Annons:

Här är Putins krav för vapenvila

Kriget i Ukraina

Publicerad mars 17, 2025 – av Redaktionen
Vladimir Putin vill inte se en tillfällig paus som används av Ukraina för att mobilisera fler soldater och nya vapenleveranser.

Nyligen bekräftade Vladimir Putin att Moskva är redo att diskutera en vapenvila – men att villkoren först måste klargöras och en rad frågor besvaras

Presidenten betonar att Moskva inte är intresserade av några kortsiktiga pauser i kriget utan strävar efter en varaktig och långsiktig fredsuppgörelse.

Bakgrunden är att Washington och Kiev kom överens om ett förslag om en 30 dagar lång tillfällig vapenvila efter ett möte i Saudiarabien under förra veckan. Även om Putin i grunden uppger att han vill få slut på kriget, är han tydlig med att ett antal frågetecken måste besvaras innan Ryssland är redo att underteckna ett avtal om eldupphör.

Han poängterar särskilt att Moskva inte tänker godkänna en tillfällig paus i kriget om denna utnyttjas för att på nytt stärka och leverera nya vapen till den idag försvagade ukrainska armén.

Annons:

Nya Dagbladet publicerar här nedan den ryske presidentens svar i sin helhet:

Innan jag går in på hur jag ser på Ukrainas beredskap för ett eldupphör vill jag börja med att tacka USA:s president Donald Trump för att han ägnar så stor uppmärksamhet åt att lösa konflikten i Ukraina.

Vi har alla tillräckligt med problem att ta itu med. Men många statschefer, Folkrepubliken Kinas president, Indiens premiärminister, Brasiliens och Sydafrikas presidenter ägnar mycket tid åt att hantera denna fråga. Vi är tacksamma mot dem alla, eftersom detta syftar till att uppnå ett ädelt mål, ett mål att stoppa fientligheterna och förlusten av människoliv.

För det andra instämmer vi i förslagen om att upphöra med fientligheterna. Men vår ståndpunkt är att detta eldupphör bör leda till en långsiktig fred och undanröja de ursprungliga orsakerna till denna kris.

Nu till Ukrainas beredvillighet att upphöra med fientligheterna. På ytan kan det se ut som ett beslut som Ukraina har fattat efter påtryckningar från USA. I själva verket är jag helt övertygad om att den ukrainska sidan borde ha insisterat på detta (eldupphör) från amerikanerna baserat på hur situationen (vid frontlinjen) utvecklas, realiteterna på marken, och hur utvecklar det sig?

Många av er vet säkert att jag i går var i Kurskregionen och lyssnade på rapporterna från chefen för generalstaben, befälhavaren för gruppen ”Nord” och hans ställföreträdare om situationen vid gränsen, särskilt i inringningsområdet i Kurskregionen.

Vad är det som händer där? Situationen där är helt under vår kontroll, och den grupp av styrkor som invaderade vårt territorium är helt isolerad och under vår fullständiga kontroll.

Befälet över de ukrainska trupperna i denna zon är förlorat, och om ukrainska militärer i de första skedena, bokstavligen för en vecka eller två sedan, försökte ta sig därifrån i stora grupper, är det idag omöjligt. De försöker ta sig därifrån i mycket små grupper, två eller tre personer, eftersom allt är under vår fulla eldkontroll. Utrustningen är helt övergiven. Det är omöjligt att evakuera den. Den kommer att stanna kvar där. Detta är redan garanterat.

Om det under de kommande dagarna blir en fysisk blockad, då kommer ingen att kunna lämna överhuvudtaget. Det kommer bara att finnas två sätt. Att ge upp eller dö, och under dessa förhållanden tror jag att det skulle vara mycket positivt för den ukrainska sidan att uppnå en vapenvila i minst 30 dagar, och vi är för det. Men det finns nyanser. Vilka är de? För det första, vad ska vi göra med den här inringningsstyrkan i Kurskregionen?

Om vi slutar slåss i 30 dagar, vad betyder det? Att alla som är där kommer att ge sig av utan strid? Ska vi låta dem gå efter att de begått massbrott mot civila? Eller kommer det ukrainska ledarskapet att beordra dem att lägga ner sina vapen. Helt enkelt kapitulera. Hur kommer detta att fungera? Det är inte klart.

Hur kommer andra frågor att lösas på alla kontaktlinjer? Det här är nästan 2 000 kilometer. Som ni vet avancerar de ryska trupperna längs nästan hela fronten, och det pågår militära operationer för att omringa ganska stora grupper av fiendestyrkor.

Dessa 30 dagar - hur kommer de att användas? För att fortsätta tvångsmobiliseringen i Ukraina? För att få mer vapenleveranser? För att utbilda nyligen mobiliserade enheter? Eller kommer inget av detta att ske?

Hur kommer frågorna om kontroll och verifiering att lösas? Hur kan vi vara säkra på att inget sådant här kommer att hända? Hur kommer kontrollen att organiseras?

Jag hoppas att alla förstår detta på en nivå som bygger på sunt förnuft. Detta är alla allvarliga frågor. Vem kommer att ge order om att stoppa fientligheterna, och vad är priset för dessa order? Kan ni föreställa er det? Nästan 2.000 kilometer. Vem kommer att avgöra var och vem som bröt det potentiella eldupphöret? Vem kommer att få skulden?

Allt detta är frågor som kräver en grundlig undersökning från båda sidor.

Därför är idén i sig rätt, och vi stöder den verkligen. Men det finns frågor som vi måste diskutera. Jag tror att vi måste arbeta med våra amerikanska partner. Kanske kommer jag att tala med president Trump. Men vi stöder tanken på att avsluta denna konflikt med fredliga medel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Uppgifter: Hemliga möten mellan FBI och ukrainska förhandlare om amnesti

Kriget i Ukraina

Publicerad december 14, 2025 – av Jan Sundstedt
Volodymyr Zelenskyj Ukraina
Enligt uppgifter från Washington Post pågår informella kontakter mellan högt uppsatta ukrainska tjänstemän och FBI, i möjligt syfte att förhandla fram amnesti kopplat till landets omfattande korruptionsskandaler (arkivbild).

Hemliga möten mellan FBI:s ledning och Ukrainas högste fredsförhandlare Rustem Umerov har väckt oro bland västerländska regeringar. Enligt Washington Post har de känsliga samtalen väckt frågor om omfattningen av korruption i Ukraina och om ukrainska politiker försöker säkra amnesti för att kunna behålla pengar som de tillskansat sig under kriget.

Flera diplomater och tjänstemän med insyn säger att Rustem Umerov har rest till USA vid upprepade tillfällen de senaste veckorna, rapporterar Washington Post.

Officiellt har resorna handlat om möten i Miami med president Donald Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff, där ett amerikanskt förslag för att avsluta det snart fyra år långa kriget med Ryssland har diskuterats.

Samtidigt som fredssamtalen pågick ska Umerov ha haft slutna möten med FBI-direktören Kash Patel och hans ställföreträdare Dan Bongino, enligt anonyma källor som citeras i Washington Post.

Annons:

Uppgifterna bekräftas av fyra personer med kännedom om kontakterna, som alla uttalar sig anonymt eftersom diskussionerna varit konfidentiella.

Flera västerländska tjänstemän har uttryckt oro över att det inte är känt vad mötena handlade om, och vissa spekulerar i att diskussionerna kan ha berört frågor som amnesti eller andra känsliga ämnen – även om syftet inte är bekräftat.

Misstankar om amnesti

Flera länder misstänker att ukrainska företrädare har sökt kontakt med Patel och Bongino i hopp om att säkra någon form av amnesti mot framtida återkrav och eventuella åtal för korruption.

Ukraina har mottagit tusentals miljarder i stöd från EU-länderna och amerikanska skattebetalare sedan krigsutbrottet, vilket oroat bedömare då landet är ett av de mest korrupta i Europa.

Bara svenska skattebetalare har hittills bidragit med sammanlagt 109 miljarder kronor i olika former av stöd.

Den ökade inblandningen från amerikanska brottsbekämpande myndigheter i ett redan komplicerat diplomatiskt spel uppfattas av flera västdiplomater som ovanlig och potentiellt destabiliserande.

Samtidigt pågår intensiva försök från Washington att få till stånd ett genombrott i fredsförhandlingarna, något som sätter Ukrainas ledning under hård press både internt och från sina internationella partners.

Regeringen Kristersson fortsätter trots Ukrainas omfattande korruptionsskandaler att strö pengar över regeringen i Kiev. Foto. Regeringskansliet/Per Kuustvik/SAAB

Omfattande korruptionsskandaler

Ukraina står inför en omfattande korruptionsskandal efter att utredare upptäckt att motsvarande cirka 1 000 miljarder kronor har stulits från landets energisektor.

Åtta personer i nätverket runt Volodymyr Zelenskyj har anklagats för förskingring, penningtvätt och andra brott.

Det spekuleras även i att Rustem Umerov, som utöver att representera Zelenskyj i förhandlingarna med USA även är landets nationelle säkerhetsrådgivare, kan vara inblandad i utredningen om förskingring.

Den ukrainska regeringen utlyste i samband med krigsstarten undantagstillstånd i landet, och Zelenskyj har skjutit upp nästa president- och parlamentsval på obestämd tid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orbán om parlamentsvalet 2026: ”Det sista före kriget”

Det nya kalla kriget

Publicerad december 9, 2025 – av Redaktionen
Orbán menar att EU bygger upp en krigsekonomi och varnar för att valet 2026 kan bli avgörande.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnade vid ett politiskt möte i lördags för att de parlamentsval som ska hållas 2026 kan bli "de sista valen innan kriget når oss". Han menade att EU bygger upp en krigsekonomi och anklagade unionen för illvilja mot Ungern.

Vid mötet i staden Kecskemét i centrala Ungern framhöll Orbán att valets utgång blir avgörande för landets framtid.

Om vi får en Brysselvänlig regering kommer den att dra oss in i kriget, men om vi får en regering som värnar nationella intressen har vi en chans att stå utanför. Kriget i Ukraina är inte långt borta, varken geografiskt eller politiskt, sade han enligt nyhetsbyrån MTI.

Den ungerske ledaren hävdade att europeiska ledare redan har beslutat att Europa ska gå i krig och att EU nu bygger en krigsekonomi som "inte är konstruerad för två månader". Han uttryckte också förhoppningar om en öppnare debatt kring de 220–230 miljarder euro i frysta ryska tillgångar.

Annons:

"Glidit ur politikernas händer"

Enligt Orbán har besluten om krig i Västeuropa delvis "glidit ur politikernas händer" och hamnat hos ekonomiska aktörer.

För oss är det uppenbart att krig bara kan vara något dåligt, men de i väst tänker inte så. De tror att det går att tjäna pengar på det, sade den ungerske premiärministern.

Orbán kritiserade även EU:s beslut att inte undanta Ungern från energisanktionerna mot Ryssland, trots att USA:s president Donald Trump beviljat landet ett sådant undantag. Han kallade EU:s hållning för "illvillig".

Liknande varningar från andra ledare

Orbáns varningar ekar liknande uttalanden från bland andra Serbiens president Aleksandar Vučić och Tysklands försvarsminister Boris Pistorius, som båda antytt att en konfrontation mellan Europa och Ryssland blir alltmer sannolik under de kommande åren.

I förra veckan uppgav ordföranden för Natos militärkommitté, amiral Giuseppe Cavo Dragone, för Financial Times att alliansen studerar alternativ för en mer offensiv hållning gentemot Ryssland, inklusive tanken att ett förebyggande angrepp skulle kunna betraktas som en defensiv åtgärd.

EU har samtidigt motiverat kraftiga ökningar av militärutgifterna med hänvisning till ett ryskt hot, bland annat genom den så kallade ReArm Europe-planen på 800 miljarder euro.

Rysslands president Vladimir Putin har å sin sida sagt att Moskva inte har några planer på att angripa vare sig EU eller Nato, men tillagt att Ryssland kommer att svara om västmakterna inleder ett krig mot landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Donald Trump besviken på Volodymyr Zelenskyj

Kriget i Ukraina

Publicerad december 8, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj i samband med ett uppmärksammat möte i februari i år (arkivbild).

USA:s president Donald Trump uttrycker missnöje med att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ännu inte tagit del av hans senaste fredsförslag om kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Trump uppger att planen presenterades bara några timmar innan han under söndagskvällen talade med reportrar i Washington, men att den ukrainske presidenten fortfarande inte läst den.

Jag måste säga att jag är lite besviken över att president Zelenskyj ännu inte har läst förslaget, som lades fram för några timmar sedan, sade Trump på söndagen.

Han hävdar samtidigt att Ryssland ställt sig positivt till planen.

Annons:

Jag är inte säker på att Zelenskyj är nöjd med den. Hans folk älskar den, men han är inte redo, fortsatte presidenten.

Bakgrunden är de telefonsamtal som Volodymyr Zelenskyj höll med de amerikanska förhandlarna Steve Witkoff och Jared Kushner under lördagen.

Enligt uppgifter rörde oenigheten framför allt frågan om Ukraina ska avstå kontrollen över vissa territorier till Ryssland som en del av en eventuell uppgörelse.

Zelenskyj: Ukraina förtjänar en värdig fred

I ett videotal sent på söndagen slog Zelenskyj fast att Ukraina "förtjänar en värdig fred" och aviserade konsultationer med landets europeiska partner de kommande dagarna.

Han har tidigare tydligt avvisat att ge upp någon del av ukrainskt territorium som del av en fredsuppgörelse.

Trump har å sin sida hävdat att Ukraina kan tvingas dra tillbaka sina trupper från Donbass för att möta ryska villkor för vapenvila.

Rysslands president Vladimir Putin har nyligen sagt att ryska styrkor kommer att "befria hela Donbass" med militära medel om ukrainska soldater vägrar att lämna området.

Moskva kräver att Kiev erkänner de nya ryska gränserna, inklusive Krim och de två utbrytarrepublikerna i Donbass, samt att Ukraina överger sina planer på Nato-medlemskap och går med på att begränsa storleken på sin militär.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark skär ned på stödet till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad december 8, 2025 – av Jan Sundstedt
Danmark har hittills bidragit med 70 miljarder kronor till Ukraina.

Danmark har sedan den ryska invasionen 2022 varit en av de mest generösa givarna till Kiev. Den danska regeringen meddelar nu att man kraftigt minskar det militära biståndet nästa år.

Enligt försvarsminister Troels Lund Poulsen från liberala Venstre kommer Danmark att donera 9,4 miljarder danska kronor 2026. Det är en markant nedgång från 16,5 miljarder 2024 och nästan 19 miljarder 2023.

Totalt har Danmark hittills bidragit med 70 miljarder kronor genom den så kallade Ukrainafonden. Kritiker menar att tidpunkten är olämplig.

Stinus Lindgreen, försvarspolitisk talesperson för socialliberala Radikale Venstre, efterlyser istället nya anslag och vill se en återgång till tidigare stödnivåer.

Annons:

Socialdemokraternas Simon Kollerup försvarar dock nedtrappningen.

Vi valde att vara ett av de länder som tog ledningen i början av kriget med massivt stöd. Jag tycker också att det är rimligt att säga att detta stöd ligger något över vad vår storlek egentligen skulle motivera. Så jag tycker att det är helt naturligt att stödet minskar, säger han till danska statskanalen DR.

Enligt Kielinstitutet är Danmark det land som gett mest stöd till Ukraina i förhållande till BNP. Kollerup menar samtidigt att det finns utrymme för andra länder att kliva fram och ta större ansvar.

Grannländerna ökar dock sina insatser. Norge har avsatt 54 miljarder norska kronor och Sverige drygt 27 miljarder till Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.