Annons:

Israeliska flygbombningar – nu AI-styrda

Utvecklingen av AI

Uppdaterad februari 3, 2025, Publicerad juli 21, 2023 – av Isac Boman
Israeliskt flygplan av typen F16I Sufa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den israeliska militären har i tysthet börjat använda avancerad AI för att välja ut måltavlor för flygbombningar och för att organisera krigslogistiken. Den kontroversiella teknologin ska redan ha använts mot palestinier och sannolikt också mot mål i Syrien och Libanon.

Även om israelisk militär inte vill kommentera specifika militära operationer så uppger företrädare, enligt Bloomberg, att man nu använder ett AI-drivet ”rekommendationssystem” som kan bearbeta mycket stora mängder data och välja ut specifika mål för luftangrepp.

Efterföljande räder kan sedan snabbt genomföras med en annan artificiell intelligensmodell som kallas för Fire Factory. Den använder data om godkända mål för att beräkna ammunitionsladdningar, prioritera och tilldela tusentals mål till flygplan och drönare samt föreslå attackscheman.

Systemen övervakas av mänskliga operatörer som går igenom och godkänner målen och attackplanerna som tagits fram av AI:n. Teknologin är så ny att den idag inte behöver regleras varken på internationell eller israelisk nivå.

Annons:

– Om det finns ett misstag i beräkningen av AI, och om AI inte kan förklaras, vem ska vi då skylla på för misstaget? Man kan utplåna en hel familj på grund av ett misstag. säger Tal Mimran föreläsare i internationell rätt vid Hebrew University of Jerusalem och tidigare juridisk rådgivare vid israeliska armén.

Stort hemlighetsmakeri

Exakta detaljer kring hur Israel använder AI i krig fortsätter vara hemlighetsstämplade, men utspel från enskilda militära officerare tyder på att att försvarsmakten redan använt systemen i strid – inte minst på Gazaremsan där Israel frekvent ägnar sig åt flygangrepp.

2021 beskrev IDF en 11 dagar lång konflikt i området som världens första ”AI-krig”, och bekräftade då att man använt teknologin för att identifiera palestinska vapensystem och för att sätta in drönare.

AI-systemen tros också ha använts i attacker mot Syrien och Libanon – attacker som enligt Israel genomfördes mot Iran-finansierade miliser som Hizbollah.

Enligt företrädare för Israels militär har den artificiella intelligensen lett till en extrem effektivisering av vissa specifika militära aktiviteter, någonting som tidigare kunde ta timmar att förbereda tar idag bara några minuter.

Både den israeliska försvarsmakten och privata israeliska företag är inblandade i utvecklingen av AI-systemen och allt hemlighetsmakeri som omgärdar såväl produktionen som hur teknologin faktiskt fungerar har fått människorättsgrupper att rasa. Det finns bland annat en oro för att AI-systemen snart kommer att kunna lokalisera och genomföra attacker mot olika mål – helt utan någon mänsklig översyn eller inblandning.

– Det behövs bara en programvaruändring som kan göra att de inte längre är semi utan helt autonoma, menar forskaren Catherine Connoly vid koalitionen Stop Killer Robots, som arbetar mot implementeringen av denna typ av vapen.

Israel - en "AI-supermakt"

Israels militär vill heller inte kommentera hur man i krig använder ansiktsigenkänningsteknologi – en annan relativt ny teknik som fått hård kritik av människogrupper.

Även om många är starkt kritiska så menar förespråkarna av AI-vapensystem att dessa kan leda till färre civila dödsfall och att precisionen i själva verket är högre än om människor sköter hela processen.

Israeliska politiker har också deklarerat att man har för avsikt att förvandla landet till en ”AI-supermakt” – men har inte varit lika villiga att avslöja några detaljer kring vad detta innebär.

– Det finns också en fråga om testning och de data som dessa system tränas på. Hur exakt och precist kan man veta att ett system kommer att vara om det inte redan har tränats och testats på människor, frågar sig Connoly.

Tal Mimran är inne på samma spår och menar att det inte går att förlita sig på AI för att fatta alla nödvändiga beslut och att det mänskliga ögat alltid behövs – bland annat för att säkerställa att attackerna är förenliga med internationell rätt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Musk planerar datacenter i rymden med Starlink-satelliter

Utvecklingen av AI

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Foto: Space X

Elon Musks rymdbolag SpaceX meddelar att man ska bygga datacenter i rymden baserade på Starlink-satelliter. Intresset för rymdbaserad datalagring ökar kraftigt bland teknikjättar i takt med att artificiell intelligens kräver allt mer datorkraft.

Artificiell intelligens driver ett ökande behov av datalagring och processorkraft, vilket har fått flera teknikföretag att vända blickarna mot rymden. Efter att tidigare Google-chefen Eric Schmidt förvärvat rymdbolaget Relativity Space i maj, och Amazon-grundaren Jeff Bezos förutspått gigawatt-stora datacenter i rymden inom 10 till 20 år, kliver nu Elon Musk in i racet.

I ett inlägg på sociala mediet X förklarade Musk att SpaceX satelliter kunde användas för ändamålet. "Att helt enkelt skala upp Starlink V3-satelliter, som har höghastighetslaserlänkar, skulle fungera. SpaceX kommer att göra detta", skrev han som svar på en artikel om potentialen för rymdbaserade datacenter.

Musks besked höjer dramatiskt profilen för den begynnande industrin. SpaceX Starlink-konstellation är redan världens dominerande rymdbaserade infrastruktur, och bolaget har visat att det går att leverera höghastighetsbredband till miljontals kunder världen över med vinst.

Annons:

Gratis energi och inga miljökostnader

Förespråkare för rymdbaserade datacenter lyfter fram tydliga fördelar: obegränsad och kostnadsfri energi från solen samt frånvaron av de miljökostnader som följer av att bygga dessa anläggningar på jorden, där motståndet mot energikrävande datacenter har börjat växa.

Kritiker hävdar däremot att det är ekonomiskt opraktiskt att bygga sådana faciliteter i rymden och att förespråkarna underskattar den teknologi som krävs för att få det att fungera.

Caleb Henry, forskningschef vid analysföretaget Quilty Space, menar att utvecklingen är värd att följa noga.

— Tyngden från storheter inom teknikindustrin är verkligen värd att uppmärksamma. Om de börjar satsa pengar på det här kan vi se ännu en transformation av vad som görs i rymden, säger han i en intervju.

Tiofaldig kapacitet

SpaceX nuvarande Starlink V2 mini-satelliter har en maximal nedladdningskapacitet på cirka 100 Gbps. Den kommande V3-satelliten förväntas öka denna kapacitet tiofalt, till 1 Tbps. Det är inte en oöverträffad kapacitet för enskilda satelliter – telekomföretaget Viasat har byggt en geostationär satellit med samma kapacitet som snart ska skjutas upp – men väl i den skala SpaceX planerar.

Bolaget avser att lansera omkring 60 Starlink V3-satelliter vid varje uppskjutning med Starship-raketen. Dessa lanseringar kan ske redan under första halvåret 2026, då SpaceX redan har testat en satellitdispenser på Starship.

— Ingenting annat i resten av satellitindustrin kommer i närheten av den mängden kapacitet, konstaterar Henry.

Exakt hur en "uppskalning" av Starlink V3-satelliterna skulle se ut är inte klart, men utvecklingen talar sitt tydliga språk. De första operativa Starlink-satelliterna lanserades för drygt fem år sedan med en massa på cirka 300 kg och en kapacitet på 15 Gbps. Starlink V3-satelliterna kommer sannolikt att väga 1 500 kg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk hyllar Googles kvantgenombrott: ”Börjar bli relevant”

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 23, 2025, Publicerad oktober 22, 2025 – av Redaktionen
Algoritmen Quantum Echoes som körs på Googles kvantdatorschip Willow är 13 000 gånger snabbare än klassiska superdatorer.

Google har utvecklat en algoritm för kvantberäkning som enligt bolaget öppnar för praktiska tillämpningar inom bland annat läkemedelsforskning och artificiell intelligens. Den nya algoritmen är flera tusen gånger snabbare än klassiska superdatorer.

Google meddelade på onsdagen att företaget lyckats utveckla och verifiera algoritmen Quantum Echoes på sitt kvantdatorchip Willow. Algoritmen är 13 000 gånger snabbare än de mest avancerade klassiska beräkningsalgoritmerna som körs på superdatorer.

Enligt företagets forskare kan Quantum Echoes i framtiden användas för att mäta molekylära strukturer, vilket skulle kunna underlätta utvecklingen av nya läkemedel. Algoritmen kan även bidra till att identifiera nya material inom materialvetenskapen.

Ett annat användningsområde är att generera unika datamängder för träning av AI-modeller, särskilt inom områden som livsvetenskaper där tillgängliga datamängder är begränsade.

Annons:

— Om jag inte kan bevisa att data är korrekt, hur ska jag då kunna göra något med den?, förklarade Googles forskare Tom O'Brien betydelsen av att algoritmen är verifierbar.


Detaljerna om Quantum Echoes publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature. Entreprenören Elon Musk gratulerade Google på X och konstaterade att kvantberäkning börjar bli relevant.

Alphabets Google konkurrerar med andra teknikjättar som Amazon och Microsoft om att utveckla kvantdatorer som kan lösa problem utanför räckhåll för dagens datorer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över en halv miljard kineser använder generativ AI

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 22, 2025 – av Redaktionen
AI-tjänsterna används för intelligent sökning, att skapa innehåll, som produktivitetsverktyg och i smart hårdvara.

Antalet användare av generativ artificiell intelligens i Kina har ökat kraftigt under första halvåret 2025. I juni hade 515 miljoner kineser tillgång till AI-tjänster – en ökning med 266 miljoner på ett halvår, enligt officiella kinesiska siffror.

Uppgifterna kommer från en rapport som Kinas centrum för internetinformation presenterade i lördags. Det konstateras att inhemskt utvecklade AI-modeller blivit populära bland användarna.

En undersökning som ingår i rapporten visar att över 90 procent av användarna uppger att de föredrar kinesiska AI-modeller.

Generativ AI används inom områden som intelligent sökning, innehållsskapande, produktivitetsverktyg och smart hårdvara. Tekniken testas också inom jordbruk, tillverkning och forskning..

Annons:

Huvuddelen av användarna är unga och medelålders med högre utbildning. Bland användarna är 74,6 procent under 40 år, medan 37,5 procent har högskole-, kandidat- eller högre examina.

Rapporten hävdar att Kina har blivit allt viktigare inom det globala AI-området. Fram till april hade landet lämnat in cirka 1,58 miljoner AI-relaterade patentansökningar, vilket motsvarar 38,58 procent av det globala antalet – flest i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI lanserar AI-driven webbläsare – utmanar Google med ChatGPT Atlas

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 22, 2025, Publicerad oktober 21, 2025 – av Markus Andersson
Användare bör vara medvetna om att ChatGPT lagrar alla konversationsdata som du skickar till tjänsten.

OpenAI presenterade på tisdagen sin nya AI-baserade webbläsare ChatGPT Atlas, ett betydande steg i företagets ambition att konkurrera med Google som huvudsaklig källa för informationssökning på internet. Tjänsten, som initialt rullas ut för macOS med stöd för Windows, iOS och Android inom kort, blir tillgänglig för alla användare från start.

Webbläsare har snabbt blivit nästa stora slagfält inom AI-industrin. Trots att Google Chrome länge dominerat marknaden pågår nu en omvälvande förändring där AI-chatbotar och intelligenta agenter förändrar hur människor arbetar online. Flera startup-företag har redan lanserat egna AI-drivna webbläsare, däribland Perplexitys Comet och The Browser Companys Dia. Även Google och Microsoft har uppdaterat Chrome respektive Edge med AI-funktioner.

OpenAI:s teknikansvarig för Atlas, Ben Goodger, betonade i en direktsändning på tisdagen att ChatGPT utgör kärnan i företagets första webbläsare. Användare kan i ChatGPT Atlas föra en dialog med sina sökresultat, likt funktionaliteten i Perplexity eller Googles AI-läge, skriver TechCrunch.

Sidopanel och webbhistorik

Den mest framträdande funktionen i AI-baserade webbläsare har varit den inbyggda chattboten i en sidopanel som automatiskt får sammanhang från det som visas på skärmen. Detta eliminerar behovet av att manuellt kopiera och klistra in text eller dra filer till ChatGPT. OpenAI:s produktchef Adam Fry bekräftade att även ChatGPT Atlas inkluderar denna funktion.

Annons:

Dessutom har ChatGPT Atlas en "webbhistorik", vilket innebär att ChatGPT nu kan logga vilka webbplatser användaren besöker och vad som görs på dem, för att sedan använda informationen till mer personanpassade svar.

AI-baserade webbläsare innehåller även agenter som syftar till att automatisera webbaserade uppgifter. I TechCrunchs tester visar sig tidiga versioner av dessa agenter fungera väl för enkla uppgifter, men de har svårigheter att hantera mer komplexa problem på ett tillförlitligt sätt.

Varning: OpenAI sparar användardata

Användare bör vara medvetna om att ChatGPT lagrar alla konversationsdata. Enligt OpenAI:s officiella riktlinjer för datalagring sparas raderade konversationer i upp till 30 dagar i företagets system, om inte rättslig skyldighet kräver längre lagring. Detta gäller även när användare aktivt raderar sina chattar.

Dessutom använder OpenAI konversationer för att förbättra sina tjänster. Efter ett domstolsbeslut från New York Times tvingas OpenAI nu permanent spara samtliga chattar för icke-företagskunder, vilket innebär att data inte längre raderas alls för många användare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.