Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Nedräknare
0Dagar
0Timmar
0Minuter
Under 2023 går Indien om Kina som det mest folkrika landet i världen. Samtidigt finns det en växande ekonomi där fler företag flyttar sina investeringar från Kina till Indien. Däremot finns också problematik i form av fattigdom och arbetslöshet i landet.
I april bedömer FN att Indien kommer att gå om Kina och bli världens mest befolkade land, rapporterar OmVärlden. Det beräknas att landet då kommer ha en befolkning på 1,428 miljarder människor.
Samtidigt växer den indiska ekonomin starkt och investeringar inom landets gränser ökar. Exempelvis meddelade Apple att man kommer att flytta sin tillverkning av Iphone 14 från Kina till Indien. Förra året tog Indien även över som världens femte största ekonomi, en placering som Storbritannien tidigare hade. Landet spås även att ekonomiskt passera både Tyskland och Japan inom några år och kommer därmed att ligga på tredje plats efter USA och Kina.
I Indien finns också en ung växande befolkning och man förutspår att omkring en sjättedel av alla i arbetsför ålder i hela världen, det vill säga 15-64 år, kommer att vara indier år 2050.
Annons:
Trots den ökade tillväxten präglas Indien fortfarande av fattigdom där arbetslösheten har ökat och där den officiella siffran i december låg på 8,3 procent. Siffrorna är dock svåra att tolka mot bakgrund av att nio av tio indier samtidigt verkar inom den informella ekonomin och fyra av fem kvinnor arbetar i hemmet.
Landet styrs i nuläget av partiet BJP ("Indiska Folkpartiet") som generellt betecknas ”moderat hindunationalistiskt”. BJP har i dagsläget ett fortsatt starkt stöd från medborgarna och förväntas gå bra i nästa parlamentsval som kommer att hållas nästa år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Europa måste gå in i "krigsläge" och mentalt förbereda sig för väpnad konflikt med Ryssland. Det kräver Sveriges försvarsminister Pål Jonson i en intervju med det tyska medienätverket RND, där han också uppmanar till skärpta sanktioner.
Uttalandena kommer när EU påskyndar sina militära satsningar och försvarsministerns ord har uppmärksammats internationellt, inte minst av ryska medier.
— En mentalitetsförändring behövs – vi måste gå in i 'krigsläge' för att beslutsamt avskräcka hotet, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet, dundrar Jonson.
Han betonar att Europa måste förbereda sig "både mentalt och militärt för möjligheten av krig".
Annons:
Sveriges försvarsminister efterlyser också skärpta sanktioner mot Ryssland och menar att frysta ryska tillgångar bör användas för att stödja Ukrainas militär.
— Först då kommer Putin att förstå att detta krig hotar hans egen makt och inte kan vinnas, hävdar han.
Försvarsministern hänvisar till Rysslands påstådda militära förluster i Ukraina. Under det senaste året har enligt Jonson "mer än 300 000 av landets soldater dödats eller sårats" för att erövra "mindre än 0,5 procent av Ukrainas territorium".
Vapenleveranser från USA
Jonson försvarar också europeiska vapenköp från USA och menar att Europa "helt enkelt inte har eller ännu inte kan producera" vissa vapensystem.
— Ukraina behöver dessa tillgångar snabbt. Om Europa saknar dem är det logiskt att anskaffa dem från USA, säger han.
Uttalandena sammanfaller med att Europeiska kommissionen förra veckan presenterade en plan för att utöka den gemensamma vapenupphandlingen till minst 40 procent till 2027.
Moskva har tidigare avvisat europeiska påståenden om att Ryssland utgör ett hot mot EU och beskrivit narrativet som en politisk distraktion från Europas inhemska kriser.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En jury i New York har funnit att den franska storbanken BNP Paribas genom sin verksamhet i Sudan bidrog till att stödja Omar al-Bashirs regim och därmed är ansvarig för de övergrepp som ägde rum under hans styre.
Tre sudanesiska offer tilldelas sammanlagt 20,75 miljoner dollar i skadestånd.
Den åtta medlemmar starka juryn ställde sig fredagen på de tre kärandenas sida – två män och en kvinna, alla ursprungligen från Sudan men numera amerikanska medborgare. De hade vittnat om fasansfulla händelser under al-Bashirs styre, där de utsatts för tortyr, brännskador, knivhugg och sexuella övergrepp av sudanesiska soldater och regeringslojala miliser.
— Jag har inga släktingar kvar, berättade Entesar Osman Kasher för domstolen i Manhattan.
Annons:
Rättegången fokuserade på huruvida BNP Paribas finansiella tjänster utgjorde en "naturlig och adekvat orsak" till den skada som offren för etnisk rensning och massvåld drabbats av.
Tillhandahöll kreditgarantier till regimen
Den franska banken, som bedrev verksamhet i Sudan från slutet av 1990-talet till 2009, tillhandahöll kreditgarantier som gjorde det möjligt för Sudan att fullgöra import- och exportåtaganden.
Kärandena hävdade att dessa garantier gjorde det möjligt för regimen att fortsätta exportera bomull, olja och andra råvaror, vilket gav landet miljarder dollar som hjälpte till att finansiera övergreppen.
Bobby DiCello, som representerade kärandena, kallade domen "en seger för rättvisa och ansvarsutkrävande".
— Juryn insåg att finansiella institutioner inte kan blunda för konsekvenserna av sina handlingar, sade han.
En talesperson för BNP Paribas sade till nyhetsbyrån AFP att domen "uppenbart är felaktig och det finns mycket starka skäl att överklaga". Försvaret hävdade att bankens verksamhet var laglig i Europa och att det inte fanns något samband mellan bankens agerande och vad som hände kärandena.
Tidigare straffavgift
BNP Paribas hade 2014 gått med på att erkänna sig skyldig och betala en straffavgift på 8,97 miljarder dollar för att ha överfört miljarder dollar för sudanesiska, iranska och kubanska enheter som omfattades av ekonomiska sanktioner.
Den amerikanska regeringen erkände Sudan-konflikten som folkmord 2004. Kriget krävde omkring 300 000 liv mellan 2002 och 2008 och fördrev 2,5 miljoner människor, enligt FN.
Al-Bashir, som styrde Sudan i tre decennier, avsattes 2019 och eftersöks av Internationella brottmålsdomstolen för folkmordsanklagelser.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Parlamentet i Portugal har röstat för att förbjuda ansiktsförklädnader i de flesta offentliga miljöer.
Förslaget initierades av partiet Chega och motiveras med att man vill stärka jämställdheten och kvinnors rättigheter i samhället.
Burkor och niqaber väntas bli förbjudna på offentliga platser i Portugal om lagförslaget godkänns av landets president.
Åtgärden gäller när dessa används av "skäl kopplade till kön och religion" och innebär böter på mellan 200 och 4 000 euro för överträdelser. Den som tvingar någon att bära en ansiktsförklädnad riskerar även upp till tre års fängelse.
Annons:
Om lagen träder i kraft skulle Portugal ansluta sig till andra europeiska länder som redan infört helt eller delvis förbud mot burka och niqab, däribland Frankrike, Österrike, Belgien och Nederländerna.
Portugals president Marcelo Rebelo de Sousa kan dock lägga in veto eller skicka lagförslaget till konstitutionsdomstolen för granskning.
André Ventura, ledare för Chega-partiet, sade under debatten: – Vi skyddar kvinnliga parlamentsledamöter, era döttrar, våra döttrar, från att någon dag tvingas använda burka i det här landet.
"If you want to wear a burqa, there's a good solution. Catch a flight and go back to your country. It's easy to get to Portela Airport and buy a ticket back to Pakistan, Saudi Arabia, Morocco, wherever you want."
Flera kvinnliga parlamentsledamöter från vänsterpartier opponerade sig mot förslaget och konfronterade Ventura i kammaren, men lagförslaget godkändes med stöd från den center-högerkoalition som styr landet.
– Det här är en debatt om jämlikhet mellan män och kvinnor. Ingen kvinna ska tvingas täcka sitt ansikte, deklarerade Andreia Neto från det Socialdemokratiska partiet sade före omröstningen.
Endast en liten minoritet av muslimska kvinnor i Europa bär heltäckande ansiktsförklädnader, och i Portugal är de mycket ovanliga. På grund av invandring från muslimska länder ökar dock användningen gradvis.
Heltäckande slöjor som niqab och burka har under lång tid varit en mycket kontroversiell fråga i Europa, där kritiker menar att de symboliserar könsdiskriminering, religiös fundamentalism eller kan utgöra ett säkerhetshot.
Lagförslaget i Portugal har därför blivit en central fråga i debatten om balans mellan religiös frihet, jämställdhet och säkerhet. Om det slutligen godkänns väntas det likna de regler som redan finns i flera andra EU-länder.
Förbud mot: Burka och niqab på offentliga platser i Portugal
Lagförslagets ursprung: Introducerat av Chega-partiet
Böter: 200–4 000 euro för överträdelser
Fängelse: Upp till tre år för den som tvingar någon att bära burka eller niqab
Presidentens roll: Marcelo Rebelo de Sousa kan lägga in veto eller skicka förslaget till konstitutionsdomstolen
Europeiska jämförelser: Liknar lagar i Frankrike, Österrike, Belgien och Nederländerna
Bakgrund: Endast en liten minoritet av muslimska kvinnor bär ansiktsförklädnader i Portugal. Trenden ökar dock något på grund av invandring
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump har enligt flertalet källor uppmanat Volodymyr Zelenskyj att gå med på Rysslands krav för att avsluta kriget i Ukraina. Ett stormigt möte i Vita huset på fredagen uppges ha präglats av höjda röster, argumentation samt Trumps upprepade återgivning av Putins ståndpunkter.
Under mötet lär Trump ha varnat Zelenskyj för att Putin hotat med att "förstöra Ukraina", om landet inte accepterar villkoren, rapporterar Financial Times.
Källor med insyn uppger att mötet mellan parterna flera gånger urartade i "skrikande bråk", där Donald Trump använt svordomar och kastat frontlinjeskartor över rummet.
Trump uppges ha insisterat på att Zelenskyj måste överlämna hela Donbass-regionen till Moskva, och återgav argument som Putin hade framfört i ett telefonsamtal dagen innan. Samtidigt stödde han senare en frysning av de nuvarande frontlinjerna, vilket speglar hans föränderliga hållning i frågan.
Annons:
Zelenskyj och hans delegation hade hoppats övertyga Trump att leverera kryssningsmissilerna Tomahawk till Ukraina, men USA:s president vägrade.
Om uppgifterna stämmer kan sammanträdet liknas vid det konfliktfyllda mötet i februari, där Trump och vicepresident JD Vance kritiserade Zelenskyj för bristande tacksamhet gentemot USA.
Mötet mellan Zelenskyj och Trump i februari tidigare i år slutade i öppet gräl. Faksimil: Fox4
Zelenskyjs ståndpunkt oförändrad
Europeiska tjänstemän uppger att Trump vid flera tillfällen upprepade Putins argument ord för ord, även när de motsade hans egna tidigare uttalanden om Rysslands svagheter.
En tjänsteman sade att Trump kallade konflikten för en "specialoperation, inte ens ett krig" och varnade Zelenskyj att Ukraina riskerade förstörelse.
Trump uttryckte också att Rysslands ekonomi "går bra", vilket kontrasterar mot hans tidigare offentliga uttalanden om att Putins ekonomi är nära kollaps.
Zelenskyj kommenterade till journalister: – Trump vill ha en snabb seger, ett slut på kriget, och det skulle vara en seger för alla rimliga människor. Putin däremot vill ha total ockupation av Ukraina.
Efter mötet uttalade Zelenskyj att han klargjort för Trump att Ukrainas ståndpunkt förblir oförändrad. Trump sa till Fox News på söndagen att han var övertygad om att konflikten skulle kunna avslutas, och tillade att Putin "kommer att ta något, han har vunnit viss mark".
Samtidigt som fredsförhandlingarna mellan parterna präglas av oenighet och envishet fortsätter striderna med oförminskad styrka (arkivbild juni 2025). Foto: faksimil/Youtube/@CNN
Donbass i utbyte mot andra regioner
Putin har i samtal med Trump föreslagit att Ukraina överlämnar hela Donbass i utbyte mot mindre områden i Kherson och Zaporizhzhia. Zelenskyj uppgav dock att det fortfarande saknas klarhet om exakt vad Ryssland är villigt att ge upp i dessa regioner.
Ukrainska tjänstemän varnar för att ge upp det resterande Donbass skulle ge Moskva territorium som man endast delvis kontrollerar, sedan kriget inleddes för över tre år sedan.
Oleksandr Merezhko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger: – Att ge Donbass till Ryssland utan strid är oacceptabelt för det ukrainska samhället, och Putin vet det. Det handlar inte om territorium, utan om att försvaga oss inifrån.
Trumps upprepning av Putins retorik dämpade förhoppningarna hos många europeiska allierade om ökat stöd till Kiev, trots att han tidigare uttryckt frustration över Putins ovilja att förhandla direkt med Zelenskyj.
Zelenskyj kommenterade efter hemkomsten: – Vi har kommit närmare ett möjligt slut på kriget. Det betyder inte att det definitivt kommer att sluta, men president Trump har uppnått mycket i Mellanöstern, och på den vågen vill han avsluta Rysslands krig mot Ukraina.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
